Kategori: Helgelsen

Vad skall vi då säga? Att lagen är synd? Nej, visst inte! Men det var först genom lagen jag lärde känna synden. Jag hade inte vetat vad begäret var, om inte lagen hade sagt: Du skall inte ha begär. / Rom 7:7

Något jag förstår, med tanke på vad som händer i kyrka och församling idag, är att vi allmänt har svårt för detta med lagen vs nåden. Det som lyfts fram är kärlek och nåd, den orubbliga grunden för vår frälsning, med vad händer då med lagen, som vi inte får rubba.

Låt mig fråga: Har vi rätt att synda när vi blivit frälsta?

Jag hoppas du håller med mig om det inte är så. NT uppmanar oss gång på gång att inte synda sedan vi fått del av Guds nåd. Nåden ger inget fribrev för synden. Jesus säger:

”Gå synda inte mer.” / Joh 8:11

Hur vet vi då vad synd är? Här kommer lagen in som oföränderlig vägledare: Det är genom lagen vi förstår skillnaden mellan rätt och fel. Det är genom lagen vi förstår vad synd är och vad synd är har inte förändrats av nåden.

Vi har alla fått nåd och behöver ständigt mer nåd, men inte frihet att medvetet fortsätta synda – det vi kallar: att synda på nåden.

Denna tidsålders gud har nämligen förblindat de trolösas sinnen så att de inte ser ljuset från evangeliet om Kristus härlighet, han som är Guds avbild. / 2 Kor 4:4 (NT 2026)

Hur har världens gud lyckats med detta, hur kan han fortsätta hålla världens barn i förblindelse och hur förblindar han Guds barn?

Jag menar att ett av vapnen i denna hans kamp är lystnaden – rädslan att missa något: hockeyn, senaste skvallret i tidningarna och deras webbpublikationer, nyaste häftigaste innegrejen, nytt på Facebook…

Man måste vara uppdaterad och mest lockande är paradoxalt nog ofta det förgängliga.

Här lockas också vi, som Guds barn av världens gud och hans förblindelse: Bönestunden krymper och försvinner. Guds Ord försummas. Den stilla tysta stunden av gemenskap – den mellan oss och Gud – stunden då Jesu Kristi ljus på ett särskilt sätt når oss, blir aldrig av.

Världens gud vill locka och förblinda också oss – Guds barn. Vi orkar inte läsa Ordet, be och stilla oss, utan skjuter upp mötet med Gud till ett annat tillfälle: Också vi riskerar att förblindas.

Vi måste ta tag i att prioritera, för att inte hamna i samma mörker som världens barn!

Ty bokstaven dödar, men Anden ger liv. / ur 2 Kor 3:6

Att följa lagens bokstav i allt är en omöjlighet. Inför lagen och inför våra försök att följa den, kan vi enbart erkänna vår oförmåga. Lagen föder därmed inte hopp och liv. Lagen föder dom och död. Vi tvingas inse att i vår egen förmåga finns inte kraft att nå Gud, i Hans förtärande renhet.

Lagen sätter fingret på vår skuld och skulden föder dom och död.

Men Gud lämnar inte människan med enbart lag och hopplöshet. Han ställer sig vid vår sida, med hopp och liv – pris ske Gud!

Genom tro på Jesus Kristus, en tro som leder oss till att välja Honom som Herre i våra liv, får vi nåd och förlåtelse. I detta flyttar Anden in i oss och föder oss på nytt – ett oförklarligt mirakel.

Den förståelse och insikt vi får om oss själva genom lagen, dvs. att vi är döda, visar oss på nödvändigheten av att söka nåd. När vi erkänner lagen, bekänner oss döda inför Gud och ber om nåd, föder Anden oss till nytt liv.

…och han blev lämnad ensam kvar med kvinnan som stod där. Jesus reste sig upp och sade till henne: ”Kvinna, var är de? Har ingen dömt dig?” Hon svarade: ”Nej, Herre, ingen.” Då sade Jesus: ”Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer!” Joh 8:9-11

Inte heller vi dömer någon! Det är ett viktigt förhållningssätt, som vi som Guds barn måsta bestämma oss för. Vi har inte rätt att döma, men vi har skyldighet att uppmuntra och vi har skyldighet att peka på Bibelns sanningen, men trots detta: Inte rätt att döma.

Lögner avslöjar vi genom att ställa dem mot Guds Ord. Vi kan ex. berätta att X säger så här, och Guds Ord säger så här och lyfta frågan: ”Vem är mest trovärdig X eller Guds Ord.”

Detta lämnar mottagaren av vårt budskap att själv välja, vem han/hon vill tro på – X eller Guds Ord: D.v.s. är Guds Ord sanning eller är det lögn?

Jag har svårt att se något mitt i mellan. För mig är Guds Ord – Bibeln – verkligen Guds Ord och därmed sanning.

Jag vill påminna er, bröder och systrar, om det evangelium som jag förkunnade för er, som ni också tog emot och står fasta i och genom vilket ni också blir räddade… / 1 Kor 15:1-2

Underbara evangelium! Det finns inget bättre budskap än evangelium – trots att det är generationer gammalt. Du och jag erbjuds den största gåvan någonsin, utan att förtjäna den. Det vi gör, är att stå fasta på evangeliums trovärdighet, Guds löfte: Vi bekänner Jesus Kristus som Guds Son och vår Herre, och i och av hjärtat försöker vi följa Honom.

Jesus Kristus har tagit vår skuld på sig och vägen till Fadern är öppen för var och en av oss. Vår orenhet är borttagen – vår synd hindrar oss inte längre att ha gemenskap med vår Gud.

Låt oss påminnas om detta varje dag – ta oss tid för gemenskap med Gud. Världen vill föra oss vilse, men genom gemenskap med Gud – i bön och bibelläsning – leds vi framåt, dag för dag, steg för steg.

”Jag och mitt hus, vi vill tjäna HERREN.” / Jos.24:15

Josua var både följeslagare till Mose, och efterträdare till Mose, som Israels (landets) andra ledare i ordning. Hans bok är den sjätte boken, bland 39 GT:s böcker.

Många berättelser och citat ur boken är kända, ovanstående vers är ändå kanske starkaste, tycker jag.

Den handlar om livets viktigaste beslut: Att bestämma sig för att hålla sig till Herren och sedan följa detta beslut! Det innebär att prioritera Herren och Herrens vilja.

Självklart kan det bli fel ibland. Vi är inte alltid så ståndaktiga i våra prioriteringar, inte så orubbliga som vi borde och ville vara. Vi går fel och ibland faller vi, för att vi glömt beslutet. Men vi reser oss genast, stannar inte kvar i vårt fall. Och vi påminner oss själva om vad vi lovat.

Att fatta detta beslut: Att tjäna Herren, är viktigt och vi måste upprepa det inför oss själva många gånger – kanske i dagligt samtal med Gud.

”Jag vill tjäna Herren!” Vi gör det till vårt livsmåtto och prioritet. Det är ett medvetet viljebeslut.