Därför ger vi inte upp. Även om vår yttre människa bryts ner, förnyas vår inre människa dag för dag. Vår nöd, som är kortvarig och väger lätt, bereder åt oss en väldig och överväldigande härlighet som väger tungt och varar för evigt. Vi riktar inte blicken mot det synliga, utan mot det osynliga. Det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt.
2 Kor 4:16-18
”Kan Gud verkligen göra allt, bota sjuka, uppväcka döda – förhindra och förvandla?” Ja, jag är fullkomligt övertygad om detta! ”Varför sker det då inte”?
Jag tror ingen kan ge ett fullkomligt svar på detta. Vi kan komma med haltande försök till svar. Dela skärvor, av sanning. Men den fullkomliga sanningen, är omöjlig för oss att greppa. Det finns alltid sprickor i vår spegling av sanningen. Just som vi tycker oss förstå…, anar vi på nytt en spricka, en brytning och vi fångas av en ny skärva, som ger oss en ny sanning, som inte stämmer med den förra skärvans sanning.
Kanske står du just nu inför en ”livets verklighet”, som du tycker eller önskar att du sluppit uppleva och söker en sanning som gör ditt frågetecken till ett utropstecken – en precis och befriande sanning. Kanske kommer du hitta denna sanning, kanske inte. Men:
Vi vet, att allt samverkar till det bästa, för dem som älskar Gud!
Rom 8:28