Äktenskap – man och hustru

av

📖 1 Moa 2:24 Därför ska en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de ska bli ett kött.

Ämnet är nästan tabubelagt. Man får ju inte stöta sig med de som stöder samkönade äktenskap. Inte tala om ett livslångt äktenskap, för att inte störa de skilda. Överhuvudtaget inte tala om äktenskap, för att inte stöta sig med de som lever sambo.

Men jag gör det ändå.

För tänk vad mycket av Guds Ord – som ju är till vår välsignelse – som undanhålls, när vi förtiger vad Bibeln vill lära oss.

Äktenskapet är en livslång relation mellan man och hustru! 

För varje motgång vi möter. För varje problem vi löser, för varje år vi får tillsammans, växer vi, skapar minnen, skapar styrka och trygghet i vår gemenskap. 

Så fort vi är två personer, finns grund för åsiktsskillnader. Skilsmässor och nya äktenskap förändrar inte den grunden. Men åsikter och ageranden som slipas mot varandra för oss närmare. Friktion slipar bort kanter. Utan friktion och slipande, kommer vi aldrig att passa ihop. 

Frälsningsvisshet

av

📖 Rom 8:22-24 …också vi som har fått Anden som förstlingsfrukt suckar inom oss och väntar på barnaskapet, vår kropps förlossning. I hoppet är vi frälsta.

Vad beror det på att många av oss periodvis tappar vår frälsningsvisshet? Vi börjar tänka: ”Jag är för syndig? Min tro är klen? Jag gör för lite för Gud?” Ser vi på dessa tankar, ser vi att de alla är självcentrerade och handlar om min förmåga och oförmåga.

De vittnar därmed om ”syndens kärna”. Vi förminskar Gud och gör oss själva, med vår kunskap, vår förmåga, vår möjlighet jämställda med Gud. Det var så Adam och Eva föll – en form av självupphöjande.

📖 1 Mos 3:5 Ormen sa: ”Gud vet att den dag ni äter av den kommer era ögon att öppnas, och ni blir som Gud med kunskap om gott och ont.”

Frälsningsvisshet börjar med insikten: ”Jag kommer aldrig att lyckas”. När den förtvivlan greppat oss, finns bara hoppet till Gud kvar. Vi är befriad från det egna och tillhör fullt ut Gud.

Vi har framtiden!

av

📖Joh 17:21 Jag ber att de alla ska vara ett, och att de ska vara i oss liksom du, Far, är i mig och jag i dig.

Vi är i Kristus och Kristus är i Fadern! Detta innebär att vi genom Kristus är i Fadern – i Gud. 

Vilken okränkbar trygghet vi får leva i, vi som tror på Jesus Kristus och låter oss omslutas av Honom. Vi lever redan här och nu i Gud, fast vi inte fysiskt alltid upplever det så.

Låt oss greppa och hålla fast vid detta, hur livet än ser ut. Vi är visserligen fortfarande bundna i kött och kämpar under köttets villkor. Men vi tillhör inte världen, vi tillhör himmelrikets Gud.

Denna världen kan aldrig behålla oss, vi som överlåtit oss till Gud genom att i trons lydnad ge oss själva till Jesus Kristus. Vi tillhör inte världens plågor för alltid.

Vi tillhör Guds rike och ser mot en ljus framtid. Vi göra det av nåd, genom tro och överlåtelse till Jesus Kristus.

Skuldbrevet är sönderrivet

av

📖 Kol 2:8 Se till att ingen fångar er med den tomma och förrädiska filosofi som bygger på mänskliga traditioner och världsliga makter och inte på Kristus.

Många religiös människor jobbar hårt med sig själva. De oroar sig över brist på förmåga att nå fram till en nivå, där den gud de tror på inte längre fördömer dem utan – om än med nöd och näppe – accepterar dem.

Men vi är inte religiösa! Vi är Guds barn, i tro på Jesus Kristus. I Honom är vi långt mer än accepterade, vi är förlåtna och älskade!

Vi får tacka Gud, så ofta vi tänker på tron med glädje, eller kanske oror. Vår relation med Gud bygger inte på vår prestation, utan på vad Jesus Kristus gjort.

Det Han gjort kan inte Satan göra ogjort: Skuldbrevet är sönderrivet!

📖 Kol 2:13-14 Han har förlåtit oss alla överträdelser och utplånat skuldebrevet som vittnade mot oss med sina krav. Det tog han bort genom att spika fast det på korset.

 Halleluja!

Oroad?

av

📖 Matt 11:28-29 ”Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar.”

Det finns många grunder för oro. Upplevelse av otillräcklighet, oro pga medias globala hotbilder, personliga oro för jobb och ekonomi osv. Oron kan vara utpekbar – man vet vad som oroar. Men oron kan också vara grumlad och oprecis – man vet inte vad, känner bara oro.

– Ta på er mitt ok, så skall ni finna ro, säger Jesus.

Kan Jesu ok hjälpa? Blir det inte tyngre med ett ok?

