Kategori: Bli frälst

I Apg 8:26-40, berättas om hur Filippus möter en etiopisk hovman. Mannen läser ur Jesaja, men på Filippus fråga, om han förstår vad han läser, blir svaret: ”Hur skulle jag kunna det om ingen vägleder mig?”

Så där kan det vara. Trots att vi tror på och läser Bibeln, känns orden ibland väldigt svårbegripliga – åtminstone är det så för mig. Ibland känns det som om man ville slå ihop Bibeln och ge upp.

Idag blev det så. Jag läste 2 Pet 1:3-15 och Bibelorden blev bara gallimatias.

Hur gör vi när det blir så. Lägger vi Bibeln på hyllan? Självklart inte! Vi måste acceptera att vi inte förstår allt, inte idag, kanske senare. Men vi ger aldrig upp att läsa Bibeln. Ibland behöver vi hoppa över och gå vidare – inte fastna vid svåra passager.

För vi behöver inte förstå allt, vi får vila i vår frälsning och bara fortsätta – detta gäller mycket som tillhör vårt kristna liv i denna världen.

Luk 6:47-48 ”Den som kommer till mig och hör mina ord och handlar efter dem – jag ska visa er vem han liknar. Han liknar en man som byggde ett hus och grävde djupt och lade grunden på klippan.” /Jesus Kristus

Livet är ett bygge, när vi dör har vi byggt färdigt! Att jag och du byggt på frälsningens grund, Jesus Kristus, är en självklarhet, men hur har vi byggt? Vilket ansvar har vi tagit för vårt bygge, för vårt förtroende att fått bli och fått vara Hans vän?

En dag… ”Den dagen ska visa det, för den uppenbaras i eld och elden ska pröva hur vars och ens verk är. Om det verk som någon har byggt består, ska han få lön. Men om hans verk brinner upp ska han gå miste om lönen. Själv ska han dock bli frälst, men som genom eld.” (Paulus/1 Kor 3:12-15)

Bygger vi som Herren redskap, för andras och egen evighet, eller bygger bara för oss själva – i denna världen.

1 Kor 15:42-44 Så är det också med de dödas uppståndelse. Det som blir sått förgängligt uppstår oförgängligt. Det som blir sått i ringhet uppstår i härlighet. Det som blir sått i svaghet uppstår i kraft. Det sås en jordisk kropp, det uppstår en andlig kropp. Finns det en jordisk kropp, finns det också en andlig kropp.

Sorg och saknad – det är en stor skillnad på dessa ord. Ofta säger vi orden i samma mening och drar likhetstecken mellan dem. Men för mig är de nästan som kombattanter.

Sorg strider mot min tro på frälsningen och på evigheten, mot min tro på himmelriket och vår naturliga och rätta gemenskap med Gud.

Sorgen strider mot min tro på ett bättre ”efter detta”, mot mitt hopp om att en dag förvandlas till något jag bara anar: Något nytt och fullkomligt.

Tänk hur olika begravningar kan vara. Präglade av uppgivenhet och evig förlust, eller självklar saknad, blandad med tröst: Döden är inte slutet på gemenskapen, bara en tillfällig paus, där den saknade fått gå före.

Som frälsta klär jag mig inte i otröstlig sorg – men kommer självklart att sakna…

Luk 4:18-19 ”Herrens Ande är över mig, för han har smort mig till att förkunna glädjens budskap för de fattiga. Han har sänt mig att utropa frihet för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren.” /Jesus Kristus

”Ett nådens år från Herren…” Vi får gå till 3 Mos 25:8-fort. för att hitta ursprunget till detta ”nådens år”, eller ”jubelår”, som det också kallas. Där står det sammanfattningsvis:… utropa frihet i landet för alla… (3 Mos 25:10)

Jesus sammanfattar det jubelår Han utropare med orden: Glädje, frihet och syn. Detta jubelår är ännu, efter tvåtusen år, öppet för alla att gå in i.

Vi lovas glädje, mitt i allt som möter.
Vi lovas frihet, till gemenskap med Fadern.
Vi lovas syn, genom den Ande.

Har Du gått in i detta jubelår – medan det ännu är tid?

Matt 5:17-18 Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. Jag säger er sanningen: Innan himmel och jord förgår ska inte en bokstav, inte en prick i lagen förgå, inte förrän allt har skett.

Lagen finns för att ingen skall kunna hävda – inför den dom vi kommer ställs inför – att de inte viste att de gjorde fel. Köttet förmår aldrig fullfölja lagen, därmed blir alla, vid domen, fråntagen sitt ynkliga försvar: ”Jag viste inte…!”

Vad är det då för mening med en lag om den inte går att uppfylla?

För den icke frälste är meningen att den skall leda till ett uppvaknande avs. den sittuation han eller hon lever, och inför den insikten söka nåd hos Gud – medan han/hon ännu kan.

För den frälste är lagen till för vår vägledning genom livet. Vi får inte förkasta lagen. Men vi behöver inte frukta domen, då vi väljer att försöka leva efter lagen och väljer att var dag be om och ta emot Guds förlåtelse och nåd.

I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade över vattnet. (1 Mos 1:1-2)

Jorden, solsystemen, universum är ingen pågående slump. Forntid, nutid, framtid – evighet från när… till när – var, är och blir ingen slump.

Är det då inte viktigt att Du försöker förstå Din roll i allt detta, för inte heller Du är en slump.

Du är en mening, Du har ett syfte, Du är älskad! Skapad för att älskas!

Vem är det då som älskar Dig?

Sök Herren medan han låter sig finnas, åkalla Honom medan han är nära. (Jes 56:6)