Avveckling

Jesus sade till honom: “Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.

Joh 14:16

När vi som kristna talar om tro, menar vi tron att Gud finns och att Han har en Son, Jesus Kristus. 

Tro innebär att vi valt att inte bara betrakta Gud, utan att också vilja bli barn till Gud. Vi blir det genom att acceptera att Hans Son är vägen för att komma till Gud. Vi tror detta, för att Fadern talar genom Sonen och Sonen säger: ”Jag är vägen… ingen kommer till Fadern utan genom mig”. Denna tro är en frälsande tro!

En ytterliga aspekt av kristen tro är att vi tror på allt Jesus sagt om hur vi skall leva. Om vi menar att Jesus har fel, är det ju Gud som har fel, då Jesus talat vad Han hört Gud tala – vad händer då? 

Nej, vi kan inte tro på Jesus och medvetet förkasta vad Hans säger, då visar vi ju i handling att vi trots våra ord om tro, i hjärtat inte tror.

Frälsande tron och utlevd tro går hand i hand. Men jag menar, att medan den frälsande tron är absolut och oantastliga, är utlevd tron inte alltid lika absolut oantastlig. I många fall vill jag tro att bibelkunskap och bibelförståelse är en bristvara och orsak till att vår utlevda tro blir fel.

Här är liberalteologi – politiskt korrekt teologi – vår tids största förförelse. Den teologin har spillt över på teologin om den frälsande tron.

Nu kan vi tillåta en person som betvivlar grunden för den frälsande tron – Jesus Kristus, enda vägen – som talar i våra samlingar och ledare i våra samfund, men kallar ännu dem sekterister, som håller fast vid att Jesus Kristus är enda vägen. 

En skrämmande avveckling!