ikristus.se

Kvinnan såg att trädet var gott att äta av, en fröjd för ögat. … och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man som var med henne, och han åt. / ur 1 Mos 3:6

Vi närmar oss Valborg och 1:a Maj, i år en långhelg från torsdag kväll, till söndag kväll och det blir ”vara-ute-varmt” på många platser. Sådana helger innebär lockelser och risk för förförelser.

Mycket börjar med alkohol och går ofta över i lössläppthet och lösaktighet. Alkohol lockar också kristna, trubbar av omdömet och leder fel – ibland med oplanerade konsekvenser.

Vi måste som kristna våga se våra personliga svagheter – erkänna för oss själva var vi är svaga och sätta våra personliga gränser. Eva tillät sig lockas, Adam tillät sig luras.

Du måste erkänna dig själv – dina problem och välja att inte gå in i situationer där du vet, att du kanske kommer att falla.

Vi ber att denna helg, när Guds mirakler åter träffar oss, skall bli en tid för uppvaknande, väckelse och förnyelse.

Vad ni ber Fadern om i mitt namn, det ska han ge er. Hittills har ni inte bett om något i mitt namn. Be och ni ska få, så att er glädje blir fullkomlig. / Ur Joh 16: 23-24

Många böcker har skrivits, regler har skapats och nycklar har presenterats, för att hjälpa oss ”be rätt”. Men är alla dessa regler och nycklar nödvändiga? Nej, jag tror inte det!

Vi har en mönsterbön, som Jesus Kristus lärde oss: ”Vår Fader…”.

Vi får ha den som grund för samtal med Gud, Fadern. Sedan formulera vi den personligt, efter våra egna behov och omständigheter. Men har du tänkt på hur den börjar? Vi vänder oss direkt till Fadern. Vi får i Jesu Kristi namn ha ett personligt samtal med Gud.

Vilken otrolig möjlighet! Du och jag – mindre än sandkorn i det stora hela – får prata direkt med Skaparen till det enorma – Han ser oss, Han lyssnar.

Detta är en av nådens möjligheter: Himmelriket redan här!

Vi måste alltid tacka Gud för er, bröder. Och det har vi goda skäl till, för er tro växer starkt och kärleken som ni alla har till varandra blir allt större hos var och en. / 2 Thess 1:3

Är din tro fullkomlig? Min är det inte, långt ifrån – men den växer!

Under hela vårt liv skapas, brukas och slits celler ut i vår kropp. Man kan, på så vis, säga att kroppen växer hela livet. Ja, den växer in i döden, för kroppen är inte evig.

Men vår tro fungerar inte enligt jordisk fysik. Medan kroppen växer till slutlig död, växer tron till slutlig mognad och fullkomnat liv.

Min förståelsen av Gud, Guds vilja och Guds vilja med mitt liv växer, ibland med stora steg, ibland med små. Ja, ibland kan växandet t o m kännas som det går baklänges.

Går din tro baklänges just nu? Ta tag i den på nytt – det finns mer! Tänk inte att du aldrig bli färdig, eller än värre – är färdig.

Ju färdigare du är med tron, dess mer har du faktiskt att lära och växa.

Syskon – hur förvaltar vi blomman vi fått av Gud. Den som skall lysa, dofta, glädja, väcka, bära…? Vi glömmer väl inte bort den och låter den vissna ner? Vi fick den för att vårda den och dela den.

Jesus kallar denna blomma för vårt pund – vi, är Hans förvaltare!

Jesus sa: ”En man av ädel börd reste till ett land långt bort för att bli kung och sedan komma tillbaka. Han kallade till sig tio av sina tjänare och gav dem tio pund och sade till dem: Gör affärer med det här tills jag kommer tillbaka. / Luk 19:12-13

Du och jag bär på pund! Gåvor, förutsättningar och möjligheter – vad gör vi med dem?

Det Gud har gett oss är alltid något fantastiskt. I oss – mindre än dammkorn i skapelsen – har Gud lagt gåvor, och på oss, har Han lagt sin förväntan. Han har lagt i oss att sprida världshistoriens mest oslagbara och löfte: Evangelium.

Evangelium – Gud älskar och har försonat allas synder – detta är vår blomma, att bära var dag och dela.

Låt oss ta tag i vårt pund, vår blomma! Börja förvalta på nytt och be Gud – som räknar med dig och mig – om frihet från bundenhet, för att kunna bli och vara Hans redskap.