Vi är inga döda konserver

“Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. Jag ger dem evigt liv. De ska aldrig någonsin gå förlorade, och ingen ska rycka dem ur min hand. Min Far som gett mig dem är större än allt, och ingen kan rycka dem ur min Fars hand. Jag och Fadern är ett.”

Joh 10:27-30

“…de följer mig.” Det är så fåren förhåller sig till herden. När de förflyttar sig, när de äter, när de dricker, när de vilar sig och sover: De följer herden.

Dessa får går inte att röva bort. De får genom herden okränkbar trygghet: De följer herden.

Men all får följer inte herden. De är kallade, har fått sin plats i hjorden, men avviker från herdens ledning och går därmed bort från hans beskydd.

Vår frälsningsupplevelse är inte konserverande, på så sätt att vi avskiljs från världens påverkan. Vi lever och utsätts ständigt för samma frestelser som alla andra. Bara genom att hålla blicken på vår Herde – följa Honom – förblir vi i Hans beskydd.

Han överger oss aldrig, ingen kan rycka oss ur Hans hand , men vi kan överge Honom…