Hoppa till innehåll

Kategori:  

Power of the Air

Nöjesmedias förförelse

Det är inte ofta jag rekommenderar långfilm från Youtube, men här kommer en varm rekommendation! Intro till filmen blir –  fritt översatt:

En missionär kommer från Afrika till USA och delar sitt bekymmer med en kristen man. Missionären känner att kyrkan i Amerika luras och är i stor fara. 

Den kristne mannen påverkas starkt av vad han hör och förändrar sitt liv radikalt. Han utarbetar också en plan för att försöka nå sin stad med evangelium. Men han står inför oväntade utmaningar, kostnader och kamp för att genomföra sin idé – plus osäkerheten inför frågan om hans ansträngning kommer att ge några resultat. 

Den här filmen handlar om kraften i Hollywood och media, och hur det påverkar våra liv.

Jo, det är en spelfilm – men det finns ett starkt budskap i den, som är ytterst viktigt att våga låta sig bli berörd av.

Lämna en hälsninge eller kommentar

SKRIVRUTA

Sedan några dagar finns en ny flik i vänstermenyn – SKRIVRUTAN – i mobilen hittar du samma menyn under märket längst upp på sidan.

I denna flik ges du möjlighet att enkelt skriva ett eget inlägg. Jag märker att det skrivs många bra och viktiga kommentarer till bef inlägg. Flera är så viktiga att utgör egna unika inlägg.

I SKRIVRUTAN har du möjlighet att formatera ditt inlägg med kursiv stil, fet stil eller både och. Hur du gör framgår av info ovan skrivrutan. Du kan inom 20 minuter efter att du publicerat text, redigera den. Tid som återstår framgår av info under publicerad text. 

OBS: Du kan bara göra redigeringen från den enhet (dator, läsplatta, mobil) som användts för att publicera den specifika texten. 

Kommentarer är stängda

Demokrativecka

Viste du att det är “KRISBEREDSKAPSVECKAN” just nu?

Den pågår från 27 sept- 4 oktober. Årets tema är demokrati – jag förknippar starkt detta ord med valfrihet och mänskliga rättigheter. 

Men är det inte så att det just nu diskuteras tvångsvaccinering och pågår en hetsjack på ovaccinerade? Samtidigt som man tar livet av små barn, utan att deras demokratiska rättigheter tagits hänsyn till.

6 kommentarer

En äldre hälsning

Den 17 september i år -dvs 2021 – “hittade” jag en äldre anteckning jag gjort för ganska exakt fyra år sedan. Varför den legat gömd, eller hur det blivit så vet jag inte, jag tror aldrig jag berättat om den. Nu kom den dock i dagen och jag känner en oro för att på nytt glömma bort och gömma undan den utan att förmedlat den. Kanske har det funnits en mening med att den legat gömd till nu, men här och nu förmedlar jag dess budskap.


12 september 2017

I natt, ca 23:50 – jag tittade någon minut senare på väckarklockan som visade på 23:53 – vaknade jag och fick till mig följande korta ord:

”Nu går en dom över denna värld!”

Minst tre gånger till vaknade jag till dessa ord under den resterande natten. Om det är en bibelvers eller ej vet jag inte?

Men jag fick också ett stycke text på morgonen: Kol 3:1-17 – läs det gärna. De två första verserna lyder:

”Om ni nu har uppstått med Kristus, sök då det som är där ovan, där Kristus sitter på Guds högra sida. Tänk på det som är där ovan, inte på det som är på jorden.”

Syskon!

Det är dags att väckas ur våra planer och tankar för vår jordiska välfärd. Vi får inte bygga fast oss här, vi tillhör himmelriket. Vi måste vara beredda att bryta upp, för att bli redskap på fält dit vi aldrig trott oss behöva förflyttas och vara beredda på att Guds församling, när som helst, kan få hembud.

Vår trygghet är inte i världens händer, utan i Jesu Kristi orubbliga händer. Vi måste låta Honom omsluta oss, på alla sidor. Då är vi under Segrarens beskydd.

11 kommentarer

Byggandets process

“I honom blir också ni uppbyggda till en boning åt Gud genom Anden.”

Ef 2:22


Att klubba ett beslut att bygga ett hus – efter mer eller mindre lång tid för alla beslutsprocesser – är ett ögonblicks verk. Men från det att spaden sätts i jord, till huset är klart kan det gå år och årtionden. Då talar vi om ett hus av dött eller nästan dött material.

Men du och jag är ett levande material. Vi utsätts ständigt för ny influenser och tvingas reagera inför ständigt nya och växlande idéer och krav från vår omgivning. Vi är inget enkelt material för Anden att jobba med. Ibland måste vi hyvlas av, ibland måste vi byggas på. Vi måste alltid lyssna efter Anden och aldrig säga oss vara färdiga.

Lämna en hälsninge eller kommentar

Ge inte upp Sveriges suveränitet

Sveriges folk måste varnas för att “sälja ut” sitt land i utbyte mot fred, med löfte om både lekamlig och själslig mättnad.


Landets (Sveriges) suveränitet – det som landet fått av Herren Gud – kommer att begäras att bli uppgivet. Det kommer att ske via förhandlingar, utan regelrätt krig, men under hot av militärt agerande genom uppvisande av militära styrkor.

Det kommer krävas att landet ger upp Gud. Motparten kommer att locka med mat och framgång, liv istället för död och ett nytt land i utbyte mot det Sverige, som Gud “skulle ha gett er…”. Detta bud kommer framförs med hånfullhet och Gudsförakt. Där Gud förklaras vara en gud av andra gudars slag – en religiös fantasi – som inte förmår rädda i det verkliga. Motparten kommer peka på andra länder, vars gudar inte stått dessa länder bi, inför motpartens agerande.


Pröva detta ord. Jag känner mig skyldig att dela vad jag upplever som tankar från Herren, under morgon stunden den 12 juli 2021.

Dela det gärna med andra.

Länkadressen hit är: https://ikristus.se/ge-inte-upp-sveriges-suveranitet/

/Bertil Rosenius

Lämna en hälsninge eller kommentar

Förtroendekrisen ett faktum

Så är vi då här. Ett svensk statsskick i kris av ett slag som väl inte många kan påminna sig att ha varit med om tidigare. Jo, vi har haft kriser tidigare. Men ett fullbordat och vunnet misstroendevotum från riksdagen mot regeringen är unikt. Oftast har en dylik omröstning slutat med en eller några rösters övervikt, till fördel för den/det ifråga satta. Eller har man i sista minuten löst de orsaker, som legat till grund för omröstningen.

Nu är misstroendet fastslaget! Kanske sker detta enligt Guds vilja.

  • En sista varning från Gud…
  • En sista uppmaning till Sverige att vända om, välja ny och välja rätt väg.

Nu behöver vi som kristna engagera oss:

  • Be
  • Följa med
  • Engagera oss

Lämna en hälsninge eller kommentar

En nödvändig gåva – inte ett förtjänande

…hjärtats omskärelse sker genom Anden och inte genom bokstaven. 

Rom 2:29

I Honom blev ni också omskurna, inte med människohand utan med Kristi omskärelse, när ni avkläddes er syndiga natur…

Kol 2:11


Detta är två starka ord vi behöver påminna först och främst oss själva om, men stundom också stötta varandra med. Vi och våra gärningar är inte på något sätt aktiva vid vår frälsning – men däremot beslutet att ta emot den!

När vi böjer oss inför sanningen om oss själva och Gud och accepterar att Hans nåd är vår enda räddning, sker ett under i oss och med oss. Vi avkläds vår gamla människa, som på grund av synd hittills utestängt oss från Guds gemenskap. Detta kallas Andens omskärelse och sker i kraft av vad Jesus Kristus gjort för oss genom sitt ställföreträdande offer – genom att ta vårt straff.

Vi behöver påminnas om detta, för att förstå att våra tillkortakommanden och misslyckanden inte kan radera vad Gud åstadkommit! 

Men vi behöver också vara tydliga i våra samtal med de som ännu inte fatta sitt beslut: 

Frälsningen är en personlig och medveten “kapitulation” inför Gud.

Frälsning är inte något vi ärvt via en äldre generations försorg. Detta kan vi invaggas att tro då några menar att barndopet är frälsande – en frälsningsakt.

Frälsning är inte heller det samma som intresse för kristen tro, och engagemang för kristen verksamhet och värderingar.

Frälsning är en personlig specifik överlåtelse av vårt liv till Gud. När den är gjord, kan ingen skilja oss från Gud, då ju frälsningen inte är mitt verk, utan Guds. Därmed behöver vi aldrig tvivla på vår frälsning. Om vi själva skulle åstadkomma frälsningen, skulle vi åter och åter ha anledningar att tvivla på den. Men nu är det Gud som frikänner och frälser oss. Då är våra eventuella tvivel inget annat än satans lögner, för att försöka begränsa oss att utvecklas till de redskap Gud vill forma oss till och bruka oss som. 

Lämna en hälsninge eller kommentar

gudar och myter – eller GUD

Himmelriket är som en skatt som ligger gömd i en åker. En man finner den och gömmer den igen, och i sin glädje går han och säljer allt han äger och köper den åkern. Himmelriket är också som en köpman som sökte efter fina pärlor. När han fann en mycket dyrbar pärla gick han och sålde allt han ägde och köpte den.

Matt 13:44-46

Då Jesus blev tillfrågad av fariseerna om när Guds rike skulle komma, svarade han: “Guds rike kommer inte så att man kan se det med ögonen. Ingen ska kunna säga: Se, här är det, eller: Där är det. Nej, Guds rike är inom er.

Luk  17:20-21


Vad är det som gör vår kristna tro så speciell? 

Redan när jag ställer frågan ovan, inser jag att den i sig döljer en form av svar: Det är inte något vad som formar kristen tro, utan en vem – Gud Fadern – som format och formar den.

Kristen tro bygger inte på vad myter berättar, inte något vi tillber, något vi skapat, i form av: gudabilder, tempel, katedraler, kyrkor, statyer, helgonbilder, ikoner… Inget vi skurit ut ur någon träbit, format av guld, eller på annat sätt gjort med händer, eller i form av filosofiska tankemönster.

Kristen tro är inte en syntetisk skapelse, byggd på vår innebodde trasighet och längtan. Kristen tro är ett liv – nytt liv – därför att Gud sökt upp oss, mött oss och fött oss på nytt.

Kristen tro kan visserligen betraktas “utifrån”, men aldrig förstås och upplevas på annat sätt än inifrån det nya liv Herren vill föda i oss. Vi kan bryta ner kristen tros yttre former, till delvis förståliga dogmer och stundtals spretiga och ofullkomliga läror, men dessa formers verkliga Kärna förblir okänd.

Gud, Fadern, Herren… måste upplevas. Vi kan stå bredvid och betrakta kristen tro och göra utvärderingar, men ändå aldrig förstå. Vi kan tom följa kristna värderingar, men ändå aldrig uppleva gemenskap med Honom varifrån dessa värderingar härhör.

Vi kan i olika sammanhang, genom samvetet, känna ekot av Hans vilja. Vi kan i förundran inför blomman, insekten, ögat, tankes möjlighet osv, erfara en hissnande förundran över skapelsen. Men enbart genom att öppna upp för Gud, kan vi få en möjlighet att verkligen börja ana vem Han är, vem jag är och att jag och Han hör samman.

När jag gör det, inser jag att det finns inget vad, som gör kristen tro så speciell. Men det finns en vem, Gud, som fullkomnar människan att födas fram till en fullkomligare dimension redan här och nu, den dimension som upplever himmelriket som nära. Ja, att himmelriket – Guds rike – redan är här. Gud vill förnya och förverkliga sin gemenskap med oss, i oss.

Lämna en hälsninge eller kommentar

Så och vattna

Om en säger: “Jag håller mig till Paulus” och en annan: “Jag håller mig till Apollos”, är ni då inte som folk i allmänhet?

Vad är Apollos? Vad är Paulus? Tjänare som har fört er till tro, var och en med den uppgift som Herren har gett. Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. Varken den som planterar eller den som vattnar betyder något, utan bara Gud som ger växten. Den som planterar och den som vattnar är ett, och var och en ska få sin lön efter sitt arbete. Vi är Guds medarbetare, och ni är Guds åker, Guds byggnad.

2 Kor 3:4-9


Att så och vattna är visserligen inte något vi skall göra lättvindigt och nonchalant, men det är ändå en enkel uppgift vi utför – så som Gud ger oss att utföra den. Dvs liksom såningsmannen enbart kan så den säd han har att så och den som vattnar enbart kan vattna med det vatten han har, är det inte deras sak att prestera, pressa fram själva växten.

Gud ger oss evangelium – utsäde – den glada nyheten. Evangelium innebär hopp och kraft till förvandling. Så att dela evangelium kan vi alla göra.

Gud ger oss sin Ande – vattnet och näring. Med Andens ledning byggs vi själva upp och under Andens ledning kan vi få vara redskap bygga upp andra. Men Andens verk är Guds verk. 

Varken utsäde eller vatten är prestationer vi själva åstadkommer. Vi är redskap: Såningsmän för utsädet, bärare av vattenkannor för Guds vatten. Vi låter oss ledas att så och vattna – när Gud manar oss. Därefter är det upp till mottagaren att låta det sådda gro och växa. Vi skall inte våndas, låt oss tryckas ned av självkritik, eller tappa modet om vårt “arbete” inte tycks bär frukt. När vi sått, när vi vattnat – om Gud sedan får bearbeta – då har vi gjort vad vi kan göra och vi måste kanske skynda vidare – såningsfälten är stora och många.

Tappa inte modet! Lyssna in Guds vilja!

Lämna en hälsninge eller kommentar