Att ”göra” sin egen frälsning

Det berättas i Guds Ord en man som kom till Jesus och samtalade om det högsta budet – han hade alla rätt! Ändå, säger Jesus, var han bara nära.

Jag har alltid tyckt att denna berättelsen är så tragisk, berättelsen i Mark 12:28-34.

Personen det handlar om är ingen hycklare – inte så som han beskrivs här. Jesus kallade visserligen delar av folkets ledarskap för hycklare. Det var dessa som var religiösa och gjorde gärningar för att bli sedda och vinna status. Denne man är mer av Nicodemus-typen – en person som tar allt på djupaste allvar.

Nicodemus kom på natten för att samtala med Jesus. Vi frestas att tro att han smög dit av rädsla. Jag tror dock på förklaringen att kvällen/natten var den tid på dygnet när man äntligen hade tid och utrymme för de djupa samtalen, om de ”tunga” frågorna. Nicodemus smög inte iväg till Jesus, han gick i stillhetens timmar, för att under djupt allvar tala med Honom.

Samma allvarstyngd anar jag runt denne man, som samtalar om lagens kärna med Jesus. Han ropar inte ur folkhopen, för att demonstrera hur lärd han är. Han kommer tätt inpå Jesus, för samtal om det han ser som något mycket mycket viktigt. Inte om budens och lagens detaljer, utan om det han uppfattar som själva kärnan, hjärtat, essensen… i allt som skrivits och lärts om Gud, människan och skapelsen… Om förhållandet till Gud och förhållandet till medmänniskor.

Kanske hade han – trots att han var skriftlärd – någon gång brutit mot något bud, men han visste allt – i teorin. Ja, så långt hade han kommit, att han tom hade lyckats se en kärna under alla religiösa teorier – han hade sett en grundsten för allt: Kärleken till Gud och till nästan. Allt – hela livet – insåg han vilade på denna kärna. Och jag tor att han på ett oklanderligt vis försökte leva sitt liv, byggt på denna grundsten.

Ändå, denna så djupt tragiska replik från Jesus:

”Du är inte långt ifrån Guds rike.”

Jag är övertygad om att mannen i berättelsen bar på en känsla av att allt i hans liv inte stod rätt till – trots perfektionen. Och jag är övertygad om att i samtalet med Jesus, fick han denna känsla bekräftad.

Han nådde – trots sin oklanderlighet – fram till Guds rike.

Dela eller skriv utShare on FacebookTweet about this on TwitterEmail this to someonePrint this page

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *