Dina smulors Herre

 

Det är mycket folk samlade runt Jesus – fem tusen män – kvinnor och barn oräknade. Jesus har medkänsla – liksom Han har idag – Han förstår att de är hungriga, vänder sig till Filippus och säger prövande:

Var skall vi köpa bröd till alla dessa?”

Innan Filippus lyckades komma med något svar, svarar Andreas.

Här är en grabb som har fem kornbröd och ett par fiskar. Men vad förslår…”

Men Jesus tar emot det lilla som finns. Han tar bröden och fiskarna – inte ens smulor, i kontrats till mängden människor och deras hunger – och framför allas ögon gör Han ett av sina många under. Tar till sig, välsignar och delar ut. Och resultatet är inte att bara att all får något litet, inte bara att alla bli mätta. Resultatet blir, att när alla är mätta, är det mer över, ja mycket mer över efter måltiden än före…

***

Man kan dra många paralleller ur denna berättelse från Joh 6:1-13. Man kan peka på Jesus som den övermänsklige, undergöraren – Guds son.

Man kan mena att också vi – som Han efterföljare – skall göra samma sak, ja än större saker.

Men man kan också, i detta, uppfatta en hälsning, till generationer framåt.

En liten grabb ger Herrarnas Herre det lilla han har – bara några smulor i sammanhanget – och något totalt ofattbart händer. Något som ger oss alla hopp – inför vår egen oförmåga. Och jag vill peka på två tankar och ber dig bli stilla inför dem.

  • Vad förmår jag – med det jag har?

  • Vad förmår Jesus – med det jag har?

Fastna inte i trons prestationsångest. Fly dem som begär ditt agerande… Ge din andliga fattigdom till Jesus och säg:

”Här är den. Tag den, välsigna den och dela ut min enkla tjänstvillighet, inte som jag vill, utan som Du vill.”

I Honom förmår du vad Han vill – i dig själv förblir du smulor.

Dela eller skriv utShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter
Email this to someone
email
Print this page
Print

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *