Är vi ”Efesus”

📖 Upp 2:2-4 Jag känner dina gärningar, ditt arbete och din uthållighet, och jag vet att du inte kan tåla onda människor. Du har prövat dem som kallar sig apostlar men inte är det, och du har funnit att de är lögnare. Ja, du är uthållig, och du har uthärdat mycket för mitt namns skull och har inte tröttnat. Men det har jag emot dig, att du har övergett din första kärlek.

”Du har övergett din första kärlek.”

Rätt i allt!

  • Har gärningarna
  • Har uthålligheten
  • Är oförsonlig med onda människor
  • Är vaken, prövande och avslöjande
  • Uthärdande och outtröttlig i att försvara Jesus

Kan det bli bättre? Nej, inte ur ett mänskligt perspektiv. Teologin är minutiöst rätt. Energin är outtömlig. Sökandet efter sanningen och avslöjandet av minsta fel, är drivet till sin spets. Ändå…

”Du har övergivit din första kärlek.” Först när kärleken är på plats, får kunskapen betydelse.

📖 1 Kor 8:1 …kunskapen uppblåser, och kärleken uppbygger.

Låt oss funder på detta: ”Kärleken uppbygger”… Förmedlar vi kärleksfull uppbyggelse, eller är vi som ”Efesus” – har alla rätt, men saknar kärlek.

Lika Fadern och Sonen

📖 1 Mos 1:26 Gud sade: ”Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. 

Hur svarar jag upp mot Guds frälsande nåd? Fortsätter jag mätta köttet, med vad köttet begär? Fortsätter jag göra vad Gud inte vill jag skall göra? Fortsätter jag följa den fallna människans väga – allt längre bort från likhet med Gud och Sonen? 

Nej, jag är ju skapad att vara ”oss lika” – Fadern och Sonen. (Joh 1:1-3).

Det är därför självklart för mig att söka förstå hur Gud vill jag skall leva, vad som är Hans vilja och avsikt med mitt liv och att sedan gör vad jag kan för att följa Hans vilja.

Till min hjälp att bli medvetna om Guds vilja har jag tre mäktiga källor: Ordet, Anden och bönen. Till min hjälp att följa det jag lärt, har jag samma kraftfulla inspirerande källor: Ordet, Anden och bönen.

Jag behöver dagligen ta till mig den hjälp dessa källor ger, så jag i den takt Han uppenbarar helgelsen för mig, också följer den.

Äkthet 

📖 1 Pet 1:7 Äktheten i er tro är långt mer värd än guld, som är förgängligt men ändå prövas i eld.

Hur lever vi ut den trygga äktheten i vår tro?

Min far var då och då med på samlingar i ÖM-församlingen i stan redan innan han blev frälst. En kväll stod han utanför kyrkan och samtalade med pastorn och blev röksugen – pappa rökte pipa. Men vinden blåste ständigt ut elden från tändstickorna. 

Kanske skulle någon passat på att menat att detta var ett tecken på att rökning var synd… men inte denne pastor. Han ställde sig som skydd mot vinden och kupade sina händer runt pappas pipa – pappa fick fart på den – och så fortsatte samtalet.

Denna handling talade pappa ofta om – med en tår i ögat. En visad äkthet i tro, som blev en av orsaken till att han själv tog emot frälsningen – många år senare. 

📖 Matt 2:16-17De skriftlärda bland fariseerna fick se att han (Jesus) åt med syndare och tullindrivare, och frågade hans lärjungar: ”Varför äter han med tullindrivare och syndare?”Jesus hörde det och sade till dem: ”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare.”

Var dags Gud

📖 ur Joh 20: 4-7 ”… den andre lärjungen … lutade sig in och såg linnebindlarna ligga där, men han gick inte in. Strax efter honom kom Simon Petrus. Han gick in i graven och såg också linnebindlarna ligga där, och duken som hade täckt huvudet. Den låg inte tillsammans med bindlarna utan hopvikt på ett ställe för sig.”

Pris ske Gud: Jesus Kristus ligger inte i en krubba, som ett gulligt barn.
Pris ske Gud: Jesus Kristus hänger inte på ett kors, som en religiös ikon.
Pris ske Gud: Han verkar idag mitt ibland oss, genom sin helige Ande.

Detta jag upplever jag att skall påminna om idag. Vi får inte låta Jesus bli bunden i mys och halm eller i religiösa linnebindlar. Eller snarare: Vi får inte låt oss själva bindas av det mysreligiösa i Guds gemenskap. Som kristna är vi befriade till full och stundlig gemenskap med Gud, utan liturgiskt smink, fromma floskler eller mantra liknande böner. 

Vi är barn til Gud. Låt oss leva i och leve ut detta: Enkel vardaglig gemenskap med Fadern – här och nu!

Är vi villiga att ledas?

📖 Kol 1:22-23 Han vill föra fram er heliga, fläckfria och oantastliga inför honom, om ni verkligen står fasta och grundade i tron och inte låter er rubbas från hoppet i det evangelium som ni har hört och som har predikats för allt skapat under himlen…

Jo, Jesus Kristus vill föra fram oss inför Gud Fadern – friköpta från världen och synden. Vi låter oss ledas (föras fram) till Fadern. Vi kan inte skapa egna vägar, utan måste villigt och utan krångel låt oss föras fram till Fadern av Jesus.

Om vi skall låt oss ledas, måste vi skapa rum för närhet till Honom som vill leda oss. Denna närhet får vi genom att skapa tid för bibelläsning, bön och stillhet, Vi lyssnar och samtalar med Honom som vill leda oss.

”Tryggt 2025!”

Trygghet är ett svävande begrepp. Det kan rör sig om ekonomi, arbete, hälsa, fred mm. Oro över detta skall vi inte förringa, de kan vara tärande och påfrestande verkligheter, ändå eller just därför, vill jag hälsa dig med orden: Ett tryggt 2025!” 

Jag hoppas du tar dem som uppmuntran och inte kritik – om du känner oro. Många av oss frälsta kan drabbas av mörker och oro när vi funder på vad som skall ske 2025. Det profeteras hopp och mörker, och kanske får vi inte ihop dessa profetiska budskap. Vem har rätt, vem har fel? Kanske börjar vi tala i termer av ”falska och äkta.”

Själv ser jag ingen strid mellan dess budskap, om hopp och mörker. Snarare vill jag binda samman dem till ”hopp i mörkret”. Inte ett världsligt framgångsrikt 2025, men ett 2025, där tacksamheten för Guds närhet och Hans löftes uppfyllande, kommer att bli än mer verkliga. För Jesus har sagt:

📖 Matt 28:20 Och se, jag är med er alla dagar till tidens slut.”

De orden inberäknar ju tveklöst också vårt nya år – 2025. 

Bli ren

📖Matt 8:2-3 Då kom en spetälsk fram och föll ner för honom och sade: ”Herre, om du vill, så kan du göra mig ren.” Jesus räckte ut handen och rörde vid honom och sade: ”Jag vill. Bli ren!” Genast blev mannen ren från sin spetälska.

Spetälska var en fruktad sjukdom. Den spetälske drabbades kroppslig deformation och blev utstött ur samhället. ”Oren, oren”, var han eller hon tvungen att ropa så fort personen komma nära någon annan. Tveklöst begränsades den spetälskes liv dramatiskt.

Synden är på samma sätt en begränsande sjukdom. Den hindrar människor att leva livet så som Gud avsett. 

Bibelns berättelsen om den spetälske – som söker hjälp hos Jesus, som Jesus rör vid och som genom Jesus blir fri – är därför inte bara en historisk berättelse, det är en parabel. En bild för hur Jesus vill förlåta  våra synder och sätta oss fria, att leva det liv Gud ämnat oss att leva. 

Att bli fri från syndens sjukdom handlar inte bara om livet i evigheten, utan också om livet här och nu.  

Frid

📖Joh 14:27

Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.”

Mitt i allt får vi känna frid. Inte sådan som världen lockar med. Inte med god ekonomi, god hälsa, bra arbete, bra bostad… Utan en frid som består i att vi har våra namn skrivan i livets bok. Allt annat kan tas ifrån oss, men att vi får vara barn till kungars Kung, kan inte någon världsliga makt ändra.

Vi rår inte fullt ut över vår omständigheter – även om vi stolta förlitar oss på dem. Vi rår än mindre över våra liv – även om vi så obetänkt tar det som en självklarhet. Allt kan ryckas undan. Men ingen och inget kan ta ifrån oss den frälsning Gud skänkt oss. Det är den friden vi måste bygga och bära på – den skall bära oss – genom livet här, till livet där.

📖 Luk 6:48

”Han (vi) liknar en man som byggde ett hus och grävde djupt och lade grunden på klippan. När översvämningen kom vräkte sig floden mot huset, men den kunde inte rubba det eftersom det var välbyggt.”

Tomma ord räcker inte

📖 Matt 7:21

Inte alla som säger ’Herre, Herre’ till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja.

”Herre, Herre”… en bekännelse eller en fras? Det kommer en gång visa sig vad vi lagt i orden. Har orden bara varit en del i en yrkesutövning, eller ett verbalt medlemslöfte? Har vi bara burit Jesu Kristi kors som ett smycke, en amulett, en lyckobringare?

Nej, det handlar inte om hur perfekta vi är. Det handlar om hjärtas val, att i allt och alltid vilja försöka följa Jesus Kristus som Herre.

Har du tänkt på att när vi skäms över vårt agerande och låter det stå mellan oss och Jesus, då har vi har tagit frälsningen på oss själva och förkastat Hans nåd. 

Ja jag vill påstå: Att gå fel som kristen inte är inte farligaste, det farligaste är att inte lita på Hans nåd – enbart Hans nåd.

Att bekänna ”Herre, Herre” innebär inte att vi utropar oss som felfria, men att vi i hjärtat vill vara Hans tjänare och att vi bekänner att Hans nåd är vår enda räddning.   

Häftigt, flashigt, storslaget…

 📖 2 Kung 5: 10-11 Då sände Elisha ut ett bud till Naaman och lät säga: ”Gå i väg och tvätta dig sju gånger i Jordan, så ska ditt kött bli friskt igen och du bli ren.” Men Naaman blev vred och for sin väg och sade: ”Jag trodde att han skulle gå ut till mig och träda fram och åkalla Herren sin Guds namn och lyfta sin hand över stället och så ta bort spetälskan.

Är det enkla inte tillräckligt? Är inte Guds närvaro och undret viktigare än lokalerna, människorna och idolpredikanterna? Måste du åka till ett kristet Mecka, för att få uppleva Gud och Guds ingripande?

Eller kan du möta Honom vid ditt köksbord, kan undret ske vi din knarriga köksstol? Bestäm du vad du tror på: På en viss kyrka, en planerad helande & mirakel vecka, en viss predikant – eller på Gud.

Bli inte som Naaman. Förkasta inte Guds enkelhet. Låt Gud verka så som Gud vill. Han finns vi din sida – var du än är – just i denna stund.