Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår köttsliga natur så att vi ska leva efter köttet. Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar kommer ni att leva.
Alla som drivs av Guds Ande är Guds barn. Ni har inte fått slaveriets ande så att ni på nytt måste leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, och i honom ropar vi: ”Abba! Far!”
Rom 8:12-15
Människan har två drivkrafter.
Köttets drivkraft jagar tillfredsställelse genom allt vad världen kan erbjuda: Lyx, nöjen, positioner, mm. Den blir extra tydligt i begär: Droger, sex, spel osv. Att tillfredsställa köttet, blir livets mening och lycka.
Andens drivkraft däremot är vänd mot Gud och frågar: ”Vad vill Du Fader?”. Att lyssna till Hans tilltal genom Anden, är att leva med Andens drivkraft. Detta är den kristnes mening och glädje.
Men vi måste vara medvetna om en förföriska risk.
Vi kan, i köttet, komma dithän, att vi börjar jaga konstruerad andlighet. Vi tillfredställer på nytt köttet, genom religiös andlighet. Vi följer regler och traditioner utan att fråga: ”Vad vill DU Fader?”. Denna religiösa andlighet är förförisk fariseism och för oss tillbaka in i köttets slaveri.