Ok är ett redskap för att underlätta bärandet. Livets bärande kommer vi inte ifrån, men med Jesus får vi hjälp att bära det.

Jag ser ofta reklam för kurser om hur vi skall hantera oro och stress. Stresshantering kan göras till en ren business. Jesu hjälp att bära kostar ditt hjärtas kärlek och tilltro – inte pengar. Han hjälper dig bära – sådant är Hans ok.

En sak vet jag!

av

📖 Rom 3:21-24 ”Men nu har utan lagen en rättfärdighet från Gud blivit uppenbarad, en som lagen och profeterna vittnar om, en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus, för alla som tror. Ty här finns ingen skillnad. Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, och de står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus friköpt dem.”

Jag Bertil, är friköpt till gemenskap med Gud. Inte pga av hög kunskap eller ett etiskt väl inrättat liv och leverne. Men pga av att Jesus Kristus tagit mitt straff och kärleksfullt delat sin seger med mig. Jag var ovärdig frälsning och är av egen förtjänst, för all tid, ovärdig den. Ändå är jag så älskad att också jag fick del i Jesu Kristi försoning. 

Pris ske Gud, Fadern och Sonen, Jesus Kristus – Amen!

Vi är sändebud

av

📖2 Kor 5: 19-20 ”Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord. Vi är alltså sändebud för Kristus. Det är Gud som förmanar genom oss. Vi ber å Kristi vägnar: låt försona er med Gud.”

Wow – vilket uppdrag vi fått! Du och jag är Kristi sändebud. Det finns inget större uppdrag i världen.

Visst kan du vara ”högsta hönset” i något samfund – om vi skall röra oss inom de kristna leden. Visst kan du vara statsminister eller chef för något multinationellt företag – i den profana världen. Men ingen tjänst, på hela jorden, går upp mot att få vara Kristi sändebud – om det så endast gäller att få skriva några ord på Facebook.

Tar jag tillvara på de möjligheter jag har – medan jag har dem? Jag menar inte bara på Facebook, utan generellt. Ber jag var dag: ”Gud låt mig se de möjligheter du ger och bruka dem som Ditt sändebud.”

 📖 Matt 28:19 ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar!”

Vishet och klokhet

av

📖Matt 11:25 Vid den tiden sade Jesus: ”Jag prisar dig, Fader, du himlens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka och uppenbarat det för de små. 

Visst vore det spännande att i allt kunna förstå Gud och alltid kunna ge perfekta och precisa förklaringar till Bibelns ord. Men vår kunskap förblir ett ”styckeverk”. Vi förstår till en del, men inte fullt ut – men ett vet vi!

Det är inte genom vishet eller klokhet, som vi har tillträde till Fadern, det är i gemenskap med Hans Sonen. Den gemenskapen kräver inte hög IQ, eller skicklighet i bedjande, eller förmåga att lägga ihop och lägga fram finurlig teologi.

När Sonen kallar på oss och vi svarar ja på Hans kallelse, blir Fadern uppenbarad för oss. Broder och syster – detta är finna himmelriket (Matt 4:17). Att få ha Fadern uppenbarad för oss, var dag och var stund.

📖 Matt 11:27 …inte heller känner någon Fadern utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för.

Ett bejakande

av

📖 1 Joh 1:8 ”Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss.”

Talet om synd och dom är förfärande och skrämmande! Men vi behöver ändå lyssna till orden, så vi söker Guds erbjudande.

📖 Luk 10:27 ”Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.”

Syndens första fas, handlar om att vi gått bort från Gud. Att det var Adam och Eva som tog första steget är visserligen sant, men vi är drabbade! Synden blev en smittsam sjukdom – som sprider sig ohejdat från generation, till generation.

Syndens andra fas, handlar om egoism. Vi säger oss vara god, men ignorerar – ibland medvetet – både medmänniskor och skapelsen.

Men Gud har inte vänt oss ryggen. Han erbjuder en möjlighet, men det kräver ett bejakande.

📖 Joh 3:18 ”Den som tror på honom (väljer Jesus Kristus som Herre) blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd…”

Att se i Jesu ljus

av

📖Joh 8:12 12 Jesus talade åter till dem och sade: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.”

Att få vandra med Jesus, är att få vandra där vi har livets ljus på vår levnads väg. I Hans ljus, kan vi se vad som händer i tiden och vad som är påväg att hända. Vandrar vi i Hans ljus går vi inte fel. I Hans ljus går vi aldrig ensamma – där Hans ljus är, där är Han nära.

Men att vandra i Jesu ljus, innebär inte att vandra i ett ständigt lyckorus. Inte heller att alltid vandra på en rak och tillrätta lagd väg. Att vandra i ljuset, innebär att låta ljuset leda också genom de djupaste dalar, längst de snårigaste stigarna och över de stenigaste passagerna. 

Ja, Ps 23:4 säger: Om jag än vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig. Din käpp och stav, de tröstar mig.

Lev i Jesu ljus och håll fast i Hans hand.