Är STORKRIGET nära?

syrien

Emanuel Minos delar i sin bok: ”Tag plats! Dörrarna stängs”, en syn han fått från en norsk gammal kvinna. Han väljer att dela in den i fyra delar, som jag vågar ge rubriker här. Jag kommer då fram till att om de tre första delarna finns inte mer att tillägga, bara konstatera: ”Så här är det – de delarna av synen har passerat”. Runt del fyra däremot, finns en hel del att vaka över. Jag koncentrerar mig därför i första hand på den delen – DEL4 – och delar den i fyra stycken. För ordningens skull redovisar jag del 1 till 3 först.

(För dig som inte läst eller minns synen finns den här.)

DEL 1         Nedrustningen: tillhör nu förgången tid
DEL 2         Kyrkornas förfall: är sedan flera år pågående
DEL 3         Samhällets förfall: är sedan flera år pågående

DEL 4         Empatilöshet och Världskrig

  1. Folk från fattiga länder strömmar till de rika länderna. De kommer till Europa, till Skandinavien och också till Norge. Det är många som kommer. Och folk börjar tycka illa om dem och bli hårda emot dem. (När hon sa detta började hon gråta.) De behandlas mer och mer som judarna före andra världskriget.
  2. Då är måttet för våra synder fullt. Kriget bryter ut. Först som en liten konflikt, en obetydlig konflikt. Men den tar inte slut. Den tilltar och breder ut sig. Till slut eskalerar den till ett stort krig.
  3. Mot slutet av det stora kriget används fruktansvärda vapen, bland annat atomvapen. Luften, jorden och vattnet förgiftas och fördärvas. Folk från de industrialiserade länderna i Amerika, Europa, Australien, Japan och andra liknande områden måste fly. De kan inte bo kvar längre. De kommer till de fattigaste länderna som har undgått det värsta.
  4. Men där är människorna inte särskilt villiga att ta emot oss på samma sätt som vi inte var särskilt villiga att ta emot dem.

 

När du läser detta vill jag att du minns lite datum. Det är nämligen så att det finns de som menar att synen är så exakt – avs det som redan inträffat – att det är en efterhandskonstruktion!

Emanuel Minos får denna syn av en kvinna i Valdres 1964. Emanuel tycker synen är så extrem och radikal att han gömmer undan den på en lapp i en byrålåda. Det förekommer två angivna årtal för när Emanuel Minos fick synen, både -64 och -68. I boken ovan och i ett möte utlagt på Youtube, anger han själv året till 1964. Dessa år till eller från är inte intressanta, däremot de ord kvinnan sänder med:

”När Gud påminner om detta, då skall du läsa upp det på mötena!”

Det som sedan händer med synen, är att Emanuel glömmer bort den. Inte förrän 1993, när han går igenom en byrå, hittar han lappen han skrivit – nu blir han påmind, som kvinnan sa att han skulle bli.

Men nu är det alltså, del 4 jag koncentrerar mig på. Först fokuserar jag på sista meningen i första stycket: ”De behandlas mer och mer som judarna före andra världskriget.”

Notera, synen talar inte om judarnas behandling under andra världskriget, utan ”… före …”. Detta är lätt att missa, men viktigt att registrera.

Länderna runt Tyskland bär på en stor skuld till att Hitler kunde genomföra förintelsen av så många judar. Judarna började förföljas i Tyskland långt innan kriget bröt ut! Tyskland ville renodla landet till ett land av arier – judarna stod i vägen – de var ett problem. Men man började inte med att utrota dem – utan man gjorde livet i Tyskland outhärdligt för dem. De utsattes för förföljelser och många tvingades fly landet. Och så länge några få gjorde det, gick det bra, men sedan:

”När den judiska flyktingströmmen ökade 1938–1939 stängde de europeiska länderna och USA i stort sett sina gränser för judiska personer.”

Ord är hämtade direkt från Forum För Levande Historia.

Den rika världen behandlar – i våra dagar– de stora folkströmmarna från krigsdrabbade och fattiga länder på samma sätt som vi behandlade judarna före andra världskriget. Detta har pågått en längre tid, och just nu ser vi hur strömmarna vänds och hur vi skjuter ”problemet” från oss.

Därmed kan vi med stor sannolikhet konstatera att första stycket, i sista delen nu passeras eller rent av passerats. Därmed återstår andra stycket och vi behöver ha klart för oss, att vi faktiskt är mitt i en eskalerande konflikt som kan leda till ett nytt stort krig.

I slutet på september 2015, när flyktingströmmen var som störst och motstånd började resas på allvar, börjar Ryssland blanda sig i Syrien kriget  – rent militärt. Ryssland och USA tvingas vid denna tid diskutera, hur man skall undvika konflikter, mellan USA-ledda insatser mot IS och Rysslands insatser till stöd för Assad. Så fortsätter upptrappningen …

September 2016. En FN konvoj attackeras. Av vem? Ryssland beskylls – sant eller falskt?

Ryskt flyg anklagas för bombningar, där civila och sjukhus träffas.

29 september 2016 har Obama och Merkel ett telefonsamtal och båda enas och fördömer Rysslands agerande som ”barbariskt”. MYCKET starka ord.

1 oktober 2016 Ryssland hotar skicka ytterligare stridsflyg till Syrien.

3 oktober 2016 Aleppos största sjukhus helt förstört av bombattacker. USA bryter sina militära förbindelser med Ryssland. Detta är mkt allvarligt, i extremt allvarligt läge!

För att ytterligare påminna dig om vad som hänt, länkar jag till Aftonbladets korta sammanfattning av syrienkriget. Jag väljer att sammanfatta kvinnans varning för det kommande stora kriget och låta den meningen utgöra rubriken på länken.

”Konflikten tar inte slut, den tilltar och eskalerar till ett stort krig!”

***

Syskon! Om än tiden framåt kan verka – och också  bli svår – låt oss alltid tacka Gud, för den seger Han har vunnit och kommer att vinna. Vi står på den store och slutlige Segrarens sida, vi är Hans barn, genom tro och förtröstan på Hans Sons – Jesu Kristi fullkomliga offer och outtömliga nåd – äran tillhör Herren!

Dela eller skriv utShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter
Email this to someone
email
Print this page
Print

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *