Varför kallar ni mig ’Herre, Herre’ när ni inte gör vad jag säger? /Luk 4:46
Är ”Herre, Herre” bara en floskel vi använder, ord vi staplar i våra dagliga böner, utan att reflektera över vad de betyder? Använder vi orden bara som ett tilltalsnamn, när vi upprepat ”Jesus” eller ”Jesus Kristus” för många gånger? Eller är det ett uttryck för vårt hjärtas löfte och vilja?
Tänk om vi skulle börja tänka lite mer på vad det betyder, när vi viskar ”Herre”.
Tänk om vi skull bestämma oss för att ha den grundläggande synen på Jesus i allt vad vi gör och tänker: ”Han är min Herre, är detta Hans vill”.
Jag hoppas och tror att vi alla är där, att vi medvetet jobbar med oss själva i den riktningen, att vi har Herren som Herre ”tjugofyra/sju” (24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan.)
Vi måste våga fråga oss själva: ”Säger vi bara ’Herre, Herre’, eller är Han det också?”