Kategori: Helgelsen

Köttets måttstock

Ängeln sa: Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud.” (Luk 1:30) Maria svarade: ”Jag är Herrens tjänarinna. Låt det ske med mig som du har sagt.” (Luk 1:38)

Guds nåd är stor! Men det betyder inte att den är en framgångssaga. Maria kom ganska snart att finna att framgångsteologi och Guds nåd är lika fjärran från varandra som öst är från väst.

Marias blivande man ville lämna henne.
Hon, Josef och barnet tvingades bli flyktingar.
Förmodligen blev hon ganska tidigt ensam med sina barn.
Till sist tvingas hon se sin förstfödde mördas.

Lyssna nu!

Tänker du kanske att Gud har något emot dig, då du bara tycker dig se elände och olycka med ditt liv? Se på Maria, hennes liv var ingen framgångssaga, se på alla martyrer… Jag skriver inte detta för att du skall skämmas, om du beklagar dig! Jag skriver för att du skall förstå att brist på framgång inte är ett tecken på Guds ogillande och straff.

Framgång är köttets måttstock – inte ett bevis på Guds kärlek.

Beslut

Kasta inte bort er frimodighet, den ger stor lön. Ni behöver uthållighet för att göra Guds vilja och få vad han har lovat. / Heb 10:35-36

Ibland är Gud tyst – har du märkt det?

Ibland talar Han nästan fysiskt hörbart genom sitt Ord, ibland gör Han det genom Anden i oss, men ibland är Han tyst – alldeles tyst. Frågan: ”Var är Du?”, får inget svar – bara tystnad.

Det är vid dessa tillfällen – mer än annars – som vår tro prövas, tränas och stärks. Det är vid dessa tillfällen tron visar vad den är byggd på. Är den byggd på våra känslor, eller vårt beslut. Är den ett sagoslott, eller är den byggd på berget.

Jag tror vi behöver dessa tysta tider – korta eller långa – då vi tvingas förstå att tro handlar om beslut, inte känslor.

Vi lever i tider då mycket förändras. Våra gemenskaper är viktiga och stärker vår tro. Men vår tro får inte ”stå och falla” med känslor och gemenskaper.

Min tro är ett beslut!

Sant kristet liv

Jag är den sanna vinstocken, och min Far är vinodlaren. Varje gren i mig som inte bär frukt tar han bort, och varje gren som bär frukt rensar han så att den bär mer frukt. Förbli i mig, så förblir jag i er. / ur Joh 15:1-4

Sant kristet liv, strömmar ur den sanna vinstocken, Kristus. Utan Honom torkar det som börjat växa till religion, utan liv och frukt – det duger enbart till att eldas upp. I den sanna levande vinstocken, väljer jag själv att vara fästad och leva – eller bryta mig loss och dö.

Om ni håller mina bud blir ni kvar i min kärlek… / Joh 15:10

Att vara kvar i Jesus innebär att vilja hålla Hans bud, de finns i evangelierna och det är nödvändigt att läsa dem!

Världens doktriner förändras snabbt, men evangelierna förändras aldrig! Evangeliernas ord tar vi inte till oss bara en gång, vi läser dem om och om igen. Vi rättar in oss själva och utvärderar omvärldens läror inför Jesu bud.

Låt oss leva fästade i vinstocken.

Våga ha omsorg

Om nu jag, er Herre och Mästare, har tvättat era fötter, så är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter. / Joh 13:14

Textsammanhanget ovan känner du säkert till, Jesus tvättar lärjungarnas fötter.

Det första vi ser, det som oftast lyfts fram, är hur den som är högst i rang tvättar fötterna på de som är lägre i rang. Det tas fram som ett exempel på social ödmjukhet. Man jag vill påstå att parallellt med detta, finns ett budskap om andlig omsorg.

Rent praktiskt och rituellt var den som redan badat ren, han/hon behövde bara tvätta fötterna efter en vandring.

Som frälsta är vi redan rena i Jesu blod. Men vandringen i världens orenhet och smuts, kan smitta oss i både verbalt agerande, handlande och tänkande, vi förnekar utan avsikt, utan att vi själva ser det, Guds Ord.

Det är här som berättelsen får sin andliga dimension.

Vi behöver – av omsorg – kärleksfullt vaka över varandra, våga fråga: ”Vart är du påväg med ditt liv?”, när vi ser att den valda vägen blir bred.

Vi behöver bildligt tvätta varandras fötter, inte som ”katederkristna”, utan som medvandrare, som vet och förstår, att också våra egna fötter kan bli smutsiga ibland.

Vad är kristen tro?

”Den som förkastar mig och inte tar emot mina ord har en domare över sig: det ord som jag har talat ska döma honom på den yttersta dagen. Jag har inte talat av mig själv, utan Fadern som har sänt mig har befallt mig vad jag ska säga och tala. Och jag vet att hans befallning är evigt liv.” / Joh 12:48-50

Kristen tro, är det att ha åsikten att Gud och Jesus existerar?

Nej, en sådan åsiktstro, är inte en livgivande tro. Den åsikten kan vi bära med oss hela livet. Så gjorde jag tills jag blev 15 år.

Jag hade aldrig tvivlat på Gud! Jag hade hört Hans ord, många gånger, men när jag var 15 förstod jag orden i nytt ljus.

Att tro på Jesu existens, är att tro på Guds.
Att i Bibelns målande ord se Jesus, är att se Gud.
Att lyssna till Jesu Ord, är att lyssna till Guds Ord.

När vår tror lett oss så långt, måste vi förstå, att kristen tro är mer än tro på en existensiell åsikt.

Kristen tro är ett medvetet val, som leder till efterföljelse och bekännelse av Gud, Jesus Kristus och Guds Ords auktoritet i våra liv.

Nya tag

”Den som älskar sitt liv förlorar det, men den som sätter sitt liv sist i den här världen ska bevara det till evigt liv.” / Joh 12:25

Att du och jag blivit frälsta, innebär att Guds Ande flyttat in i oss och fött ett nytt liv, som behöver allt mer utrymme.

Precis som när vetekornet faller i jorden och dör, för att nytt skall komma, måste köttets vilja dö – så kan Andens liv i oss växa och gro.

Denna process – helgelsen – kräver vårt engagemang, vi måste vara medvetna och tillåtande. Anden tvingar oss inte till förvandling, Han viskar tills oss, ja ibland ropar Han nästan hörbart: ”Här måste köttet lämna sin plats”.

Färdiga blir vi aldrig här. Vissa förändringar är stora och gör ont, andra är små och lätta. Men vi ger inte upp inför dem – vi låter Anden processa oss, för att bli det Gud vill vi skall bli.

Vill du få tro

Det händer att människor säger: ”Tänk om jag bara kunde tro på Gud och Jesus.” Människor vill verkligen tro, men de förstår inte hur de skall göra. Tillhör du dessa, läs då vidare.

Du behöver inledningsvis förstå att tro inte är en prestation – du kan inte pressa fram tro. Viljan att tro däremot, är viktig, ja viljan är faktiskt början. När du erkänner att du vill tro, gör du det för att du inser att tron är av betydelse. I den tanken ligger redan ett livskraftigt frö av tro till tro.

Vad du behöver göra med detta frö, är att ge det livsutrymme. Du kan inte lägga ett frö i en låda, glömma bort det, och kanske efter en tid komma ihåg lådan igen och se om där finns en vacker blomma eller nyttig grönsak.

Det är på samma sätt med trons frö. Du kan inte plocka fram troslängtans frö då och då, och beklaga att inget sker. Du måste plantera det och vattna det, och när det börjar växa behöver det näring.

Du planterar troslängtans frö i ditt hjärtas rum, och vattnar det med Guds Ord och en bön: ”Gud, hjälp mitt frö att växa.”

Ty Guds ord är levande och verksamt… / Heb 4:12

Om jag skull få välja en Bibelbok åt dig att läsa – om du inte brukar göra det – skulle det bli Markus eller Lukas evangelium. Men fastna inte i sådant du inte förstår, lämna sådant tillsvidare.

Friköpta – början på vägen

”…med Ditt blod har Du friköpt människor åt Gud av alla stammar och språk och länder och folk.” / ur Upp 5:9

”Friköpta” innebär att Jesus Kristus med sitt blod betalt och löst oss från syndens skuld, fångenskap och död, till ett liv åt Gud. Vi är inte friköpta, för att leva för oss själva, vi är friköpta för att leva för Gud. Frälsningen är inte enbart ett momentant skeende, det är en livslång pågående process.

Denna process kallades förr helgelsen, idag har detta ord nästan försvunnit ur frikyrkosveriges ordlista. Helgelsen är den fortsatta processen. Att vi blivit friköpta, innebär att vi därefter vänder oss bort från det som styrt vårt gamla liv.

Vi är köpta åt Gud, för att ur den positionen tjäna Gud. Att ”vara snäll och hjälpa andra”, utan att vara friad från synden, frälser oss inte till gemenskap med Gud.

Första steget för att bli en kristen är att ta emot frälsningen. Där efter följer det som kallas helgelsen – vi låter Gud, genom Bibeln och Guds Ande förändra vårt dagliga liv.

”…arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, för det är Gud som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja ska ske.” Fil 2:12-13

Ordets bröd

Jesus svarade: ”Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun.” / Matt 4:4

Ingen skulle komma på tanken att sluta äta och tro att kroppen skulle fortsätta ”fungera” utan mat. På samma sätt är det med Andens liv. Anden behöver också mat – Guds Ord (Bibeln).

Att jobba, ha en hobby, delta i sunt umgänge… sådant är inte synd i sig själv – inte så länge det inte utgör hinder för tid att Andligen ”äta” Bibeln. Synd är i botten inte ett specifikt agerande. Synd är att missa tid för gemenskap med Gud och blunda för Hans vilja med oss.

En av plattformarna för gemenskap med Gud är Bibeln. Där lär vi oss vad Gud förklarar rätt och fel, och med Bibeln, nedmyllad i våra liv, ser vi sant och falskt, rätt och fel – gör våra val och hanterar vårt agerande.

Håll källan levande och obesmittad

Jesus och ropade: ”Om någon är törstig, kom till mig och drick! Den som tror på mig, som Skriften säger, ur hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram.” Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. / ur Joh 7:37-39

Vi har ett torp nära Nyhem – en rofylld plats vid vägs ände. Vi bor inte permanent där, men när vi åker dit passar vi på att spola vatten, så flödet till vår gamla brunn inte slammar igen.

Jag tänker på detta, när jag läser Jesu ord ovan.

Som frälsta har vi Anden till vår hjälp – Han ger oss levande vatten. Är vi medvetna om Anden i oss – bryr vi oss? Tar vi vara på Hans hjälp, ber Honom om daglig ledning, håller vi gemenskapen med Anden levande?