Kategori: Helgelsen

Jag hoppas och tror att alla troende Guds Ande! Ändå vill jag påminna dig om Honom: Du får inte glömma bort Honom och Hans hjälp!

Guds Ande är inget ockult fenomen som vi skall betrakta med skepticism och hålla oss avvaktande till. Guds Ande fortsätter den plan som Gud synliggjorde i Jesus Kristus. Guds Son frälste oss till förlåtelse och renhet, för gemenskap med Gud. Guds Ande lär oss och leder oss nu att leva rätt, i denna gemenskap.

Guds Ande vill hjälpa oss, att dag för dag formas allt mer efter Guds vilja. Guds Ande vill lära oss att se igenom lögn och falskhet och bevaras i sanningen. Guds Ande vill ge oss kraft och mod, att leva i världen som Guds barn – en värld som går mot ett allt större förfall. Anden vill skydda oss från detta.

Tänk på: Det är inte världens barn som varnas för avfall i Guds Ord, mänskligheten föll vid syndafallet. Det är bara vi, som är uppresta genom Guds nåd, som kan avfalla.

Att tillåta Anden verka i våra liv är inget konstigt ”hokus-pokus”. Anden måste få vara vad Han är sänd att vara: Guds hjälp, i varje frälst människas liv!

Tidigt nästa morgon, medan det fortfarande var mörkt, steg han upp och gav sig av till en plats i ödemarken, och där bad han. / Mark 1:35

Jesus visste det och handlade därefter: Bön är gemenskap med Gud Fadern! Bön är viktigt! Bön är en kraftkälla!

Jag vet, att det under vissa perioder av livet är svårt att få till dessa stilla stunder. Barn, med dagis och skola, arbete och kanske resor, ett pussel som stundtals verkar omöjligt. Men jag vill ändå uppmuntra dig till att försöka.

För just stunder av gemenskap med Gud, är så givande.

Kanske är det omöjligt för dig på morgonen? Men välj då en annan tid, då du kan vara själv med Gud i bön och Bibelläsning. Denna stund är mat för själ och Ande och måste få vara viktig på samma sätt som maten är för kropp och hälsa.

Kanske kan du omprioritera din tid – sett över dagen. Kanske finns det något du kan avstå, något som tar tid men inte skapar något egentligt värde. Något som tillhör denna världen – som du ju ändå inte skall leva av.

Då han närmade sig sluttningen av Oljeberget, började hela skaran av lärjungar i sin glädje prisa Gud med hög röst för alla de kraftgärningar som de hade sett. / Luk 19:27

Hur är det med oss, prisar vi Gud för de underverk vi sett och ser?

Prisar vi Gud för maten, kläderna, hemmet o.s.v. eller tar vi det kanske för givet? Då är det dags att tänka till. Välfärd är inget självklart, långt ifrån alla har det som du och jag!

Prisar vi Gud för att Han frälst oss och för den djupa, grundläggande och eviga tryggheten vi har i gemenskap med Honom?

Prisar vi Gud för att vi får bo i ett land där vi (ännu så länge) har både politisk och religiös frihet – och hur hanterar vi denna frihet? Använder vi friheten till tjänst för Gud medan vi kan, eller för att tillfredsställa vårt eget?

Att dagligen prisa Gud, borde bli och vara något naturligt för oss alla.

Tag på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna. Tag därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och behålla fältet. / Ef 6:11-13

På väg ned till Blekinge stannade vi till vid Mobergs Duvemåla – du har kanske läst boken eller sett filmen Utvandrarna om bl.a. Kristina från Duvemåla. En bit bakom huset, vid en ängskant, stod redskapen nedan och texten du läste ovan kom för mig när jag såg dem.

Vi är mitt i en stark strid, där världen på många sätt och genom många kanaler försöker infiltrera oss personligen och nästla sig in i våra gemenskaper som Guds barn! Har vi intagit beredskap?

Är det med alla de redskap Gud har gett oss, som med redskapen på bilden. De bara ligger där, oanvända, omsnärjda av det jordiska och insnärjda i varandra. Obrukade och illa skötta.

Läs gärna bibelverserna Ef 6:11-18 och leta fram och ställ iordning Guds redskap – de är redan idag och kommer allt mer vara en nödvändig rustningen för att kunna stå emot ondskan.

Låt inte bedra er. Inga otuktiga eller avgudadyrkare eller horkarlar eller män som ligger med andra män, inga som är tjuvaktiga eller själviska, inga drinkare, ovettiga och utsugare – ingen sådan får ärva Guds rike. / 1 Kor 6:9-10

Skulle jag sätta en rubrik över tiden vi lever i skulle det kunna bli: ”Lögnens tid”. Detta gäller i första hand världen, men i viss mån också våra egna kretsar. Att världen lever efter lögnen, är en sak, men att vi börjar byta Bibelns sanning, mot världens lögn…

Kristen undervisning och agerande avs. etik och moral, är delvis undermålig och bitvis vilseledande. Bibeln ger oss Guds sanning, men världen ger oss lögnens!

Det är alltså inte bara världen vi måste se upp med, nu gäller det också att våga pröva samfund, församling och kristna ledare – Guds Ords väktare.

Lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. / Matt 28:20

Vi måste uppmuntra varandra att söka sanningen i Guds Ord, för att inte fångas av falsk undervisning.

Från den tiden började Jesus predika och säga: ”Omvänd er, ty himmelriket är nu här.” Matt 4:17

Vi har haft en minisemester de tre sista dagarna och sett oss omkring i trakten mellan Tjurkö och Ronneby, Blekinge. I går (den 7 oktober) besökte vi Lindö udde (ett naturreservat) och ute vid havsbandet tog jag bilden ovan.

Dramatiken i mötet mellan himmelen och jorden var mer fantastisk än den kunde fångas på bild: Det var omöjligt att skilja jordens hav från himmelen, gränsen var totalt raderad.

När jag såg det tänkte jag: Hur är det i våra liv? Drar vi en gräns mellan Guds rike i vårt liv och vårt eget, eller lever vi fullkomligt genomsyrade av Hans rike. Har vi kanske skapat nischer i livet, som inte är så himmels-lika som de skall vara. Låter vi Guds rike, Hans vilja och möjlighet, genomströmma allt vi gör i alla tider, alla dagar?

”Himmelriket är nu här.”: Lever vi fullt ut där?

Tacka Herren, ty han är god, evigt varar hans nåd. / Ps 136:1

En av de uppmaningar vi får i Guds Ord är att ”tacka Herren”. Tack och tacksamhet till Gud, har alltid varit och är både ett verktyg och vapen.

Tacksamhet är ett verktyg för att fokusera våra tankar och därmed stärka vår uthållighet och ork.

Tacksamhet är också ett vapen för att visa ondskans makter på vem, som genom alla livets alla skiften, är vår Herren.

Med tacksamheten i vårt dagliga medvetande ser vi längre och djupare än till stundens och närtidens problem. Vi ser vad Gud frälst oss från och vi ser vad Gud frälst oss till. Vi vet vad Gud, inför det vi står inför just nu, kommer frälsa oss igenom.

Låt oss därför börja och sluta var dag med tacksamhetens bön till Gud.