Var inte förvånade

Jag vill idag lyfta fram några ord ur 1 Petrus brev, kapitel 4. Det tycks, utan egen uttänkt avsikt, bli en fortsättning på gårdagens inlägg.

Slutet på allting är nära. Var därför kloka och nyktra så att ni kan be. (4)

Var inte förvånade över den eld som ni måste gå igenom för att prövas, som om det var något oväntat som hände er. (12)

Tiden är inne för domen, och den börjar med Guds hus. (17)

Orden delar en tydlig och kärleksfull hälsning. Låt oss inte se dem som hot. Låt oss se dem som de är – vår längtande och älskande himmelske Faders kärleksfulla rop: ”Var beredda!”

Vi skalla inte blunda för nuet, inte bli fatalister, men låt oss var medvetna om vad vi gör av våra liv och vår tid. Arbetar vi enbart för vårt eget, eller arbetar vi också för himmelriket – lever vi ”klokt och nyktert”?

Återvänd nu till de tre verserna ovan och fundera på vad de betyder – för dig.

Anpassning

Anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av ert sinne så att ni kan pröva vad som är Guds vilja: det som är gott och fullkomligt och behagar honom. / Rom 12:2

Medveten om vad som händer i vår värld, är jag övertygad om att vi lever i den tid, som för världen allt längre in i vedermödans dagar. Vi lever i den tid som Jesus talat om som ”början på födslovåndorna”.

Tiden kommer utmärkas av bedräglighet, falsk förkunnelse under åberopande av Jesu namn, stridslarm, krigsrykten, hungersnöd, jordbävning och det viktigaste av allt: Vi ser Israel – fikonträdet – åter knoppas.

Vad är faran för oss kristna i allt detta ovan? Faran pekas ut av Paulus som: Anpassning! En ovilja att lyda Gud, för ett slappt accepterande av världens sätt att leva.

Vi måste vända bort från kristen liberalism (inte politiken). Våga pröva oss själva, vårt sätt att leva, i sant och ärligt ljus, inför Guds Ord.

Evangelium – ”fem i tolv”

”Om jag talar både människors och änglars språk men inte har kärlek, är jag bara ekande brons eller en skrällande cymbal.” / 1 Kor 13:12

Det lättaste som finns – om man vill skapa en populär och stor kristen grupp eller blogg via medier – är att komma med avslöjanden, kritik, utpekanden osv. Tala högt och brett om andras fel och brister, och varna för andras läror.

Jo, detta kan ha sin givna plats, vara viktigt och vara nödvändigt – i en radikal men kärleksfull kontext.

Men med denna grupp vill jag framför allt bygga upp, trösta varandra, sporra varandra. Jag vill väcka icke troende till förståelse för evangelium och jag vill leda dem till frälsning.

Om vi tror – vilket många av oss gör – att vi lever i de sista dagarna, måste detta innebära att vi tror att utrymmet – tidsmässigt – nu är kort för att människor skall bli frälsta: Då måste vi använda denna tid – och de möjligheter vi ännu har – på bästa sätt!

Gud älskar alla! Låt oss alltid ha denna kärlek som grund och utgång, för allt vi skriver, säger och gör.

Hallå, du får inte somna – ❤️

”Under dagarna före floden åt de och drack, de gifte sig och blev bortgifta ända till den dag då Noa gick in i arken, och de visste ingenting förrän floden kom och ryckte bort dem alla. ” … ”Var därför vakna, för ni vet inte vilken dag er Herre kommer.” / Jesu ord ur Matt 24:37-44

Ibland har man upplevt hur dessa ord formats till ett hot. Gud blir despotisk och farlig: ”Han kan komma på natten, när du sover, och hämtar alla andra…”

Det är inte konstigt, att människor blundat för vad Guds Ord lär om ändens tid, uppryckandet och vedermödan. Via muntlig undervisning, böcker, filmer m.m. har skräckscenarier målats upp som skapat ånger och oro, där det alls inte behövts.

Man har ibland färgat budskapet och fått det att låta som om Han kommer för att överraska, för att komma på vilka som är verkligt rättfärdiga och vilka som är skenheliga: ”Passa dig, du vet inte…”

Olustkänslor, har gjort att äldre människor inte velat lyssna till budskapet och föra det vidare. Olustkänslor har gjort att generationer av församlingsledare nu saknar kunskap och generationer av församlingsmedlemmar inte kan koppla nutida skeenden med Bibliska tidstecken.

Kom ihåg! Jesu Ord om änden, är inte ett hot. Hans Ord är en kärleksfull och en i god tid meddelad uppmaning: ”Somna inte, håll dig vaken!”

Vägval

”En åker som dricker regnet som ofta faller på den och som ger god gröda åt dem som den brukas för, den åkern får välsignelse från Gud. Men bär den törnen och tistlar är den värdelös, och förbannelsen är inte långt borta. Slutet blir att den bränns av. ”/ Heb 6:7-8

Författaren delar här en liknelse, med en grupp människor, där man anar en risk, och där författaren behöver påminna om de välsignelser de upplevt.

Verserna talar om ett blomstrande och ett vägval. Om fortsatt god skörd, eller en skörd av törne och tistlar.

Vår framtid som land ligger i Guds välsignande händer. Jag ser Gud som välsignande, inte som straffande – detta är viktigt .

Gud vill välsigna! Det är möjligt när vi låter oss omslutas av Honom. Drar vi oss undan – vänder Gud ryggen – är det inte Guds straff som drabbar oss, utan effekten av att vi lämnar Guds beskyddande närvaro. Vi väljer ju bort Honom.

Låt oss fråga oss: Vart är Sverige påväg? Hur kan vi – du och jag – påverka vårt lands vägval. Skall vi tänja Bibelordets gränser, tills försvaret brister? Eller skall vi på nytt klä oss i Guds vapenrustning – och segra?

Vi har framtiden

”Gläd er alltid i Herren. Än en gång säger jag: gläd er!” / Fil 4:4

Kan man tvinga sig, att vara glad? Nej, jag tror inte det – i vart fall kan inte jag det, om jag någon gång skulle vara nedstämd. Men det finns ändå några idéer man kan ta vara på – den bästa har vi i bibelversen ovan.

Vi får se på allt fantastiskt vi har i Herren! Vi får räkna allt gott Herren ger och börja tacka för det. Vi kan, genom detta förhållningssätt, tacka Gud hur det än är.

”…tacka Gud under alla livets förhållanden.” / 1 Tess 5:18

När vi börjar tacka Gud, förflyttas vårt fokus från det som bekymrar oss, till allt som ändå är så bra. Världens människor kallar detta för ”positivt tänkande”, men tänk så mycket mer kraft det ger oss, dig och mig: Vi har ju Gud att tacka. Vi vet redan här och nu hur slutet blir – även om missmodet ibland vill trycka ner oss.

Vårt liv här kan vara både positivt och negativt, men vi vet – hur banalt det än låter: Vi går mot en fantastiskt framtid.

Bli inte rädda

Ni kommer att höra stridslarm och rykten om krig. Se då till att ni inte blir skrämda. Ty detta måste hända, men därmed har slutet ännu inte kommit. Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike, och det skall bli hungersnöd och jordbävningar på den ena platsen efter den andra. Men allt detta är bara början på ’födslovåndorna’. / Matt 4:6-8

När Jesus talar om vedermödan, delar Han två varning: ”Bli inte bedragna!” (Matt 24: 4-5) och ”Bli inte rädda!” (Matt 24: 6-8). Vi fokuserar ofta på den första: ”Bli inte bedragna!”, men den andra är också viktig.

Det är lätt att fatta fel beslut och följa förförande ledare, när man själv är osäker. Rädsla och ångest leder oss lätt fel och kan få oss att agera ologiskt. När världsläget syns hopplöst, med krig, uppror, pandemier o.s.v. är det lätt att ge upp, bli modfälld och kanske t.o.m. apatisk. För rädsla kan göra oss svaga.

Så i stället för att fokusera på det negativa, måste vi fokusera på framtiden: Vi väntar på Jesus Kristus och uppryckandet till bröllop – Amen! Och när tiden blir svår, är vårt uppdrag som Guds tjänare än mer viktigt.

Så länge vi är kvar här, är Jesus här och med oss!

Skedena förkunnar

”Himlens utseende förstår ni att tyda, men tidernas tecken kan ni inte tyda.” / Matt 16:3

Klockan är inte mer än åtta på kvällen. Luften, skuggorna, färgerna, tiden… tillsammans berättar de: ”Det är sensommarkväll.”

En del växter slokar redan, bruna och vissna, andra har tappar sin kraft och lagt sig ned mot marken – som till sömn.

Några träd har börjat färga sina löv i gula och röda kulörer och gulbruna, knastertorra löv, faller oroligt slingrande till marken. De ligger där tills vinden bjuder upp och tar en orytmisk dans med dem.

På ängen jag for förbi, när jag åkte ner till torpet, lufsade en gul skördetröska fram och åter. Sädens korn samlade den samman för att sparas, kvar blev halm och stubbåker.

Naturens skeden förkunnar – utan pardon och möjlighet att överklaga: ”Vi går mot höst!” Vi behöver ingen almanacka för att förstå.

Men tidens tecken, så som de beskrivs i Guds Ord – med tanke på ändens tid och Jesu återkomst. Vågar du se dem, är du villiga att ta de tecknen till dig. Guds Ord delar inte tecken och varningar som spaltfyllnad. De finns där till tröst och varning. Tag till dig dem!

Får vi kritisera Israel?

”Döm inte efter skenet, utan döm rätt!” / Joh 7:24

Ja, men frågan om sak och person gäller också här.

Judarna är ett folk – Guds folk – vi skall stötta! Vi skall som frälsta hedningar var medvetna om att vi är inympade i detta folk – vi är inte ett Guds nya folk! Men därmed betyder det inte att vi alltid måste gilla allt som landet gör per automatik.

Pressade situationer kan leda till felaktiga beslut och handlingar. Israel som stat, lever under ett ständig hot och under nästan dagliga attacker från fiender som har en satanisk agenda att förgöra landet. För varje tänkande människa borde detta – att landet trots detta överlever, lever och utvecklas – framstå som ett synbart Guds under!

För oss som sitter på ”fel sida” om medias filter, kan Israels handlande ibland synas obegripligt. Men låt oss minnas, att vi lever i en värld där andemakter styr stora mediagrupper – det mest mäktiga och farliga vapen som finns.

Så jo,vi får kritisera Israel, men låt det ske balanserat och tag inte del i världens ogrundade och generella fördömande av det judiska folket.

Israel är en suverän nation, med skyldighet att försvara sitt folk. Judarna är våra bröder och systrar, på ett djupare plan än blod någonsin kan vara: Genom Guds vilja och plan är vi inympade i detta folk.

Tusen år

Och när i mångtusen år vi där
har sjungit den nya sång
då blott en liten stund
för oss har svunnit hän
av evigheten lång.

Psalm av John Newton år 1779, översatt till svenska av John H Jonson 1963.

Kanske kommer du inte ihåg melodin, men detta är sista versen på ”Amazing Grace”, eller ”Förundrad Jag Hör.”

Var har kunskapen om ”de tusen år” tagit vägen? De vi kallar ”tusenårsriket”, tidsperioden på jorden som kommer efter vedermödan, en tid Guds Ord talar mycket om. Efter denna period kommer på nytt en kort period av världslig oro och därefter den nya himmelen och nya jorden.

Det talas för lite om detta i många församlingar, kanske av rädsla, som bottnar i okunskap och ovilja från många ledares sida, att försöka förstå vad Guds Ord lär.

För de som är på väg att ”gå förlorade” – jo, det finns sådana, även om också detta är tabu att tala om – är det en varning. För oss som är frälsta är det hopp.

Saknar du undervisning om det profetiska budskapet, sök det! Det finns kristna som är oroliga inför framtiden, som ser allt ont som sker och hur det eskalerar…
De profetiska orden – som vi behöver mycket av – finns inte för att skrämma, utan för att ge hopp.

Försök att förstå dem!