Syndanöd, förtvivlan och uppgivenhet

📖 Rom 7: 14-15 Vi vet att lagen är andlig. Men själv är jag köttslig, såld till slav under synden. Jag kan inte fatta att jag gör som jag gör. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag hatar, det gör jag. 

Om jag, ur ett eget mänskligt själv betraktande, ser att jag handlar fel och i egna styrka börjar bättra mig, blir detta enbart en halvdant människoverk. Då vandrar jag bara vidare, längre och djupare på Adams väg – bort från Gud. 

Genom mitt handlande säger jag ju: ”Jag klarar min omvändelsen och bättring utan Guds nåd”. Min omvändelse blir då ett utanverk – den raderar inte det gamla, och föder inte nytt i mig. 

Först när jag verkligen ser min omöjliga situation – att själva skapa min egen rättfärdighet – och i min hjälplöshet vänder mig till Gud och ber om nåd. Först då, kan Jesus lyfta bort mina synders ryggsäck och Anden föda mig på nytt.

📖 Rom 7:24 Jag arma människa! Vem ska rädda mig från denna dödens kropp? Gud vare tack, genom Jesus Kristus, vår Herre!

Lämna en kommentar