Då han närmade sig sluttningen av Oljeberget, började hela skaran av lärjungar i sin glädje prisa Gud med hög röst för alla de kraftgärningar som de hade sett. / Luk 19:27
Hur är det med oss, prisar vi Gud för de underverk vi sett och ser?
Prisar vi Gud för maten, kläderna, hemmet o.s.v. eller tar vi det kanske för givet? Då är det dags att tänka till. Välfärd är inget självklart, långt ifrån alla har det som du och jag!
Prisar vi Gud för att Han frälst oss och för den djupa, grundläggande och eviga tryggheten vi har i gemenskap med Honom?
Prisar vi Gud för att vi får bo i ett land där vi (ännu så länge) har både politisk och religiös frihet – och hur hanterar vi denna frihet? Använder vi friheten till tjänst för Gud medan vi kan, eller för att tillfredsställa vårt eget?
Att dagligen prisa Gud, borde bli och vara något naturligt för oss alla.