Nådens konsekvens

”Du Simon, tvättade inte mina fötter! Denna kvinna, tvättar mina fötter med sina tårar och torkar dem med sitt hår. Du Simon, gav mig ingen hälsningskyssa! Denna kvinna, kysser mina fötter. Du Simon, smorde inte mitt huvud med olja! Denna kvinna, smörjer mina fötter med balsam. Hon älskar så, därför att hon har fått förlåtelse för sina många synder.”

/omskrivning av Luk 8:44-47

_____

När vi verkligen förstår vem Jesus är och vad Hans nåd innebär, måste detta få leda det till handling. Till handling som sker ur tacksamhet till Jesus, då vi förstår vad vi fått förlåtet och vad vi blivit skonade från.

Men det vi blivit skonade från, sopas ofta under mattan i dagens böcker och predikningar. Gud framställs som en skumögd gammal tomte, med vitt skägg och lättlurat hjärta. Verkligheten, att det finns både himmel och helvete, är inte populär att berätta om – den sanningen stör. Därmed får tacksamhet och kärlek inte den näring som bör få oss att vilja följa också när det blir obekvämt, tar emot eller kanske kräver försakelse. Vår omskapande omvändelse får stå tillbaka, inför tanken att vi kan leva som vi vill: ”Gud – fjärran i himmelen – förlåter ju ändå allt och alltid.”

Den som predikar sanningen, blir inte populär och populism är lockande – en synd vi måste obekväma oss med att försaka – även om det tar emot!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *