Auktoritet

”Ur molnet hördes en röst: ”Han är min Son, den Utvalde. Lyssna till honom!”” / Luk 9:35 (Gud talare om Jesus.)

”Han ska förhärliga mig, för han ska ta av det som är mitt och förkunna för er.” / Joh 16:14 (Jesus talar om Anden.)

Vad styr våra liv?

Är det media, vad makterna bakom media vill? Är det samhällsopinionen och det allmänna tyckandet, dvs politisk korrekthet? Eller är det Guds Ord?

Jesus Kristus talar i evangelierna alltid vad Fadern bjuder Honom att tala. Fadern ger Jesus full auktoritet och säger: ”Lyssna till Jesus!” När Jesus lämnar jorden överlämnar Han till Anden, att fortsätta vara Hans röst – som ju är Faderns röst och meddelar Faderns vilja.

I evangelierna har vi Jesu Kristi ord bevarade för att ”lyssna” till. I vårt inre får vi ha Andens röst att lyssna till. Andens röst är alltid samstämmig med Jesu Kristi Ord. Om rösten vi hör, inte följer Jesu Ord, utan talar mot vad Jesus sagt, då är det inte Andens röst vi hör.

Välj rätt auktoritet för ditt liv!

Livets Sanning

Jesus sa: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. Har ni lärt känna mig, ska ni också lära känna min Far”. / Joh 14:6-7

Vad är kristen tros unikum? Jesus Kristus!
Vilken är vägen till Gud? Jesus Kristus!
Vad fattas i världens religioner? Jesus Kristus!

Alla människor är religiösa och har ett behov att förklara livets mening och djupa funktion är – åtminstone för sig själva: Var ifrån kommer jag? Varför är jag? Vart går jag? Detta är livets djupaste frågor och svaret blir var enskild människas religion.

Religion är därmed i grunden ett sökande efter livets källa, livets sanning. Religion förblir ett sökande utan svar, ett trevande, en pålaga för att försöka nå sanningen. Så förblir det, tills dess att vi låter Sanningen nå oss.

Sanningen är Jesus Kristus!

Släpp därför dina religiösa måsten och kliv in i Jesu Kristi redan fullbordade verk på korset. Lev i korsets sanning, och du är redan här och nu hemma, i Guds rike!

Jesus sa: ”Om ni förblir i mitt ord är ni verkligen mina lärjungar. Ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria.” /Joh 8:31-32

I vår svaghet

Så hjälper också Anden oss i vår svaghet. Vi vet inte vad vi borde be om, men Anden själv vädjar för oss med suckar utan ord. Och han som utforskar hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden vädjar för de heliga så som Gud vill. / Rom 8: 26-27

Vilken underbar Gud vi har! Trots att vi redan i begynnelsen (1 Mos 3:1-7) vände Gud ryggen, övergav Han oss aldrig. Tålmodigt vakade Han över oss och gjorde allt, för att vi skall kunna vända åter till Honom. Möjligheten till relation med Honom raserade vi, men Han byggde upp en ny möjlighet för oss, genom Jesus Kristus.

Det är i denna nya situation, när vi förstått att ta emot Hans erbjudande, som Han skänker oss sin Ande.

Vår svaghet som människor, finns ständigt kvar, men Gud har skänkt oss en hjälpare för att leda och bära oss där vi är ovisa, ovilliga och oförstående. Denne hjälpare måste få utrymme i våra liv. Han måste få växa och verka. Vi måste ge oss tid att lyssna och låta oss påverkas.

Anden måste ges utrymme att vara med oss i vår vardag – inte bara vid speciella event. Han är Guds närhet, Guds gemenskap alla dygnets timmar, alla veckans dagar.

Andens redskap

På natten såg Paulus en syn där en makedonier stod och vädjade till honom: ”Kom över till Makedonien och hjälp oss!” / Apg 16:9

Ibland tror jag det är så att vi faktiskt förminskar oss själva mer än vad som är rätt och riktigt inför Gud. Det kan ibland vara av falsk ödmjukhet, ibland beror det på vår historia från barndomen, men oftast är det nog en rent allmän och sant naturlig ödmjukhet.

Men har vi sett på oss själva som Andens redskap?

I berättelsen ovan får Paulus se en syn, där en man ber honom komma och hjälpa till i Makedonien. Det handlade om att predika evangelium (vers 10).

Detta är Andens väg att verka – genom oss människor. Därför måste vi påminna varandra och uppmuntra varandra: Vi är alla Andens redskap! Vi får aldrig låta vår försagdhet begränsa Andens möjlighet att verka. Vi behöver övervinna oss själva – bjuda på oss själva. Bjuda Anden att bruka oss.

…hos var och en visar sig Anden så att det blir till nytta. / 1 Kor 12:7

Detta är Andens väg och vilja – att bruka oss, i tjänst för Gud.

Religiös kristen tro – eller radikal?

Därför böjer jag mina knän inför Fadern, Han från vilken allt som kallas far i himlen och på jorden har sitt namn. / Ef 3:14-15

Detta vänner, är våra livs största fråga!

Vill vi ha en gullig, snäll gud, som låter oss göra som vi vill? Vill vi läsa guds ord som enbart vacker poesi. Vars innehåll vi kan blunda för och hoppa över – som det passar oss. En gud, vars gudsord vi bestämmer över och redigerar, utifrån våra personliga känslor, tyckanden och vilja.

Eller vill vi böja oss under Gud. Vars ord är Guds Ord. Vars vilja är vår Herre.

Är vårt mål att forma gud, eller är vårt mål att låta Gud forma oss.

Var och en måste bestämma sig: Skall jag följa Gud med en radikal tro, eller skall gud bara följa med, som en religiös filosofi.

Frälsningstro och bekännelse

Med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. / Rom 10:10

Så enkelt är det att bli och vara frälst. Att i hjärtat tro och med munnen bekänna.

Det krävs inga teologiska förkunskaper. Det krävs inte några praktiskt genomförda bevis på rättfärdighet. Gud vill ha ditt hjärtas villighet och din muns bekännelse.

Hur kan man då tänka? Hur kan man då säga?

Det finns en psalm i psaltaren i Bibeln, som kallas ”Herdepsalmen”, den 23 psalmen, de första fyra orden i psalmens 1:a vers, är både vägen för hjärtat och vår bekännelse inför andra: ”Herren är min Herde!”

Ett annat sätt att förstå och beskriva frälsningens enkelhet – tro och bekännelse – finns i sången: ”Jag har beslutat att följa Jesus”. Att följa Jesus handlar i grunden om ditt hjärtas beslut, inte om känslor. Dina känslor kan bölja fram och åter, men Guds löfte, när du sagt ”Ja”, förändras aldrig!

Gör Gud stor igen

”Jag har lämnat kvar i Israel sju tusen män som inte har böjt knä för Baal och inte gett honom hyllningskyss.” / 1 Kung 19:18

Det är valtider. Löften haglar från våra politiker – alla har lösningen på Sveriges problem: ”Kommer vi till makten, blir allt bra!” LÖGN!

Kanske lite bättre, kanske lite sämre, oftast marginella skillnader – men grundproblemet finns kvar: Avsaknad! Inte av Gud, Han finns där, men avsaknad av vilja att lyssna till Honom.

Vare sig du är frälst eller ej, måste du förstått nu – om du är något så när vaken: Politiken förändrar inte Sverige! Det som förändrar, är folkets villighet att böja sig inför Gud! Att välja Honom och följa Hans vilja!

Friheten, som utlovades när Gud kastades undan och det sekulära samhället basunerades ut, vad har den lett fram till? Det har bland annat lett till sexuell förvirring och psykisk rotlöshet, och till barnamord.

Sverige behöver inte mer partiledarcirkus. Sverige behöver dina och mina böner, våra vittnesbörd och exempel.

Sverige behöver ingen svensk MAGA-rörelse. Sverige behöver kristna, som tillåter GUD bli stor igen – i sina liv!

(Not: MAGA betyder Make America Great Again, dsv Gör Amerika Stort Igen.)

Att behålla sin tro

Sedan återvände de (Paulus och Barnabas) till Lystra, Ikonium och Antiokia och styrkte lärjungarnas själar och uppmanade dem att stå fasta i tron. / Ur Apg 14:21-22

Tro, är inte enbart ett mysterium. Känslor vi väntar på skall komma, eller känslor vi beslutar oss för att lämna, när omständigheter och skeeden går emot. Tro är också en viljehandling, vi sjunger ju: ”Jag har beslutat att följa Jesus och aldrig mer tillbaka gå!”

I dag, runt om oss, handlar mycket om trender, om snabba beslut: ”Släpp taget, gå vidare om äktenskapet knakar!” ”Gör abort, du har ju hela livet framför dig!” ”Se till att njut – varje minut.” ”Varför anstränga sig, om det inte behövs?”

Kristen tro är ingen känslomässig trend eller ett känslomässigt tillstånd. Kristen tro är mycket, mycket, mer och djupare än så. Tron handlar om livets verkliga avsikt och eviga konsekvens.

Därför uppmuntrar vi varandra, om och om igen: Behåll tron, släpp inte taget!

Ett brutet strå ska han inte krossa, en rykande veke ska han inte släcka. / Ur Matt 12:20

Får Jesus Kristus bara resterna?

Sakarias säger om sin son Johannes: ”Och du, barn, ska kallas den Högstes profet, för du ska gå före Herren och bana väg för honom.” / Luk 1:76

Kan Sakarias ord skrivas också över oss och våra liv, banar vi väg för Herren?

Vi svarar självklart enbart inför Gud! Men vi måste våga ställa oss frågan: Varför gör jag det jag gör? Banar jag väg för Jesus Kristus, eller för mig själv? Kommer Kristus i andra hand, eller i första? Får Kristus leva i resterna av min tid – när jag gett allt annat sitt?

Då Gud kallar

Han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare, för att utrusta de heliga till att fullgöra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son. / Ef 4:11-12

Har du en kallelse över ditt liv? Känner du en kallelse att göra något speciellt? Då måste du skynda dig att ta tag i denna upplevelse – i bön och samtal med Gud.

Just så behöver din kallelse växa och mogna – i bön och samtal med Gud. För om det verkligen är Gud du vill tjäna, måste också Gud få leda dig.

Är du för ung, eller för gammal, eller för mycket ”mitt uppe i livet och livets krav”? Saknar du rätt bakgrund och skolor? Verkar det du upplever helt omöjligt?

För Gud finns inga hinder! För Gud finns inget som är omöjligt. Gud är undrens Gud! Gud förvandlar omöjligt till möjligt! Gud saknar begränsningar!

I bön och samtal med Gud, kommer Han visa dig den väg Han vill du skall gå och Han kommer utrusta dig.