Då säger honom Jesus: ”Res dig. Ta upp din madrass och vandra.” Och direkt blev mannen frisk, och han tog upp sin madrass och vandrade. Joh 5:8-9
Jag upplever att jag fått en särskild hälsning och utmaning att dela. Den utgår från berättelsen om den lame mannen vid Betestadammen – han som legat där i 38 år.
Ovanstående verser i berättelsen är hämtade ur Svensk Standardbibel (STB). STB är en ord för ord översättning av Bibeln, likt Helgesons översättning och orden jag fått att peka på är ”vandra/vandrade”.
På ett sätt betyder ”gå” och ”vandra” samma sak. Men med ordet ”vandra” föds en djupare betydelse: Det handlar inte bara om att kunna gå. Vandra handlar om att använda gåvan att gå, till att också börja vandra – något som är aktivt pågående.
Att vandra, på Jesu befallning och i Jesu tjänst är ett medvetet val. Det betyder att man måste sätta sig över sina självtvivel och sin egen rädsla och kasta sig ut i tro på Jesus.
Nu kommer uppmaningen till dig – inte till någon annan: ”Börja vandra med Jesus!” Gör ett genomgripande livsval. Ta tag i din gåva och nöj dig inte med att du kan gå: Börja vandra – med Mästaren!