De läromässiga dikena

Jesus sade till dem: “Akta er för fariséernas och saddukéernas surdeg!”

Matt 16:6


Utmed “den smala vägen” finns både diken och djupa hjulspår där vi lätt kan hamna. Det kan handla om mönster och vanor, som ju i och för sig generellt är bra, men som kan leda bort från det nära livet med Herren. Handlings mönster och tankar som i sig själva blir nog – tillräckliga – och i vars stabila struktur vi upplever en falsk trygghet. Fariséerna och saddukéerna ger oss exempel på sådan diken och hjulspår som vi lätt kan hamna i, och som vi faktiskt kan skönja likheter med i vår liv idag.   

Kanske kan man likna saddukéerna vid de som strängt värnar om det liturgiska och på liknande sätt likna fariséer vid dem som på motsvarande sätt värnar om det teologiska. Dvs att de ena menar att den yttre symboliken är viktigt, medan de andra menar att det är detaljstudierna av Ordet som är viktigt?

Visst är båda dessa saker viktiga, men viktigast är gemenskapen med Gud. Den når man inte via de yttre tingen och inte heller via läromässiga normer. Gud når man via Guds nåd. Därur formas vi, genom gemenskap med Guds Ande. 

Kanske kommer detta formande – genom Anden – att färga delar av vår liv så att det delvis kan liknas vid de nämnda gruppernas beteende. Men det går aldrig att ta en bakväg in i Guds rike, via dessa yttringar. De måste födas ur Andens kraft i oss. 

Det är som när ett barn lär sig gå, tala, springa. Barnet gör sig inte själv, på förståndsmässig grund, till människa genom hon eller hon bestämmer sig för att lär sig bli människa. Utan därför att barnet är människa, kommer han eller hon att formas att gör allt det som människan bassalt gör.

Först kommer livet in och föder foster, vilket är ett barn, vilket är en människa som utvecklas som människa. På samma sätt föder Anden, när Han får verka nytt liv. Vi kan inte föda vad Anden föder, genom upprätthållandet av vare sig liturgi och/eller teologi.

Anden är den nödvändiga börja och den nödvändiga fortsättningen. Varken ett människobarn eller ett Guds barn föder sig självt.

 


NOT: Låt mig härmed poängtera, att människan inte på något sätt är mindre människa, om han eller hon pga av handikapp – oavsett form – inte utvecklas enligt vissa konstruerade normer! Bilden med “gå, tala, springa” måste ses symboliskt.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *