Lag eller nåd – pekfinger eller hjälpande hand

Ur Johannes kap 7

Bland folket kom många till tro på honom, och de sade: “När Messias kommer, ska han då göra fler tecken än den här mannen har gjort?” Fariseerna hörde hur folket viskade så om honom, och översteprästerna och fariseerna skickade ut tempelvakter för att gripa honom. (32-32)

Tempelvakterna kom tillbaka till översteprästerna och fariseerna, som frågade dem: “Varför har ni inte fört hit honom?” De svarade: “Aldrig har någon människa talat som han.” Då sade fariseerna till dem: “Har ni också blivit förledda? Finns det någon bland rådsherrarna eller fariseerna som tror på honom? Men den här folkhopen som inte kan lagen, den är förbannad.” (45-49)

Hur vill du beskriva din tro? Bär du lagens tro eller av nådens tro? 

Lagens tro, som gör att du socialt och religiöst kallar dig kristen, formar dig till en uppblåst ballong. När ditt skal dör, visar det sig att du bär inget liv i dig och att ditt nya livet – efter döden – som borde vara närhet till Guds goda, blir ett liv i evig smärtsam tomhet.

Nådens tro, som får dig att ödmjukt bekänna dig som: “Frälst av bara nåd”, bygger upp en ny skapelse inifrån. Den byggs inte upp av den mänskliga viljans religiositet, utan av Guds kraft. När den människans “skal” dör, lever hon vidare – inte i evig smärtsam tomhet, utan i ständig meningsfull evighet hos Gud.

Lagens tro skapar uppblåsta människor, med långa pekfingrar. 

Nådens tro skapar människor med utsträckta händer, som fattar tag i varandra för att stötta, lyfta och bära, när någon vid sidan snubblar och kanske faller.