Kristen tro och Kristi frälsning – 2

Kosekvensen av Jesu rättfärdighet

Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet lett till ett frikännande, till liv för alla människor.

ver 18 ur Rom 5:18-19

_____

Genom Guds nåd och kärlek förblir inte konsekvensen av Adams handlande oåterkallelig. Redan när Adam erkänner sin synd, utlovar Gud en möjlig väg bort från den katastrofala efterräkningen – vägen är Jesus Kristus. (1 Mos 3:8-15)

Adam och Jesus markerar två vägar till evigheten. Adams väg leder till en evighet utan Gud – helvetet – den väger vandrar vi alla på, genom “andlig genitik” – vårt Adamsarv! Jesu väg leder till en evighet med Gud – himmelen – den vägen erbjuds vi välja, med ett medvetet val!

För genom Adams handlande ställs en ogenomtränglig mur(se not) av protest mot Gud och orenhet (synd), mellan oss Gud och Guds himmelen.  

Men genom Jesus Kristus öppnas en port i muren – byggs en väg till återupprättelse – och himmelrikets välsignelse blir vår, redan här och nu. (Matt 7:13-14)

Not: Murens beståndsdelar är protest och orenhet – två skilda element. Jag återkommer till detta senare.

Kristen tro och Kristi frälsning – 1

Konsekvensen av Adams uppror

Trädet var lockande eftersom det gav förstånd, och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man som var med henne, och han åt.

ur 1 Mos 3:6, läs gärna 1 Mos 3:1-7

_____

Konsekvens – låt mig belysa ordet.

En människa begår ett brott. Brottet utreds och en dom upprättas. Den reglerar straffet människan skall åläggas. Straff är konsekvensen av människans brott.

Men nu är det så att konsekvens inte alltid bara drabbar brottslingen. Brottet kan drabba många andra, dessa utsätts för en oförvållad konsekvens.

Adams uppror drabbade inte bara Adam. Det bröt itu gemenskapen mellan Gud och människan och förorsakade en Andlig konsekvens för alla – i tider framöver. För oss – människor – förblir konsekvensen oreparabel! Vi ställs alla, inför konsekvensen av Adams uppror – utanför gemenskap med Gud.      

Död i 38 minuter

Jag vill inte kalla denne mans berättelse för en “fascinerande historia” – jag upplever den som ett strakt och trovärdigt vittnesbörd.

Webben erbjuder i dag många berättelser av liknande karaktär, som jag personligen upplever vara tillrättalagda, ja nästan skapade… för att vara att generera publicitet och likes – “👍🏿” – denna berättelse är annorlunda…

Det handlar inte andra, inte om kändisar, utom om honom själv. Det sväller inte ut i fantasy liknande beskrivningar och detaljrika fixeringar – det känns som om mannen, Cecil Pearson, verkligen berättar, rakt upp och ner på sitt sätt, vad han upplevde.

Tyvärr är inlägget på engelska. Men jag hoppas ändå att du kan följa med, för jag upplever att det är en trovärdig berättelse. Jag, som personligen ofta ställer mig kritiskt avvaktande – tom varnande – till dylika (YouTube) klipp.

Kristen tro från A osv. (11)

Evangelium – ny och ren

Ingen sätter en lapp av okrympt tyg på ett gammalt plagg, för då river den påsatta lappen bort ännu mer av plagget och revan blir värre. Inte heller slår man nytt vin i gamla skinnsäckar…

ur Matt 9:16–17


Ganska tidigt i NT (Nya Testamentet) betonas vikten av att nytt är nytt och får inte blandas med andra läror. Detta gällde för de nyfrälsta på Jesu tid, med judendom som bakgrund. I dag gäller det än mer oss, med en uppsjö av religioner och trosläror cirkulerande runt oss vi Facebook, Youtube och andra media. Vi lockas ständigt att bland Evangelium med främmande läror.

När vi kommit till tro måste vi vara observanta mot sådant beblandande. Evangelium – att Guds nåd är nog – är allt vi behöver. Vi skall växa o mogna o låta vår tro på Gud och Jesus Kristus formar oss. Men detta växande får inte besmittas av främmande läror.

