Inga alternativ

…medan vi ännu var maktlösa, dog Kristus i de ogudaktigas ställe. Knappast vill någon dö ens för en rättfärdig – jo, kanske vågar någon dö för den som är god. Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare. /Rom 5:7-8

Vi hade vänt oss bort från Gud, gått in på en väg utan kraft att återvända, vi var maktlösa att gör något åt vår situation. Vi hade förklarat oss själva för mer än Gud, vänta Honom ryggen. Vi hade låst porten till Faderns rike och sålt nyckeln för att köpa det vi trodde var frihet. Nu var vi oförmögna att gå tillbaka till den sanna avsikten med våra liv. Vi var eviga, men för evigt utan mening. Vi hade missat livets liv.

Det var då Jesus kom. Det var Han som köpte tillbaka nyckeln – med sitt eget liv. Det var Han som låste upp porten. Det är Han som nu pekar ut vägen. Utan Honom är vi fortfarande lika eviga, men utan mening. Vi missar var dag och stund livets liv. Han har förändrat allt, men valet, att vända tillbak är vårt.

Tag emot Jesus – det finns inga alternativ.

Bortsprungen?

Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon ska gå förlorad utan att alla ska få tid att omvända sig. /2 Pet 3:9

Är du ett bortsprunget får? En som en gång gått vid sidan av Herden, men sedan lockats bort av anat, kanske någon annan?

Är du ett borttappat mynt? Ett som en gång hållits när Ägarens hjärta, men som av någon anledning slunkit ut ur Hans han?

Är du en förlorade sonen? En som en gång tagit emot upprättelsens gåva, lyfts upp ur syndens dyiga dike, blivit fri och ny… Men sedan åter förirrat dig ut i världen – lämnat Honom som lyft dig.

Skynda dig att vända tillbaka. Herden söker efter dig, Ägaren letar efter dig, Fadern spanar var dag och stund, efter dig.

Skynda dig! Bara du själv kan vända om, Fadern kan inte tvinga dig. Uthålligt längtar Han och väntar Han – kanske Han gråter, för Han vet: En dag måste Han stänga porten.

”Kanske senare.”

Jesus sade till honom: ”En man ordnade en stor festmåltid och bjöd många.

När tiden för festen var inne, sände han sin tjänare för att säga till de inbjudna: Kom, nu är allt färdigt. Men alla började ursäkta sig. Då blev husets herre vred och sade till sin tjänare: Gå genast ut på gator och gränder i staden och hämta hit fattiga, handikappade, blinda och lama. Gå ut på vägar och stigar och se till att människor kommer in, så att mitt hus blir fullt.

Jag säger er: Ingen av dem som var bjudna ska smaka min måltid.”

Koncentrat av Luk 14:16-24

Säkert kommer många, helt riktigt, påpeka att Jesus sa detta till judarna. Men jag menar att vi måste applicera det också på oss själva: Hur förhåller vi oss till festen. Har vi gjort oss redo, eller är det annat som kommit före.

En fest, måltid eller bröllop, är inget jag kan komma till när jag har tid. Den hålls när festens herre bestämt. Är jag redo är jag välkommen, är jag det inte – då börjar Festen och jag står utanför.

De frälstas bröllopsfest väntar inte på när jag tycket den passar mig.

Skådespel

Någon frågade honom: ”Herre, är det bara några få som blir frälsta?” Han sade till dem: ”Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Många, säger jag er, ska försöka komma in men inte lyckas. När husets Herre har stigit upp och stängt porten och ni står utanför och bultar på porten och säger: Herre, öppna för oss, då ska han svara er: Jag känner er inte, varifrån är ni? Då kommer ni att säga: Vi åt och drack med dig, och du undervisade på våra gator… /Joh 13:23-26

Ytligt sett kan allt synas bra. Vi säger de rätta orden, predikar den rätta läran, lever som goda efterföljare. Ytan är klanderfri. Men hur är det? Är det ett skådespeleri, eller växer den fram, ur hjärtat som överlåtits till Gud, som genom Guds nåd intagits av Guds Ande.

Mellan alla ord om nåd, måste summeringen av Jesu ord få ställas: Var kommer vi stå, den stund då porten stänga, innanför eller utanför? Den dagen är det försent att börja om, då finns inte tid – då måste avgörandet vara klart.

Hur har vi det under vår yta? Allt är nåd, ja! Men nåden måste få verkar i oss – den är inget skådespel.

Låt Gudsriket växa!

Därefter sade Jesus: ”Vad liknar Guds rike? Vad ska jag jämföra det med? Det liknar ett senapskorn som en man tar och sår i sin trädgård. Det växer upp och blir ett träd, och himlens fåglar bygger bo bland grenarna.” /Luk 13:18-19

Har du fått ana tron, fått känna doften Guds närhet, fått se att den värld du hittills levt i bara är en otydlig och förvanskad skugga av något mycket större – av Guds rike? Ta till dig vad du anat, smakat och sett. Ta emot och vakta frälsningen som erbjuds dig av Jesus Kristus och öppna dig för en djup och växande gemenskap med Gud.

Guds rike – är ett frö. Du planterar det i ditt hjärtas trädgård, omhuldar det och låta det växa. Även om du tycker att det varken känns eller syns, så vattna det med bön och skydda det med Bibelns ord – låt det växa.

Du får inte glömma vad du upplevt. Du får inte misströsta. Du får inte tro att det var någon tillfällig sinnesstämning du var i. Det du anade, kände och såg är sant och äkta. Gud finns, Jesus finns och Gudsriket finns – det riket vill börja växa i ditt liv. Ge det utrymme!

Vår Jesus är Kristus

1 Joh 5:1 Var och en som tror att Jesus är Kristus är född av Gud.

Vilken skillnad det är på Jesus och Jesus Kristus. Många människor ger sitt erkännande till Jesus som ett god människa och ett moraliskt föredöme. Som sådan tror de på Honom, som sådan erkänner de Honom, som sådan är han för många otvivelaktig och historiskt sann, men därmed är han bara just historia för dem.

Men den Jesus jag tror på och bekänner mig till är enormt mycket mer – Han är Kristus!

Även om den historiske Jesus är världen största influenser, är Jesus Kristus omätbart mycket mer. Att kalla Honom ”världens störste influenser” är att minimera Honom, till någon obetydlig – i förhållande till att vara Kristus.

Kristus betyder att Han är konungarnas konung, evighetens konung – den ende som någonsin kan frälsa en människas. Samtidigt – tänk på detta – är Han din och min nära broder och vän – WOW!

Glöm aldrig vilken Jesus du tror på! Förväxla Honom inte med muslimernas Jesus, eller någon annan religions Jesus.

Det finns många Jeusu – men bara en är Jesus Kristus!

Rädd för Gud?

Jesus säger: ”Jag har inte kommit för att döma världen utan för att frälsa världen.” /Joh 12:47

Och den som sänt Honom till världen för att uppfylla sin innersta och fullaste längtan – Gud själv – säger:

”Han är min älskade Son. I honom har jag min glädje. Lyssna till honom!” /Matt 17:5

Att lyssna till Sonen, att bli frälst genom vad Sonen gjorde är en gåva, inte bara till några få, utan till alla – till dig. Sonen, Jesus Kristus säger:

Detta är min Fars vilja: att var och en som ser Sonen och tror på honom ska ha evigt liv.” /Joh 6:40

Kristen tro handlar om kärleken från Gud och har sitt ursprung hos Honom – inte i prestation från dig och mig. Tron är en möjlighet som räcks oss, som gåva. Kristen tro handlar innebär befrielse från rädsla. När vi förstått hur mycket Gud älskar oss, finns inte längre grund för rädsla.

Så varför är du rädd för Gud? Han har gjort allt för dig. Tag emot, släpp din rädsla och börja vila: Säg JA till Jesus!

Vår identitet

Se, du har väglett många och stärkt kraftlösa händer. Dina ord har rest upp den som har snubblat, och du har gett kraft åt vacklande knän. Men nu gäller det dig, och då blir du modlös, du blir förskräckt när det drabbar dig. Är inte din gudsfruktan din tillförsikt och dina vägars ostrafflighet ditt hopp? /Joh 4:3-6

Identitet kan förklaras med många ord, för mig handlar det min självbild – vem är jag? Vad är min styrka?

Job fick frågan: Är inte din gudsfruktan din tillförsikt och dina vägars ostrafflighet ditt hopp? Hade detta utspelats i NTs tidevarv, hade frågan kanske blivit: Är inte din gudsfruktan din tillförsikt och Guds frälsning och nåd ditt hopp?

Vad är din identitet? Är det vad du är i dig själv, sätter du ditt hopp till dig själv – eller är den vad du är i Gud, sätter du ditt hopp till Gud?

Svaret bär vi alltid med oss. Är vår identitet i oss själva, är den bräcklig och sårbar, men är den i Gud, kan ingen rubba den. För Gud kan ingen rubba och det vi är i Honom – älskade – kan ingen ta ifrån oss.

Jag är väldigt bra!

Jo, jag vet – man skall inte skryta – men så är det! Jag är väldigt, väldigt bra på att fixa saker… imorgon. Jag har lärt mig att imorgon är en bra dag, för varje imorgon erbjuder ju en ny imorgon – och det nappar jag lätt på.

Men igår gjorde jag ändå slut på mer än tjugo års imorgon och fixade nedersta svepet på stupröret. Det satte jag upp på torpet tillsammans med hängrännan – för 22 år sedan. Tänk om jag gjort det med det samma, om jag inte låtit annat komma i vägen. 

Bibeln varna för, att skjuta på frågan om vår frälsning till framtiden. Det jag gjorde på torpet hade någon annan fått göra, om jag inte överlevt dessa 22 år. Men frälsningsbeslutet, kan ingen annan ta åt oss när vi dött. Då har vi gjort vårt val – att inte välja. Att skjuta frågan om Jesus till ett annat tillfälle, blir att säga nej till vår enda möjlighet.

För ”Gud har inte sänt sin Son till världen för att döma världen, utan för att världen ska bli frälst genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd. Men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn.” /Jesus i Joh 3:17-18

Jesus på distan

Luk 9:18-20 En gång när Jesus hade dragit sig undan för att be och lärjungarna var med honom, frågade han dem: ”Vem säger folket att jag är?” De svarade: ”Johannes Döparen. Men en del säger Elia, och andra att någon av de gamla profeterna har uppstått.” Han sade till dem: ”Och ni? Vem säger ni att jag är?” Petrus svarade: ”Guds Messias.”

Hur lång tid det gått mellan lärjungarnas kallelse och denna händelse vet vi inte. Men vi kan förstå att lärjungarna och Jesus hade haft en nära vänskap och att de lärt känna Honom mycket bättre än folket. För lärjungarna var Han Guds Messias – folket hade en annan ide om vem Han var.

För många människor idag är Han fortfarande bara en god människa, en god lärare, en som påverkat och ännu påverkar stora delar av mänskligheten. En stor och aktningsvärd man! Varför är Han inte mer?

Jag tror det bottnar i att Han inte får rum i människors liv. Man känner igen Honom, men man känner Honom inte.

Hur är det med dig, känner du Jesus, vem är han för dig?