”…för Herren!”

“Bana väg för Herren, gör vägen rak i ödemarken för vår Gud. Varje dal ska höjas, alla berg och höjder sänkas. Ojämn mark ska jämnas, kuperat land bli slät mark. Herrens härlighet ska uppenbaras, alla människor ska se…”

Orden i Jesaja 40:3-5 sammanfattar Johannes döparen, enligt Johannes evangelisten, då han ropar:

”Gör vägen rak för Herren!” (Joh 1:23)

Hur många av oss kan helhjärtat påstå att det är just det vi gör?

Är det inte snarare så att vi stundtals komplicerar vägen? Nu talar jag inte om alla missade tillfällen vid kafferaster på jobbet, eller samtal med grannar. Jag talar om vår allmänna attityd som Guds folk.

Gör vi vägen rak, till Kristus? Eller blockerar vi vägen dit med frågor om etik, moral, politik och ändetidens tecken. Ja, ok, kanske är jag lite hård här. Allt detta är viktigt – Amen. Men är dessa samtal inte mer viktiga – om de blir konstruktiva – efter omvändelsen, än före? Blir inte dessa samtal, för den som behöver se Jesus, snarare skymmande berg och djupa dalar?

Vi vet – men detta tycks vi glömma – att hög moral inte frälser! Men likväl, vad gör vi? Vi förfärar oss över Sveriges allt djupare nedgång i syndens yttringar. Men undviker så ofta, att rakt av och på, gör vägen rak till Herren.

Jag tror det är dags att sluta förfasa sig över tidens tecken och börja fasa av allt fokus på dessa. Vi ställer dem uppenbarligen – så som vi ofta och offentligt hanterar dem – i vägen, mellan människan och Kristus!

Svensken ser – för att vara konkret – hur Sverige (som land) förändras. Men det som uppenbarligen sker skapar inga reella reaktioner. Svensken är förblindad av den tidens furste och inget, i mänsklig bevisförmåga, tycks få honom/henne att vakna.

Vi har en kort tid kvar att verka. Låt oss var och en nu ställa oss frågan:

”Gör JAG vägen rak för Herren”? 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *