Stegvis

Rom 1:17 I evangeliet uppenbaras rättfärdighet från Gud, av tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige ska leva av tro.

Två steg fram, ett steg bak… Uttrycket känns igen, det används ofta inom inlärnings processen. Konstigt att det där kanske lilla steget tillbaka, känns så bedrövande mycket större än de två stegen fram. Men så är det, och vi måste tvinga oss hållfast vid att det ofta är våra känslor som lurar oss.

Det går ju trots allt framåt: ”Från klarhet till klarhet.”

Kristet liv – Andens helgelse – är inte annorlunda. Vi blir frälsta, i ett nu, av nåd, men vi är inte färdiga, det går inte som på räls det nya livet. Även helgelsen – vårt närmande till likhet med Jesus Kristus – sker ofta på samma sätt, med två steg fram och ett bak.

Kanske upplever du att du just tagit ett steg bakåt? Minns nu att Jesus var människa, Han vet hur det är. Han räcker just dig, just nu handen och säger: ”Kom, så går vi vidare.”

Vänd tillbaka

Luk 22:31-32 ”Simon, Simon! Satan har begärt att få sålla er som vete. Men jag har bett för dig, att din tro inte ska ta slut. Och när du en gång har omvänt dig, styrk då dina bröder.”

Kan tron ”ta slut”? Ja, uppenbarligen är det så. Till och med hos Petrus (Simon), som skulle komma att få betyda så mycket, fanns risken och tre gånger gick det så lång att Petrus förnekade Honom.

Men det fanns för honom och det finns för dig ingen anledning att ge upp!

Petrus blev- trots sitt förnekande – en av urkyrkans mest använda personer. Också dig – även om du just nu ser dig själv som förlorare – vill och kan Gud, genom sin Ande använda.

Tappa inte modet, ge inte upp! Börja om!

Varför finns lagen?

Matt 5:17-18 Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. Jag säger er sanningen: Innan himmel och jord förgår ska inte en bokstav, inte en prick i lagen förgå, inte förrän allt har skett.

Lagen finns för att ingen skall kunna hävda – inför den dom vi kommer ställs inför – att de inte viste att de gjorde fel. Köttet förmår aldrig fullfölja lagen, därmed blir alla, vid domen, fråntagen sitt ynkliga försvar: ”Jag viste inte…!”

Vad är det då för mening med en lag om den inte går att uppfylla?

För den icke frälste är meningen att den skall leda till ett uppvaknande avs. den sittuation han eller hon lever, och inför den insikten söka nåd hos Gud – medan han/hon ännu kan.

För den frälste är lagen till för vår vägledning genom livet. Vi får inte förkasta lagen. Men vi behöver inte frukta domen, då vi väljer att försöka leva efter lagen och väljer att var dag be om och ta emot Guds förlåtelse och nåd.

Djävulen applåderar tystnaden

Luk 21:8-9 ”Se till att ni inte blir vilseledda. Många ska komma i mitt namn och säga: Jag är Messias, och: Tiden är nära. Följ dem inte! Och när ni får höra om krig och uppror, så bli inte förskräckta. Sådant måste först hända, men slutet kommer inte genast.”

Djävulen har på fler sätt förmörkat intresset och förståelsen avs ändens tid. Ett av hans mäktiga vapen är att – som vanligt – försöka styra över diskussionen till något närliggande.

Tyvärr har många tillåtit sig att bli redskap för denna fokus förskjutning. Diskussionen – ofta aggressiv – har kommit att handla om ”uppryckandet när”, med tre företräden.

•   Före vedermödan
•   Mitt i vedermödan
•   Efter vedermödan

Där med har det farligaste i ändens tid hamnat i skymundan: Risken att bli förblindade, förförda och avfalla i sömn och liknöjdhet.

Vi är nu, ur historiska och globala mått, inne i en era av världsomfattande nya antikristligt styrda ordningar och skeenden, där totalkontroll av människor är målet. En total kontroll – som initialt kan synas motiverad och hälsas med ovationer – som har som mål att utgöra grunden för Antikrist märke – 666.

Vi står nu mitt i historiens största globala Antikristliga upprustning – och de flesta är aningslösa.

Om inte vetekornet dör

Joh 12:23-25 Jesus svarade: ”Stunden har kommit när Människosonen ska förhärligas. Jag säger er sanningen: Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn. Men om det dör bär det rik frukt. Den som älskar sitt liv förlorar det, men den som sätter sitt liv sist i den här världen ska bevara det till evigt liv.

Att Jesus talar om sig själv, sin död och sin uppståndelse i form av ett vetekorn som genom sin död föder många, är knappast en hemlighet. Men vad vi kanske inte vill se, är att detta också handlar om oss.

Det är lätt att bli det nya kornet – frälst. Men därmed är det inte slut. Där börjar vår ny möjlighet. Där faller vi i jorden för att dö, bort från oss själva, en process som tar hela livet. Nu måste Guds Ord och Ande få visa vad vi skall förändra och vara villiga att vända oss bort från mig och mitt – från köttet och världen.

Gal 5:13 Ni är kallade till frihet, bröder. Låt bara inte den friheten ge köttet något tillfälle…

1 Pet 2:16 Ni är fria, men använd inte friheten som täckmantel för det onda utan för att tjäna Gud.

Vad innebär detta med ”tro”?

Rom 5:1 När vi nu har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus.

Är tro någon form av prestation. Man blundar hårt, tar i och spänner sina tankar i koncentration. Man tar i ordentligt, med någon form av själsliga muskler och presterar tro.

Nej, den tro bibeln och Jesus talar om handlar inte alls om prestation. Tro handlar om tillit och förtröstan. Om att våga överge sig själv, sin egen förmåga och lägga sig i Jesu händer. Att våga säga: ”Jag är bara människa”.

I många kretsar är ett sådant uttalande helt fel. Där finns ingen annan än ”jag o mig” att bygga på. Men har man Gud, vågar man säga: ”Jag är bara…”. Man har i just detta uttalat sin tro på tröst, hopp, vila och styrka – i Honom.

Där har vi tron, ”i ett nötskal”. Vi vilar från oss själva och litar på Gud. Den trons gemenskap blir verklig, genom accepterandet av vad Jesus gjort – och hålla fast vid det.

Vårt eviga medborgarskap

Fil 3:20-4:1 …vi har vårt medborgarskap i himlen, och därifrån väntar vi Herren Jesus Kristus som Frälsare. Han ska förvandla vår bräckliga kropp och göra den lik hans härlighetskropp, för han har makt att lägga allt under sig. Stå därför fasta i Herren…

I dessa tider, när allt är upp och ner på många områden, ger dessa ord både tröst och styrka. Vi tillhör visserligen denna världen för en kort stund, men vårt eviga medborgarskap har vi i himmelriket.

Både världen och vi själva är trasiga och ofullkomliga. Men där – där vi har vårt riktiga medborgarskap – är allt helt, både vi själva och allt omkring oss.

Det medborgarskapet kan ingen ta ifrån oss! Vi har därför rätt att göra som de kristna som Petrus skriver till och som bodde ”som främlingar i Pontus, Galatien, Kappadokien, Asien och Bitynien.” De jublade och kände glädje:

1 Pet 1:8 …när ni nu är på väg att nå målet för er tro: era själars frälsning.

Den glädjen och styrka får vi äga, som väljer att: ”Stå fasta i Herren”.

Ta inte ovanstående som kritik. Vi är inte alltid på topp och måste inte vara det. Detta är en uppmuntran: Vi – om några – har ju en framtid!

”Andlig beredskap”

1 Joh 2:4 Den som säger: ”Jag känner honom” och inte håller fast vid hans bud, han är en lögnare och sanningen finns inte i honom.”

Begreppet har börja surra i media och man kopplar det till beredskap inför fysiskt krig. Så typiskt ett sekulärt samhälle: ”Kasta ut Gud, Honom klarar vi oss utan!” Men sedan, när ”ryssen kommer”… då börjar man gulla med Gud. Eller mer vardagsnärt, när terror och skjutningar eskalerar, då börjar man leta efter Gud att hålla i hand.

Det är lätt att inta ”andlig beredskap” när molnen hopar sig. Men vet du när vi behöver Andlig beredskap?

•   Det är när påven säger att alla religioner bär till Gud.
•   När biskopen säger att evangelium utvecklas, då kyrkan välsignar homoäktenskap.
•   Det är när vetenskapen förklarar att ett foster är en ”klump” man kan operera bort och lämna att dö på en kall bänkskiva.

Det är då församlingen behöver sin Andliga beredskap! Det är inför detta, vår pastorer och ledare skall vara rakryggade och våga förkunna Guds Ord. Men när allt tycks vara bra – då är sanningen inget värd. Då tonas Ordet ut och glöms bort.

Vem är Jesus Kristus

Matt 3:17 ”…en röst från himlen sade: ”Han är min älskade Son”.

Mark 9:7 Då kom ett moln och sänkte sig över dem, och ur molnet hördes en röst: ”Han är min älskade Son. Lyssna till honom!”

Två olika tillfällen, två olika författa i Bibeln som beskriver hur Gud själv presenterar Jesus: ”Han är min älskade son”.

På över 80 ställen ges Han också attributet Kristus. Medan Jesus är ett personnamn, är Kristus en titel, en koncentrerad förklaring av vem Han är. Han är frälsaren och den som skall komma.

Frälsare betyder räddare. Han är den som kom för att rädda och återförena den vilsegångna mänskligheten med Gud. Han är den som skall återkomma för att skapa det tusenåriga fredsriket.

Så osminkat och rakt på sak…

Han kom som räddare. Han har gett oss tid att välja. Han kommer åter för att besegra ondskans makt och införa fred och rättvisa – då ställs de ohörsamma och trotsiga utanför. Straffet för sin ovilja att lyssna måste de själva ta.

Livet har mening

I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade över vattnet. (1 Mos 1:1-2)

Jorden, solsystemen, universum är ingen pågående slump. Forntid, nutid, framtid – evighet från när… till när – var, är och blir ingen slump.

Är det då inte viktigt att Du försöker förstå Din roll i allt detta, för inte heller Du är en slump.

Du är en mening, Du har ett syfte, Du är älskad! Skapad för att älskas!

Vem är det då som älskar Dig?

Sök Herren medan han låter sig finnas, åkalla Honom medan han är nära. (Jes 56:6)