Evangelium är tillräckligt för att frälsa – Guds rena kraft.

Har du sysslat med “andra krafter”: spiritism, new age, andra religioner… Bryt med allt detta. Du är – genom evangelium – en ny och ren människa! Gammalt och nytt kan inte existera sida vi sida – Evangelium måste bevaras rent.

Kristen tro från A osv. (10)

…och så vidare…

Tidigare var ni mörker, men nu är ni ljus i Herren. Lev då som ljusets barn, för ljusets frukt består i allt vad godhet, rättfärdighet och sanning heter. Och pröva vad som gläder Herren.

Ef 5:8–10


Att bli frälst, genom Gud nåd, är enda start man kan få på ett liv som för människa in i hennes rätta förhållande till Gud – ja livets mening och fullkomning. Det är ett ögonblicksverk. Vi kan tillåta eller förhindra det.

När det skett, har vi övergått från mörker till ljus. Och vi påbörjar en livsresa, som för var dag göra oss mer och mer lika Jesus.

Klä er i den nya människan, som är skapad till likhet med Gud i sann rättfärdighet och helighet.

Ef 4:24

Detta sker inte i alla delar “över en natt”. Det händer att missbrukare blir “fria” omedelbart, men det händer att de får kämpa – falla och resa sig. Det viktiga är att fortsätta kämpa – aldrig bli liggande.

Det grundläggande i allas “o.s.v.” är bön och Bibelläsning. Att hitta en rutin, under dygnets vakna timmar, då man avsätter tid för Gudsgemenskap, för det är i den gemenskapen vårt nya jag formas.

Kristen tro från A osv. (9)

Bestäm dig idag

I dag, om ni hör hans röst, så förhärda inte era hjärtan…

ur Heb 3:7–8


Det egna handlandet avs frälsningen – hur man gör – är mycket enkelt. Det behövs ingen särskild plats, tid eller annans närvaro.

Plats: Mannen nedan blir i ett nu både frälst och döpt:

Och medan de färdades vägen fram, kom de till ett vatten. Då sa hovmannen: Se, här finns vatten. Vad hindrar att jag döps? Då sa Filippus: Om du tror av hela ditt hjärta, så kan det ske.

ur Apg 8:36–37

Tid: (se inledningsversen.) Skjut inte på avgörandet! När kallelsen hörs i ditt inre, vet du inte om det är sista chansen. Du riskerar också att skjuta o skjuta på den, tills den tystnar.

Andras närvaro: Det är bara du – mitt i vardagen – och Jesus.

När Jesus gick utmed Galileiska sjön, såg han Simon och Andreas, kasta ut ett nät i sjön, de var fiskare. Jesus sa till dem: Följ mig och genast lämnade de sina nät och följde honom.

ur Mark 1:16–18

Bestäm dig för att följa Jesus. Tala till Honom från ditt förstånd och hjärtas inre – vilja och längtan – tyst eller högt. Bekänn att Han är enda och rätta vägen – för dig.

Kristen tro från A osv. (8)

Evangelium, Guds lösning

Han (Jesus) är stenen som förkastades av er, byggnadsarbetare, men som har blivit huvudhörnstenen. Det finns ingen frälsning hos någon annan. För det finns inget annat namn under himlen, som är givet bland människor, genom vilket vi kan bli frälsta.

Apg 4:11–12


Kärnan i Evangelium är budskapet och löftet att Gud skapat och en väg ut ur syndens fångenskap – frälsningens väg.

Det är ett erbjudande att komma Gud nära – i detta livet och i det eviga. Det är ett erbjudande till en process som till slut leder till en total omvandling, för att vi skall bli vad vi är skapade att vara.

Det allra första steget i denna process är att låta sig räddas. Att ta emot den livlina Gud kastat ut till oss, att grabba tag i den. Det är alltså inte vi själva som räddar oss – bryter oss loss ur vår fångenskap. Den delen är helt och fullt Guds verk. Enbart Guds kraft kan lösa ut oss ur vår fångenskap. Lösen för våra liv, är offret Jesus Kristus betalde med sitt liv.

Detta fritagande – ur vår fångenskap – sker när vi i hjärta och tanke vänder oss till Gud, bekänner vår hjälplöshet och ber Honom frälsa oss.

Kristen tro från A osv. (7)

Evangelium, räddningen

Ty så älskade Gud världen att han gav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.

Joh 3:26


Först när vi står där, med insikten om att vi är förlorare och förlorade, kan Jesu Kristi offer kan verka för oss.

Vad religioner lär är: Vi skall kämpa för att nå Gud! Vad Gud lär i sitt Ord är att vår kamp, på grund av den situation vi sitter i, är verkanslös, men att Gud, genom Jesus Kristus, når oss.

Jesu Kristi hand är räckt mot oss, för att vi genom Honom skall nå till gemenskap med Fadern.

“Han drog mig upp ur fördärvets grop, ur den djupa dyn och gjorde mina steg fasta.” Ps 40:3.

Vad vi inte kan – bildligt lyfta oss själva – vill och förmår Jesus Kristus. Men Han kan det inte så länge vi paniskt slår och viftar med armarna som väderkvarnsvingar, för att genom självrättfärdigande gärningar försöka rädda oss själva.

När vi inser vår situation – vi står på lös dy som suger oss mot djupet när vi trampa – och sträcker händer mot Jesus i en kapitulationens gest, räddar Han oss.

Kristen tro från A osv. (6)

Vet, vill, men kan inte

Jag ser i mina lemmar en lag, som ligger i strid mot den lag som är i mitt sinne och gör mig till fånge under syndens lag som är i mina lemmar. Jag arma människa! Vem ska befria mig från denna dödens kropp?

ur Rom 7:23–24


Mitt förra inlägg skulle kunna sammanfattas med dessa ord av Paulus. Dvs vi har en lag inom oss – en kunskap som styckevis kan bedöma vårt handlande och bedöma det som gott eller ont. Samtidigt bor denna kunskap i en kropp som ständigt attraheras av det onda. Vi förmår göra rätt styckevis, men styckevis handlar vi helt fel och försöker med bortförklaringar frikänna oss: “Så gör alla andra. Det är bar en gång. Ingen är perfekt.”

Denna självinsikt, som Paulus sätter ord på ovan, är den primära insikt som Evangelium måste få oss att acceptera: Vi är, i mått av vårt handlande och vår förmåga: “Omöjliga fall!”. Vi vill så rätt, men handlar så fel.

När vi kommit dit, att evangelium väckt oss inför denna förståelse, är det som om Jesus själv ställer sig framför oss och säger – som till den förståndige skriftlärde: “Du är inte långt från Guds rike.” Mark 12:34.

Kristen tro från A osv (5)

Kunskapens fälla

När dagen svalkades hörde de ljudet av Herren Gud, som gick omkring i lustgården. Då gömde sig Adam och hans hustru för Herren Guds ansikte bland träden i lustgården. Men Herren Gud kallade på Adam och sa till honom: Var är du? Han sa: Jag hörde din röst i lustgården och blev rädd, eftersom jag är naken. Därför gömde jag mig.

1 Mos 3:8–10


Vad som sker på djupet, när människan tar avstånd från Guds ledning – vilket hon gör när hon bryter Hans bud – är för mig omöjligt att fullt förstå. Men den omedelbart synliga konsekvensen är att människan ser – med kunskapen om gott och ont – att hon är naken. Adam och Eva blygs både för varandra och inför Gud – de gömmer sig.

Något katastrofalt, inträffar med barnskapets oskuld. Gud har skapat dem nakna, Han känner dem som de är – barn. Men de förlorar, i sin nya medvetenhet, oskuldsfullhetens kraft och frihet. Kunskapen om gott och ont stjäl de, men styrkan att förhålla sig själva obesmittade har de inte. De förstår rätt och fel, men lockas ständigt till fel och inser att de medvetet och på eget ansvar låter sig falla. Oskuldens oansvarighet inför gott och ont upphör.

Synden, som människan omöjligt kan motstå, raserar oskuldsfullhetens väg till Gud.