Helgelsen

Guds kärlek är nog!

Talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som räddas är det en Guds kraft. / 1 Kor 1:18

Korset är en dårskap, för många. Ja, jag vill påstå att skall vi börja dissekera korset, kommer vi bli än mer förvirrade och dårskapen kommer bli än större. Nej, låt oss ta till oss korset så enkelt som möjligt och leva i korsets kraft. För människan kan inte nå upp till Gud, men hon kan låta Gud nå till sig själv – det är korset kraft.

Gud stängde inte ute oss. Det var vår avoghet mot Gud som stängde ute oss. Vi tillät inte Guds kärlek vara nog för oss, utan vi ville ha mer. Men Gud slutade inte älska oss. Guds kärlek fanns redan i det att Han skapade människan och Han älskar oss lika mycket nu.

Låt korset förbli ett mysterium. Tillåt korset, i sin ofattbarhet, att vara nog och ta emot Guds kärlek.

Kunskap

Nåd och frid åt er i allt rikare mått genom kunskap om Gud och Jesus, vår herre. Ty allt som leder till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss genom kunskapen om honom som i sin härlighet och kraft har kallat oss. / 2 Pet 1:2-3

Kunskapen om Gud och Jesus Kristus, är en välsignelse som ger oss nåd och frid. Mitt i en värld fylld av osäkerhet och oro ger oss kunskapen om Guds nåd, Guds makt, Guds seger på korset och framtida slutliga seger, kraft att möta vad som kommer.

Kunskapen om Gud hämtar vi i Guds Ord, i gemenskap med Anden och gemenskap med varandra. De stilla stunderna, med bibelns ord och knäppta händer, är våra stunder, där Gud utrustar oss med kraft och mod.

Vi får inte slarva, inte skjuta upp tid för gemenskap med Gud. Vi kommer att behöva all kraft Han vill ge oss, men vi måste ta tid att ta emot den – att växa allt fastare i Honom.

Vem vill vi behaga?

Gud har ansett oss värdiga att anförtros evangeliet och därför talar vi som vi gör, inte för att behaga människor utan Gud, som prövar våra hjärtan. / 1 Tess 2:4

Hur lätt är det inte att falla för detta: Att fega ur och inte vilja vara obekväm. Vi ser och hör, har ett svar, men tiger. Tillfällen ges – tillfällen går förlorade.

Varför vill vi inte vara obekväma, är det av omsorg om oss själva, eller för att ”skydda” den eller de andra som sagt eller gjort något som vi uppfattar som fel?

Kanske behöver vi bli mer medvetna och skilja på egna åsikter och Guds vilja och ord. Att sticka under stol med vad vi själva tycker, är ju upp till var och en av oss, men att hålla inne med vad Gud säger…

Om vi säger vad Gud säger, säger vi inte fel. Men om vi inte säger vad Gud säger, då greppar vi inte det anförtroende och uppdrag som Gud gett oss.

Tjänare

Från Simeon Petrus, Jesu Kristi tjänare och apostel. Till dem som genom rättfärdigheten från vår Gud och Frälsare Jesus Kristus har fått samma dyrbara tro som vi. / 2 Pet 1:1

Detta blir vi, när vi tagit emot Guds nåd och blivit Hans barn: Vi är tjänare!

Tjänare är vår position inför andra och tjänandet är vårt uppdrag.

Att vara Guds tjänare innebär att vi har två uppdrag i ett: Vi är tjänare åt Gud och som Hans tjänare är vårt uppdrag att tjäna andra. Förstår vi vilken nåd vi fått, ser vi vilket förtroende och vilket privilegium vi fått: Vi får tjäna Gud!

Det vi är som Guds barn är inte titlar och positioner, ingen är för mer än någon annan. Vi är Guds tjänare – det uppdraget är större än något annat.

För detta uppdrag och för eget växande, har vi fått Guds Ande. Vi måste därför söka och lyssna till Anden, Anden och Guds Ord är ledningen för vår tjänst och våra liv.

Hjärta – själens centrum

Mer än allt annat – vakta ditt hjärta, ty hjärtat styr ditt liv. / Ords 4:23

Vad lyssnar du till, ser på och tar till dig? Vad låter du gå in via öron och ögon, stanna kvar, slå rot i ditt hjärta, och sedan styra ditt liv?

Som troende måste vi inse att vi påverkas av allt vi ser och hör. Vi blir och agerar med utgångspunkt från vad vi låter oss matas med. Ord, text och bild har en otrolig förmåga att omforma människor.

Nazisterna i Tyskland kände till denna sanning. Det kan vara svårt att skapa lagar, som tvingar människor att tänka på ett visst sätt. Men genom att nöta in falska sanningar på ett trovärdigt sätt, med dolda undertoner, kan man få ett helt folk att tänka om.

Vi måste, som kristna våga ifrågasätta ”världens sanningar” och våga förkasta dem, för att bevara våra hjärtan i ”Guds sanning” och växa till i den, dag för dag.

