Alla tio jungfrurna väntade!

Vi måste – menar jag – ständigt vaka på oss själva. Jag tror det är så att vi kan veta allt – men ändå vara utan olja.

 

 

Då ska himmelriket bli som när tio jungfrur tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen. Fem av dem var oförståndiga och fem var kloka. De oförståndiga tog sina lampor men tog inte med sig någon olja, medan de kloka tog olja i kärlen tillsammans med sina lampor. När brudgummen dröjde blev de alla dåsiga och somnade.
  

Vid midnatt hördes ett rop: Brudgummen är här! Gå ut och möt honom! Då vaknade alla jungfrurna och gjorde i ordning sina lampor. De oförståndiga sade till de kloka: Ge oss av er olja, våra lampor slocknar! De kloka svarade: Den skulle inte räcka både till oss och till er. Gå i stället till dem som säljer och köp.


Men när de hade gått i väg för att köpa kom brudgummen, och de som var redo gick med honom in till bröllopsfesten. Och dörren stängdes. Till slut kom de andra jungfrurna tillbaka och sade: Herre, Herre, öppna för oss! Men han svarade: Jag säger er sanningen: Jag känner er inte. Håll er därför vakna, för ni vet inte vilken dag eller timme han kommer.


Ur Matt 25

 

Läser vi eftertänksamt, ser vi att det finns två kategorier av Kristina, enligt orden om de tio jungfrurna. Alla troende väntar inte Jesus, men de tio, enligt liknelsen  var faktiskt sådana som gjorde det. De hade kunskap om bröllopet och väntade. För dem var det ett faktum att det skulle ske. Ändå…

Det är bland oss som “vet och väntar”, som berättelsen rör sig.

Vi måste alla “se över” vår personliga relation till Jesus.

Dela eller skriv utShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter
Email this to someone
email
Print this page
Print

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *