I dag, om ni hör hans röst, förhärda inte era hjärtan som vid upproret. / Heb 3:15
Det bedrivs idag en aktiv rörelse i Sverige. Partier deltar, kommuner och landsting deltar, företag deltar. Det stöds av föreningsliv, sprids av bloggare och media. Det är uppror, mot Gud och Guds Ord.
Det sker inte i det fördolda, det sker öppet, via manifestationer och lagstadgande beslut. Ett uppror som gör allt, för att demonstrera sitt avståndstagande mot Gud och Hans vilja. Man upphöjer ”orgier, begär” (Ef 4:3). Människor beundrar detta och ”samtycker dessutom till att andra gör det”. (Rom1:32). Men de går in i ondskans fångenskap – bort från den verkliga, eviga friheten.
Vi får inte ”samtycka till detta”! Det kommer att förhärda våra hjärtan.
Hur kan vi reagera mot allt som sker? Skall vi reagera – eller tiga och därmed samtycka? Blundar inför det som sker och skyndar oss säga att: ”Kristna skall inte engagera sig i politik!” Men handlar detta enbart om politik, handlar det inte också om vad din och min nästa utsätts för – och hur skall vi agera avseende vår nästa?
Skall vi blunda för vad som händer runt honom/henne, i Sveriges uppror?