Bli frälst

Guds kärlek är nog!

Talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som räddas är det en Guds kraft. / 1 Kor 1:18

Korset är en dårskap, för många. Ja, jag vill påstå att skall vi börja dissekera korset, kommer vi bli än mer förvirrade och dårskapen kommer bli än större. Nej, låt oss ta till oss korset så enkelt som möjligt och leva i korsets kraft. För människan kan inte nå upp till Gud, men hon kan låta Gud nå till sig själv – det är korset kraft.

Gud stängde inte ute oss. Det var vår avoghet mot Gud som stängde ute oss. Vi tillät inte Guds kärlek vara nog för oss, utan vi ville ha mer. Men Gud slutade inte älska oss. Guds kärlek fanns redan i det att Han skapade människan och Han älskar oss lika mycket nu.

Låt korset förbli ett mysterium. Tillåt korset, i sin ofattbarhet, att vara nog och ta emot Guds kärlek.

Vår djupa längtan

”Sök Herren”, manar mitt hjärta. Dig, o Herre, söker jag. / Ps 27:8

Den finns där hos många människor – till och med de som vi kanske skulle kunna kalla ”förhärdade” – livsanden, som längtar efter sin Herre. Rummet i vårt liv som tillhört och bara kan fyllas av Guds egen närvaro. Ett eko som ropar efter något som varit, någon som varit med oss.

Något inom oss fyller oss med en aning, ja en övertygelse: Det finns mer! Mer än vi kan se på, ta på, mäta och väga. Något, någon, som inte är fysiskt mätbar.

En viskning, en omättad längtan manar oss: ”Sök Herren!”

Förträng inte denna maning, skjut den inte på framtiden. Greppa maningen, för Herren finns, det är Honom du söker och Han söker dig.

En gång för alla

”Kristus själv dog ju för era synder, en gång för alla. Rättfärdig dog han för er orättfärdiga för att leda er till Gud.” / 1 Pet 3:18

Jesus dog, offrade sig själv, övervan döden. Med sitt offer tog Han ditt och mitt straff: En gång för alla!

Så mäktigt! Vi kan inte lägga något till detta, vi får vila i vad Jesus Kristus gjort.

Broder och syster i tron på Gud och Jesus Kristus: Tvivla inte på Guds nåd! Tvivla inte på Guds kraft att frälsa. Tvivla inte på att du är frälst!

Tacka istället. Tacka var gång tvivlet börja gnaga. Tacka, tacka och åter tacka!

Att Gud frälst dig beror inte på vad du gjort, att Guds frälsning skulle svika på grund av dina misslyckanden – sådana tankar är lögn.

Gud älskar dig innerligt: Låt Honom få göra det, ta emot Hans kärlek med tack!

Helgade genom Anden

”Ni är förutbestämda av Gud Fadern och helgade genom Anden till lydnad och rening med Jesu Kristi blod. Nåd och frid vare med er i allt rikare mått.” / 1 Pet 1:2

Gud lämnade aldrig oss barn ensamma utanför lustgården, utan plan för vår räddning. Redan när syndafallet sker, förkunnar Gud sin plan för vårt återupprättande: Jesus Kristus ska krossa Satans huvud…! (1 Mos 3:15).

Ingen människa står utanför denna förutbestämda plan. Denna gäller alla och förverkligas när vi förstår att ta att emot Jesu Kristi renande blod och väljer att söka lydnad.

Detta sker genom Anden, när Anden tillåts föda oss på nytt (Joh 3:3-8).

Det är alltså Anden som verkar, både till frälsning och helgelse. Därför är vi noga med att välkomna Anden i våra liv. Vi tar tid och skapar frid i våra liv, så vi kan lyssna till Honom.

Aktiva förvaltare

”Även den som hade fått en talent kom fram. Han sade: Herre, jag visste att du är en hård man som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut. Jag var rädd, så jag gick och gömde din talent i jorden.” / Matt 25:24-25

I standardöversättningar av Guds Ord, står att tjänaren fick en talent att förvalta. I en parafras, fick tjänaren en ”säck guldmynt”. Vad det var exakt har mindre betydelse, utan det var att det var en gåva och det handlar om hur den förvaltades.

Vi – du och jag – har fått en gåva, vi är Guds förvaltare och största gåvan vi fått är tveklöst frälsningen.

Hur förvaltar vi den? Tar jag glatt emot den, men gräver ned den – glömmer bort den? Gömmer jag undan min frälsning för andra, eller bekänner jag den? Förvaltar jag den aktivt, genom låta mig helgas och bli mer Kristuslik?

Anden vill hjälpa oss förvalta nådens gåva, låta oss vara öppna för Anden så Han får tid och rum att göra det!

Greppa livet

”Sök Herren medan Han låter sig finnas, åkalla Honom medan Han är nära.” / Jes 55:6

Vad handlar livet om, varför finns vi? Handlar livet om: Pengar, karriär, självförverkligande, lustar… När vi i så fall nått detta, eller det rycks undan, vad återstår då?

”Livet skall levas!” Ja, visst. Men livets mening är inte detta ovan, livets mening är större. Livet är ett val, ett val som avgör och som förändrar allt, både här och nu och livet efter döden. För döden är inte slutet, döden är istället början på något nytt och livet här, är inledningen.

Tror vi på detta blir livet plötsligt så mycket mer än pengar och karriär, självförverkligande och lustar. Då får livets värde och mening en helt ny dimension. Då blir livet mer än bara ett tillfälle för lyckosökande – mer än bara uppblåst yta och finish och mer än bara djup sorg och meningslöshet – när det som syns som livets mål plötsligt tas ifrån oss.

Tror du att ”någon” finns? Tror du att ”något mer väntar”? Slösa då inte bort ditt liv, jagande efter det som ändå kommer tas ifrån dig. Skynda dig att greppa livets mening!

Våga möta livet

Då sa Han till dem: ”Varför har ni letat efter mig? Visste ni inte att jag måste vara hos min Far?” / Jesu ord i Luk 2:49

Detta är de första orden Jesus sagt och som blivit nedtecknade. De är – tänker jag – en uppenbarelse av vem Jesus är och en vägvisare till Fadern.

Jesus är Guds Son på ett unikt sätt. Vi är alla Guds barn, troende som icke troende. Som mottagare av Guds nåd och födda på nytt blir vi på ett nytt levande sätt, Guds barn. Men Jesus Kristus är Guds Son, på ett unikt sätt.

Jesus är mer än historisk.
Jesus är mer än ett föredöme.
Jesus är mer än en profet.
Han är Gud – iklädd människans kropp och villkor.

Vi kan inte koppla bort Jesus från Gud. Vi kan inte koppla bort Gud från Jesus! Vi kan självklart betrakta dem som unika, men när vi passerar betraktandets stadium och vill komma dem nära – oavsett religiös bakgrund – måste vi förstå: ”De är ett!”

”… jag måste vara hos min Fader!”

Först hos Jesus Kristus, möter vi Fadern. Med den förståelsen måste vi börja, om vi skall nå fram till sanningen om livet och oss själva.

Vi lever redan i löftet

”Ty med ett enda offer har han för all framtid fullkomnat dem som blir helgade.” / Heb 10:14

Känner du dig tveksam avseende din frälsning? Läs och ”lyssna” då till orden ovan: Han (Jesus Kristus) har för all framtid fullkomnat dem – d.v.s. också dig – som blir helgad.

Notera tidsaspekten (tempus) i orden ovan. Jesus Kristus har fullkomnat oss, som blir helgade. Frälsningen är ingen framtida belöning, det är ingen belöning över huvud taget, vi är frälsta av nåd, en gåva. Jesus har redan gett oss vad vi nu, liksom i efterhand, låter oss ledas mot.

Vi leds och låter oss ledas i helgelse, mot målet som redan är vårt.

Tvivla inte på din frälsning – du har ju redan fått den – men jobba mot den, ”hand i hand” med Guds Ande.

Vi kan göra fel – och vi gör det. Men vi fortsätter mot målet och trotsar Satans fördömande, genom att tacka för den nåd vi redan fått.

”…arbeta med fruktan och bävan på er frälsning…” / Fil 2:12

Så är det: Vi jobbar inte för frälsningen, men av tacksamhet jobbar vi – med oss själva – på den.

Det är betalt

”Han blev genomborrad för våra brott, slagen för våra synder. Straffet blev lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade.” / Jes 53:4

Vi behöver inte kunna förklara vad som skedde på korset eller vad som djupast sker, i ett Andligt perspektiv, när vi blir frälsta. Vi bara vet, att det sker något.

Vi vet att våra synders skulder blir betalade när vi tar emot Hans erbjudande och tackar för frälsningen.

Gud stryker inte bara ett streck över vårt gamla. Han inte bara säger förlåt, Han har redan – genom sin Son – tagit straffet för vår skuld, betalat vår skuld.

Bär du på minnen och missmod över vad du gjort? Släpp detta! Låt inte Satan plantera tankar i dig, som begränsar ditt nu och din framtid. Du blev och är förlåten.

Så tillåt dig glömma och gå vidare: Det du gjort är betalt!

”Om nu redan blod av bockar och tjurar och askan från en kviga, stänkt på de orena, helgar till yttre renhet, hur mycket mer skall då inte Kristi blod rena våra samveten från döda gärningar, så att vi tjänar den levande Guden.” / Heb 9:11-12

Vårt ankare

”Detta hopp har vi som ett tryggt och säkert själens ankare som når innanför förhänget Dit gick Jesus in och öppnade vägen för oss.” / Heb 6:19-20

Här har vi åter ett av Guds Ords många trygga löften och påminnelser: Det är inte vad vi själva tänker och gör som är vårt hopp – det är vad Jesus Kristus gjort.

Det är inte vi som rivit ner förhänget mellan oss och Gud. Det är inte vi som lagt nådens väg till vår Fader. Nådens rättfärdighet är inte vår skapelse, inte vårt verk, det är Jesu Kristi verk.

Vi kan fullkomligt lita på att då vår tro är kopplad till detta ankare – till tron på Jesu Kristi död, offer och uppståndelse – då håller ankaret oss fasta hos Gud.

Gud har gett oss sin kärleksfyllda evighet, inte på grund av något vi gjort för Gud, utan på grund av vad Gud gjort för oss.

Gläd dig och ta fasta på denna trygghet, ha din tro fästad vid detta orubbliga ankare.