i Kristus

Jag har en bön för vårt land: Att landet skall vända om till Gud!

Jag ber att Gud skall väcka all kärlek som stelnat och allt av teologiska “teknikaliteter” och försök till nydanande av Bibliska redan fastställda ordningar.

Jag ber för Sverige att vi skall bli ett föredöme, enligt Guds märke och mått. Att folken runt omkring oss skall “tvingas” fråga: Vad har hänt med Sverige? Och att det som hänt skall peka på Gud.

Sverige har varit ett framgångsland. Men politikerna har förkastat Gud och själva tagit åt sig äran. Den självpåtagna ärans väg, är en väg mot undergång – om den får fortsätta grassera fritt.

Jag ber en bön för landet: Att Gud på nytt skall få bli landets ledare – till frälsning för andra.

”Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av alla träd i lustgården?” ”Ni ska visst inte dö! Men Gud vet att den dag ni äter av den kommer era ögon att öppnas, och ni blir som Gud med kunskap om gott och ont.”

Ur 1 Mos 3:1-4

Vad innebär det att bli: “Andra till fall”?

Ja, det första vi kanske tänker på kan vara att lura andra, genom att sprida direkta lögner. Men det innebär också att genom muntlig eller skriftlig manipulation förvanska sanningen, så det som är sant framstår som tvivelaktigt och till slut som lögn, medan det som är osanning blir sannolikt, för att slutligen uppfattas som det rätta och sanna.

Detta är inget nytt. Detta har i alla tider varit lögnens faders sätt att arbeta. Att aktivt och medvetet skaffa sig lobbyister – liberalister – som tränger in i kretsen av oss troende för att försöka få oss att – utan att vi märker det – sakta och stegvis vika av från Guds väg. Den absolut vanligaste argumentet man gömmer sig bakom i detta är utnyttjandet – och därmed kränkandet – av kärlekens sanna natur och innebörd. 

Den allra första i mänsklighetens historia som lobbade var orm: “Skulle Gud ha sagt så…?” Dvs. han kallade inte Gud lögnare, utan fick Eva och Adam att tro att det var de själva som missförstått Gud.

När sedan Eva och Adam börjat tvivla på sin ursprungliga uppfattning av vad Guds sagt och menat, började ormen förklara varför inte Gud kunde avsett det Han sagt så som Han sagt det och så som Eva och Adam uppfattat det: Det fanns ju inget ont i att äta av trädet. Det innebar ju bara ett positiva framsteg. Människorna skulle ju få leva ut och bli än mer lika Gud. Det var väl inte fel.

Så ledde ormens manipulation – inte genom skrämsel eller hot, utan genom “oskuldsfull” argumenterande – hela mänsklighet till fall. En argumentations modell som lobbyister ständigt för segrande fram, då man skamlöst, med kärleksbudet som vapen, för sitt resonemang steg för steg till den punkt där sanningen blir lögn och lögn blir sanning. 

Vänner, det är dags att bestämma sig vart vi som kristenhet i Sverige vill höra hemma: I Ordets värld eller i HBTQs värld.

Om inte Din undervisning var min glädje, skulle jag gå under i mitt lidande. Jag ska aldrig glömma Dina befallningar, för genom dom ger Du mig liv.

Ps 119:92-93

Hur vinner vi striden mot världens förförelser, som ständigt möter oss? Gud har inte lovat att vi skall vandra vår kristna väg utan att möta dom! Så vi måste vara beredda på dom och inte låta oss inledas i dom – inte tillåta oss öppna upp för dom.

Detta innebär inte att vi inte kan hindra dom komma mot oss, men vi måste hindra dom att stanna, vi måste låta dom passera.

Jag tror att den största faran med förförelser är att vi tror att vi kan hantera dom. Vi menar att vi kan tilllåta oss släppa dom en bit in på livet. Vi bestämmer oss omedvetet: “Det är ok till en viss gräns – hit men inte längre!” Det betyder att vi tillåter en viss nivå av dess frukt att realiseras. Problemet blir att när den nivån är uppnåd, skjuter vi lätt gränsen framåt – en liten bit i taget, vi tillåter oss: “Tänja lite på gränserna och lite till osv.”

Att kämpa mot världens förförelse, innebär att inte tillåta oss sätta några egna “gränsvärden”, utan att bestämma oss för att det är Guds Ord som gäller. Vi måste ställa diagnos och sätta benämning på handlanden utifrån de benämningar som Ordet sätter.

Detta betyder inte att vi inte kan komma att falla! Detta betyder  inte att vi skall bedöma och döma andra som inte delar vårt förhållningssätt. Att leva är mer komplicerat än att sätta upp knivskarpa gränser – i all synnerhet för andras aggerande. Men det handlar om att jag och du förstår och erkänner de Bibliska reglerna och arbeta för att hålla dessa. Det handlar om att kämpa för att upprätthålla Guds undervisning och befallningar och att inte på nytt göra om Evas och Adams uppror – att förkasta det som är Hans vilja.

Det gäller att våga läsa Guds Ord och att tillämpa Guds Ord. Inte börja anpassa det till världens ord – då blir jag och du, församling och samfund och slutligt hela kristenheten själv förvirrad, svag och slutligen också förvirrande – både för varandra, inför för den värld där vi skall uppträda som salt och ljus.