Kämpa!

Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Många, säger jag er, ska försöka komma in men inte lyckas. / Jesus Kristus, i Luk13:24

Kämpa trons goda kamp. / Paulus, i Tim 6:12

Jag var först tveksam till att skriva dessa ord. Man Anden påminde mig, när jag bad över det, att inte tänka på att ”vara till lags”, utan att lyfta fram hela Guds Ords sanning och orden ovan är Guds Ords sanning.

Som frälsta för vi en kamp på många sätt, den svåraste kampen är med oss själva, att välja att gå in genom den trånga porten – hela vägen igenom – att välja att ta kampen mot världen i våra egna liv.

Ibland beskrivs frälsningen ganska utsvävande. Kampen utelämnas och det kristna livets väg utmålas lättjefullt utsvävande: ”Allt blir bra!”, det sker liksom av sig självt. Jag menar, att denna frälsningsförkunnelse innebär en fara, om den inte också innefattar ord om helgelsens kamp.

Frälsningen är Guds gåva, men det är vi som därefter överlämnar oss till helgelse – säger nej till världen.

Anpassning

Anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av ert sinne så att ni kan pröva vad som är Guds vilja: det som är gott och fullkomligt och behagar honom. / Rom 12:2

Medveten om vad som händer i vår värld, är jag övertygad om att vi lever i den tid, som för världen allt längre in i vedermödans dagar. Vi lever i den tid som Jesus talat om som ”början på födslovåndorna”.

Tiden kommer utmärkas av bedräglighet, falsk förkunnelse under åberopande av Jesu namn, stridslarm, krigsrykten, hungersnöd, jordbävning och det viktigaste av allt: Vi ser Israel – fikonträdet – åter knoppas.

Vad är faran för oss kristna i allt detta ovan? Faran pekas ut av Paulus som: Anpassning! En ovilja att lyda Gud, för ett slappt accepterande av världens sätt att leva.

Vi måste vända bort från kristen liberalism (inte politiken). Våga pröva oss själva, vårt sätt att leva, i sant och ärligt ljus, inför Guds Ord.

Vår djupa längtan

”Sök Herren”, manar mitt hjärta. Dig, o Herre, söker jag. / Ps 27:8

Den finns där hos många människor – till och med de som vi kanske skulle kunna kalla ”förhärdade” – livsanden, som längtar efter sin Herre. Rummet i vårt liv som tillhört och bara kan fyllas av Guds egen närvaro. Ett eko som ropar efter något som varit, någon som varit med oss.

Något inom oss fyller oss med en aning, ja en övertygelse: Det finns mer! Mer än vi kan se på, ta på, mäta och väga. Något, någon, som inte är fysiskt mätbar.

En viskning, en omättad längtan manar oss: ”Sök Herren!”

Förträng inte denna maning, skjut den inte på framtiden. Greppa maningen, för Herren finns, det är Honom du söker och Han söker dig.

Välsignande repliker

”Löna inte ont med ont eller hån med hån. Tvärtom ska ni välsigna, för ni är kallade att ärva välsignelse.” / 1 Pet 3:9

Den politiska debatten pågår för fullt och påhoppen haglar. De som formulerar de mest slagkraftiga replikerna och sätter motståndaren på plats, får flest positiva tillrop: Så kall det inte vara bland oss!

Hur lätt är det inte att komma med dräpande repliker, få tyst på den som har en avvikande åsikt, genom hån och förlöjligande. Få den andre utskrattad och själv ta poäng.

Nej, vi skall, och behöver självklart inte tiga, om vi har en avvikande mening, om vi tycker oss med Guds Ords hjälp kunna visa fel i den andres påstående. Men frågan är hur vi gör det.

Vi prövar våra svar: Blir de till välsignelse, skapar det värme och ökad sammanhållning – nya tag i vår gemensamma tjänst för Gud?

Vi måste tänka annorlunda: Världens sätt att agera, är inte vårt sätt att agera.

Annorlunda liv

”När ni kommer till honom, den levande stenen, ratad av människor men utvald av Gud och ärad av honom, då blir också ni till levande stenar i ett andligt husbygge.” / 1 Pet 2:4.5

Tack vår Gud!

Du har genom Anden, i kraft av Jesu Kristi offerblod, gjort oss levande på nytt. Döden grep oss när vi vände oss bort från Dig och ville vandra vår egen väg. Livet kom åter, ja det väckte och födde oss, den dag vi kom till Din Son, Jesus Kristus, bekände vår vilsenhet och bad om nåd och upprättelse.

Vi blev på nytt Dina barn!

Nu är vi stenar, fasta och orubbliga i tron på dig. Du är den enda, den sanna, den levande, den allsmäktige. I Dig är evigt liv. I din gemenskap har också vi evigt liv.

Vi lägger oss i dina händer och låter Dig forma oss, i ditt Andliga bygge: Oräkneliga och levande – i Dina händer.