Före eller efter vedermödan – 2 av 2

När en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då ska Herren själv komma ner från himlen, och de som har dött i Kristus ska uppstå först. Därefter ska vi som lever och är kvar ryckas upp bland skyar tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och så ska vi alltid vara hos Herren. Trösta därför varandra med dessa ord.

1 Tess 4:16-18

Ibland kommer tankar som man av insikten om sin egen begränsade kunskap tvekar att dela. Tankar man upplever behöver prövas om och om igen. När många, med mycket större kunskap, dessutom redan uttalat väl Bibelförankrade utsagor som står i opposition till dessa tankar, tvekar man ännu mer.

Nu tar jag mig ändå friheten att dela några tankarna med dig här. De står i opposition till de båda mest polariserade och vedertagna påståendena om tiden för uppryckandet – du har redan läst dessa i rubriken.

OBS! När jag skriver om vedermödan, så avser jag tiden från det att Antikrist, “vilddjuret från havet”, Upp 13:2, tar sitt säte som ledare här på jorden och fram till den dag då Jesus kommer åter för att besegra honom. Dvs den tid som Bibeln talar om som 42 månader (Upp 13:5).


Till den kanske mest eldfängda diskussionen om Antikrist och vedermödan hör den om det som kallas uppryckandet: Skall vi ryckas upp före vedermödan eller vara kvar till efter?

Under Antikrists period (vedermödan) kommer det ske en förföljelse, inte bara kristna, utan av alla som vägrar acceptera Antikrist. Alla som kommer att negligera honom, vägra ta emot hans märke eller vägra att tillbe honom, kommer att diskrimineras och förföljas: Johannes Uppenbarelse kap 13 är det mest kända textstycket som beskriver detta.

Som svar på Antikrists agerande, kommer Gud till slut tömma sin vrede, sina sju “vredesskålar”, över jorden Upp 15:5 – 16: 21.

Var är bruden då, Guds frälsta barn? Är vi redan “hemma”, dvs firar bröllopet i himmelen, eller är vi kvar på jorden.

Att vi skall ryckas upp framgår av bibeltexten ovan och ytterst få är av annan åsikt, men när skall det ske? Det är alltså inför detta jag vill dela mina tankar. Finns det ytterligare ett tidsmässigt alternativ för uppryckandet – förutom före eller efter?

Alternativens påverkan

Skall vi ryckas upp före, blir många av Bibelns varningar överflödiga, då kommer vi inte prövas inför Antikrist och märket – de två mest kända begreppen som står som symboler för vedermödan. Det som Guds Ord genom många skriftställen belyser och uppmärksammar oss på – Antikrist och vedermödan – drabbar oss inte.

Men om uppryckandet inte sker före och vi förhållit oss till det på så vis att vi ignorerat Hans varningar, då kommer vedermödans verklighet hinna ifatt oss, utan att vi är förberedda.

Å andra sidan. Om vi skall ryckas upp efter, då kommer vi inte “bara” tvingas möta Antikrist, märket, diskriminering och förföljelse osv – utan också drabbas av Guds vredesskålar. Om uppryckandet förläggs till den stund då Jesus kommer tillbaka, för att besegra Satan, rycks vi upp, för att i samma stund återföras till jorden. Men bruden – vad blir det kvar av bruden, efter Guds vredesskålar – och bröllopet i himmelen, var och när blir det av?

Nej, tror jag aldrig Gud skall låta sin vreda drabba sin barn. Det skeendet tror jag Gud skall förskona – rycka undan – sina barn ifrån. Till stöd för detta har jag tron på Gud löften i Rom 5:9, 1 Tess 1:10, 1 Tess5:9. I dessa verser talas om att vi skall räddas undan vredesdomen. Sv Folkbibeln uttrycker att vi skall: ”…bli frälsta från…”, ”…räddade från…”, ”…inte drabbas av…” vredesdomen.

När sker då ett uppryckande?

Kanske finner vi en förståelse i Upp 14:15 – 15:4. Det var när jag läste vår gamla översättning, från 1917, som jag såg dessa – som jag upplever det – avgörande språkliga nyanser. Skörden i 14:15-16 avbärgas, medan skörden i 14:17-18 skärs av. Läser vi lite olika översättningar (och deras nyanser) kan vi forma en förståelse där den första skörden skördas och samlas in, med den andra huggs av, samlas ihop och förstörs.

När jag ser det så, tänker jag på Jesus liknelse om skörden, i Matt 13:24-30. Där hade fienden sått ogräs bland vetet och tjänarna ville genast rensa bort det – vilket då också hade skadat vetet. Men mannen som äger åkern svarar: ”Låt båda växa tillsammans fram till skörden. När skördetiden är inne, ska jag säga till skördemännen: Samla först ihop ogräset och bind det i knippen för att brännas. Men vetet ska ni samla in i min lada.”

Frånsett dom omvända ordningen avs vad man skördar först i Jesu liknelse och i Johannes uppenbarelse, så är hanterandet av skördarna samma. Den delas i två delar. Den ena samlas in och tas hand om för att sparas. Den andra samlas ihop för att förstöras.

Ser vi nu att det talas om två skördar under vedermödan, ser vi också – menar jag – vad som händer med dem.

I 14:19-20 kastas den en skörden, den som höggs av och samlades ihop, i ”Guds vredes stora vinpress”. Den andra skörden däremot, tänker att jag att vi återser vid Glashavet, Upp 15:2-4. Detta är skörden som samlats in och som här ”sjunger Guds tjänare Moses sång och Lammets sång”.

Sammanfattning

Jag tänker alltså att ett uppryckande sker i samband med, eller strax efter, att den påtvingade tillbedjan av Antikrist och märket har införts.

Det är alltså viktigt vi lever mycket nära Anden, så vi inte överraskas, vilseleds, låter oss förbluffas eller intas, av allt som kommer ske innan och strax efter Antikrists framträdande. Men jag är också övertygad att Gud kommer förse oss med det skydd och de förråd vi behöver, tills dess att Han rycker upp oss. Dvs innan det blir helt omöjligt att överleva som brud här på jorden.

Därefter kan Han fritt låta vredesskålar tömmas över vår jord.