Guds rike här och nu

5 november 2020

Bota de sjuka i den staden och säg till folket: Guds rike är nu hos er.

Luk 10:9


Det är inte bara Kanans tungomål och uttryck detta. När Jesus säger, som i Matt 4:17: ”…himmelriket är nu här”, är det sanning och verklighet.

Vår värld kanske inte ser ut som något himmelrike. Men det vi ser är bara en del av alltet.

Vi kan jubla och vara glad! För mitt i allt är vi redan infogad i Guds och himmelens rike.

Herrens ljus

4 november 2020

Kom, ni av Jakobs släkt, låt oss vandra i Herrens ljus.

Jes 2:5


Herrens ljus har i vår tid – via den mediala explosionen – blivit ett av många ljus. Dessa ljus vill påverka oss: Lycka är att låta hemmet förnyas, matvanor ändras, hitta nya hobbies, resmål och ny andlig medvetenhet.

”Lyssna” – du som läser detta:

Skapa utrymme – prioritera – så att Herrens ljus får lysa starkt på din väg. Andra ljus försöker blända och förblinda. Herren vill – med sitt ljus – lysa upp, så du förmår att urskilja rätt väg – rätt farled.

Liten är stor

3 november 2020

“Den som tar emot det här barnet i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig. Den som är minst bland er alla, han är störst.”

Luk 9:48


Den som otvunget och utan beräkning har omsorg den minsta, har där igenom omsorg om vad Jesu har omsorg om. Den som har omsorg om vad Jesus har omsorg om, har också omsorg om vad Gud har omsorg om.

En enkel uppgift i Guds rike, som kanske helt saknar status, är därmed stor i Guds ögon. För det är inte uppgiftens storslagenhet som skapar ”storheter” där, utan hjärta och trofasthet också i det enkla.

Tacksamhet

2 november 2020

Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till Gud med tacksamhet i era hjärtan.

Kol 3:16


Tacksamhet bygger upp! Guds Ord uppmanar till att tack och till tacksamhet. Första och största källan till tacksamhet är vår frälsning och relation med Gud.

Motsats till att vara tacksam är att vara otacksam. Många gånger bottnar detta i avundsjuka.

Vi måste vara medvetna om att vi påverkas, både fysiskt och psykiskt, av hur vi väljer att leva: i tacksamhet, respektive otacksamhet – i förnöjsamhet, respektive avundsjuka?

Minnen utan bärkraft

31 oktober 2020

Ha överseende med varandra och förlåt varandra, om ni har något att anklaga någon för. Så som Herren har förlåtit er ska ni förlåta varandra.

Kol 3:13


Skulle vi minnas alla helgon, blev det inte många. Få, vars liv vi idag minns, var några, fullt ut. De var – som vi själva är – behängda med plus och minus och det är vi som väljer minnets slutsummering.

Vi kan inte radera det förgångna. Men vi kan ta oss samman och välja. Vill vi gräva ner oss i oförlåtelse – kanske ha någon att skylla vår egna misslyckanden på – eller minnas det positiva, som ett föredöme?

Bryt minen som ändå inte bär!

Vägra låta minnet av andras livs brister – levande eller döda –
också får ditt liv att brista!

Tron – en övertygelse

30 oktober 2020

Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om ting som man inte ser.

Heb 11:1


Ganska ofta framställs tron som något som har med känslor att göra, om hänryckning och stämning. Men verkligheten är att tron är en övertygelse. ”Tron” är något man medvetet bestämmer är rätt, sätter sin tilltro och tillit till.

Om du i denna stund, eller i perioder av ditt liv, tycker att din tro känns svag, så är Herrens hälsning till dig:

”Håll fast vid din tro som en övertygelse, inte som någon svallande, eller fördunklad och flyktig känsla.”

Lagen uppenbarar synden

29 oktober 2020

Synd fanns i världen redan före lagen, men synd tillräknas inte där ingen lag finns.

Rom 15:3


När människan stängs ute från Lustgården – livets trädet – har hon förlorat barnaskapet. Hon visar, genom att skyla sig och senare gömma sig, att hon blivit medveten.

Men vår medvetenhet är och förblir ett styckeverk. Kunskapen vi fått räcker inte för att vi i egen kraft skall återfå vårt barnaskap – vi är utestängda.

För att människan verkligen skall förstå sin omöjliga situation, ger Gud oss lagen och Han ger den med ett kärlek.

Synden måste begränsas

28 oktober 2020

Herren Gud sade: ”Se, människan har blivit som en av oss med kunskap om gott och ont. Nu får hon inte räcka ut handen och ta även av livets träd och så äta och leva för evigt.”

1 Mos 2:22


När människan visas ut ur paradiset, är det inte i första hand – eller enbart – ett straff. Det är en nödvändighet, som smärtar Gud oerhört.

Människan har, genom sitt uppror, tillgripit sig förståelse och kunskap hon inte behärskar. Hur mycket Gud än älskar henne, kan hon inte tillåtas att bli en evighetsvarelse, med förmåga att leva evigt och tillslut förstöra allt! Hon måste kringskäras och genom död, måste människans liv, tvingas till time-out.

Ansvarsfriheten förlorad

27 oktober 2020

Gud hade sagt: ”Ät inte av frukten på trädet mitt i lustgården, rör inte vid den, för då kommer ni att dö.” Men kvinnan tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man. Då öppnades deras ögonen och de såg att de var nakna.

Sammandrag av 1 Mos 3: 1-7


Både för och efter, var Adam och Eva nakna, vad som händ kan inte fullt ut förklaras. Men mänskligheten kom att ställa sig i en ny position inför Gud.

● Hon bröt med Gud, genom att sätta sin egen vilja före Hans.
● Hon tog sig kunskap om gott och ont¹⁾.

Som barn, utan kunskap, var hon oskyldig även om hon handlade fel. Nu blev hon medveten, ansvarig och skyldig.

_______

¹⁾ 1 Mos 3:22