Så männsikor förstår

Vers 6-11, ur Apg 2:1-13

…var och en hörde sitt eget språk talas. Häpna och förundrade frågade de: ”Är de inte galileer, alla de som talar? Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål? Vi är parter, meder och elamiter, vi bor i Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, i Pontus och Asien, i Frygien och Pamfylien, i Egypten och i trakterna kring Kyrene i Libyen, vi är inflyttade från Rom, vi är judar och proselyter, kretensare och araber – ändå hör vi dem tala på våra egna språk om Guds väldiga gärningar!”

När den helige Ande blev de troendes Hjälpare, precis som Jesus lovat dem, började de tala olika språk på ett sådant sätt att de som lyssnade förstod vad de sa. Apg:s författare räknar upp många grupper, som tillhörde sådana som var i Jesusaelm för att fira pingst. Till alla dessa språkgrupper tala de troende, genom den heliga Andes gåva och hjälp så de förstod.

Min bön är att vi som frälsta skall tala/skirva så att människor förstår vad vi menar. Inte tala ”över huvudet på människors” med ”Kanaans tungomål”, utan tala enkelt och vardagligt om tron, så att människor förstår evangelium.

Gud söker Dig!

Han förde mig ut i frihet, han räddade mig, ty han älskar mig. /Ps 18:20

Ser du de sista orden: ”…ty han älskar mig”.

Det var i denna kärlek som livet började en gång. Det är i denna kärlek som livet ges möjlighet att börja på nytt – här och nu och för evigt.

Gud räcker oss inte handen motvilligt, Han gör det inte av tvång – Han gör det av kärlek och längtan! Han gömmer sig inte och menar att att det är upp till oss att finna Honom. Han söker efter oss var och en, söker och söker och söker…

Du kommer aldrig att kunna rättfärdiga din ovilja att att ta Hans hand och svara ja på Hans kallelse, när du en gång ställs inför dödens oundvikliga konsekvens.

Skynda dig därför att omfamna Herden, när Han ännu går omkring och söker dig.

”Om någon av er har hundra får och förlorar ett av dem, lämnar han då inte de nittionio i öknen och går ut efter det förlorade tills han finner det?” /Luk 15:4

”Människosonen (Herden, Jesus Kristus) har kommit för att söka upp och frälsa det som var förlorat.” /Luk 19:10

Från dig till Jesus!

Sök Herren medan han låter sig finnas, åkalla honom medan han är nära. Den ogudaktige ska lämna sin väg, den orättfärdige sina tankar och vända om till Herren, så ska han förbarma sig över honom, och till vår Gud, för han vill gärna förlåta. /Jes 55:6-7

Allvarliga ord! Kärleksfulla ord!

Allvarliga, för det visar på en öppen möjlighet, men också på en begränsning: Sök Herren medan Han låter sig finnas…

Kärleksfulla, Gud visar sin längtan: … för Han vill förlåta.

Detta är Gud! Allvarlig, kärleksfullt ropande. ”Kom, medan du har möjlighet!”

Jag upplever att jag måste få ge dig dessa ord och ordens hälsning. Gud har i sin Son, Jesus Kristus, fullbordat en väg bort från syndens lön, bort från de lidande som denna värld kommer att gå igenom. Men möjligheten är i den stund du har nu, kanske finns den kvar i morgon, kanske övermorgon kanske… osv. Det är bara stunden nu, du säkert har och allt är gjort färdigt för dig.

Men ditt svar behövs. Det är inte kollektivt kopplat till någon folkgrupp, kyrka, samfund, församling…, svaret är från dig och till Jesus.

Ta ställning – ta emot

Många kan försiktigt erkänna sin tro på ”någon där uppe” och man kan tveklöst tro på Jesus – som en historiskt sann figur. Men att specifikt tro på Gud Fadern och Jesus, Gud Sonen… där backar många? För med den profilen är Han inte längre bara historia, Han är en av oss och samtidigt Gud. Han är en person man tar ställning till, hur man än gör – inte någon man kan vara neutral till.

Den som tror på honom blir inte dömd. Men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn. /Joh 3:16

Med Jesus kom möjligheten – så länge du lever här och nu, kan du göra ett omval.

Inga alternativ

…medan vi ännu var maktlösa, dog Kristus i de ogudaktigas ställe. Knappast vill någon dö ens för en rättfärdig – jo, kanske vågar någon dö för den som är god. Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare. /Rom 5:7-8

Vi hade vänt oss bort från Gud, gått in på en väg utan kraft att återvända, vi var maktlösa att gör något åt vår situation. Vi hade förklarat oss själva för mer än Gud, vänta Honom ryggen. Vi hade låst porten till Faderns rike och sålt nyckeln för att köpa det vi trodde var frihet. Nu var vi oförmögna att gå tillbaka till den sanna avsikten med våra liv. Vi var eviga, men för evigt utan mening. Vi hade missat livets liv.

Det var då Jesus kom. Det var Han som köpte tillbaka nyckeln – med sitt eget liv. Det var Han som låste upp porten. Det är Han som nu pekar ut vägen. Utan Honom är vi fortfarande lika eviga, men utan mening. Vi missar var dag och stund livets liv. Han har förändrat allt, men valet, att vända tillbak är vårt.

Tag emot Jesus – det finns inga alternativ.

Bortsprungen?

Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon ska gå förlorad utan att alla ska få tid att omvända sig. /2 Pet 3:9

Är du ett bortsprunget får? En som en gång gått vid sidan av Herden, men sedan lockats bort av anat, kanske någon annan?

Är du ett borttappat mynt? Ett som en gång hållits när Ägarens hjärta, men som av någon anledning slunkit ut ur Hans han?

Är du en förlorade sonen? En som en gång tagit emot upprättelsens gåva, lyfts upp ur syndens dyiga dike, blivit fri och ny… Men sedan åter förirrat dig ut i världen – lämnat Honom som lyft dig.

Skynda dig att vända tillbaka. Herden söker efter dig, Ägaren letar efter dig, Fadern spanar var dag och stund, efter dig.

Skynda dig! Bara du själv kan vända om, Fadern kan inte tvinga dig. Uthålligt längtar Han och väntar Han – kanske Han gråter, för Han vet: En dag måste Han stänga porten.

”Kanske senare.”

Jesus sade till honom: ”En man ordnade en stor festmåltid och bjöd många.

När tiden för festen var inne, sände han sin tjänare för att säga till de inbjudna: Kom, nu är allt färdigt. Men alla började ursäkta sig. Då blev husets herre vred och sade till sin tjänare: Gå genast ut på gator och gränder i staden och hämta hit fattiga, handikappade, blinda och lama. Gå ut på vägar och stigar och se till att människor kommer in, så att mitt hus blir fullt.

Jag säger er: Ingen av dem som var bjudna ska smaka min måltid.”

Koncentrat av Luk 14:16-24

Säkert kommer många, helt riktigt, påpeka att Jesus sa detta till judarna. Men jag menar att vi måste applicera det också på oss själva: Hur förhåller vi oss till festen. Har vi gjort oss redo, eller är det annat som kommit före.

En fest, måltid eller bröllop, är inget jag kan komma till när jag har tid. Den hålls när festens herre bestämt. Är jag redo är jag välkommen, är jag det inte – då börjar Festen och jag står utanför.

De frälstas bröllopsfest väntar inte på när jag tycket den passar mig.

Skådespel

Någon frågade honom: ”Herre, är det bara några få som blir frälsta?” Han sade till dem: ”Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Många, säger jag er, ska försöka komma in men inte lyckas. När husets Herre har stigit upp och stängt porten och ni står utanför och bultar på porten och säger: Herre, öppna för oss, då ska han svara er: Jag känner er inte, varifrån är ni? Då kommer ni att säga: Vi åt och drack med dig, och du undervisade på våra gator… /Joh 13:23-26

Ytligt sett kan allt synas bra. Vi säger de rätta orden, predikar den rätta läran, lever som goda efterföljare. Ytan är klanderfri. Men hur är det? Är det ett skådespeleri, eller växer den fram, ur hjärtat som överlåtits till Gud, som genom Guds nåd intagits av Guds Ande.

Mellan alla ord om nåd, måste summeringen av Jesu ord få ställas: Var kommer vi stå, den stund då porten stänga, innanför eller utanför? Den dagen är det försent att börja om, då finns inte tid – då måste avgörandet vara klart.

Hur har vi det under vår yta? Allt är nåd, ja! Men nåden måste få verkar i oss – den är inget skådespel.

Låt Gudsriket växa!

Därefter sade Jesus: ”Vad liknar Guds rike? Vad ska jag jämföra det med? Det liknar ett senapskorn som en man tar och sår i sin trädgård. Det växer upp och blir ett träd, och himlens fåglar bygger bo bland grenarna.” /Luk 13:18-19

Har du fått ana tron, fått känna doften Guds närhet, fått se att den värld du hittills levt i bara är en otydlig och förvanskad skugga av något mycket större – av Guds rike? Ta till dig vad du anat, smakat och sett. Ta emot och vakta frälsningen som erbjuds dig av Jesus Kristus och öppna dig för en djup och växande gemenskap med Gud.

Guds rike – är ett frö. Du planterar det i ditt hjärtas trädgård, omhuldar det och låta det växa. Även om du tycker att det varken känns eller syns, så vattna det med bön och skydda det med Bibelns ord – låt det växa.

Du får inte glömma vad du upplevt. Du får inte misströsta. Du får inte tro att det var någon tillfällig sinnesstämning du var i. Det du anade, kände och såg är sant och äkta. Gud finns, Jesus finns och Gudsriket finns – det riket vill börja växa i ditt liv. Ge det utrymme!

Vår Jesus är Kristus

1 Joh 5:1 Var och en som tror att Jesus är Kristus är född av Gud.

Vilken skillnad det är på Jesus och Jesus Kristus. Många människor ger sitt erkännande till Jesus som ett god människa och ett moraliskt föredöme. Som sådan tror de på Honom, som sådan erkänner de Honom, som sådan är han för många otvivelaktig och historiskt sann, men därmed är han bara just historia för dem.

Men den Jesus jag tror på och bekänner mig till är enormt mycket mer – Han är Kristus!

Även om den historiske Jesus är världen största influenser, är Jesus Kristus omätbart mycket mer. Att kalla Honom ”världens störste influenser” är att minimera Honom, till någon obetydlig – i förhållande till att vara Kristus.

Kristus betyder att Han är konungarnas konung, evighetens konung – den ende som någonsin kan frälsa en människas. Samtidigt – tänk på detta – är Han din och min nära broder och vän – WOW!

Glöm aldrig vilken Jesus du tror på! Förväxla Honom inte med muslimernas Jesus, eller någon annan religions Jesus.

Det finns många Jeusu – men bara en är Jesus Kristus!