Från Paulus, Kristi Jesu tjänare, kallad till apostel och avskild för Guds evangelium, som Gud har utlovat genom sina profeter i de heliga Skrifterna, evangeliet om hans Son, som till sin mänskliga natur föddes av Davids släkt och som genom helighetens Ande blev med kraft bevisad vara Guds Son alltifrån uppståndelsen från de döda, evangelium om Jesus Kristus, vår Herre.
Rom 1:1-4
Orden ovan – en enda lång mening – innehåller så mycket sanning om Jesus. Men där finns en slutkläm som måste få gripa tag i mig och göras om till en fråga: ”Är Han min Herre?”.
Är mina ögon – mitt hjärta – ständig fästa vid Honom, eller är det en halvsanning. Är Han min Herre alltid och i allt, eller finns det rum dit Han inte tas med, tas in? Det behöver inte vara synd, inte ens gråzoner, men ändå… områden i livet som jag inte öppnat upp för Honom, att dela med mig.
”Är Han min Herre”, behöver inte nödvändigt vis ge mig ”dåligt samvete”. Frågan kan istället öppna möjligheter.