Se mot öster… (2:a uppmaningen)

Under min morgon stund med Herren – den 11 september 2017 – kom mina tankar att beröra de profetior som spritts av bloggar och hemsidor specifikt om denna dag.

Jag har ställt mig tveksam till dessa och lyfte denna morgon upp datumet som en frågan.

Det svar jag fick var:

“Du skall inte engagera dig i detta! Vad DU måste göra, är att åter lyfta upp vad du fick den 9/8 2017.”

Senare i bilen, på väg till jobbet, förstod jag att jag särskilt skulle understryka att:

Vi som är frälsta skall vara fyllda av frid och tilltro till Herren. Vi som är Guds barn har alltid en ljus morgondag – vad som än händer. Vår frid och vår tro, skall i sig bli en kallelse till frälsning, för de som inte ännu tror.

Detta var vad jag fick den 8/9:

“Se mot öster – men stå stadiga i mig!”

 

Dela eller skriv utShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter
Email this to someone
email
Print this page
Print

Utrustad

Från den dag vi hörde det har vi därför inte upphört att be för er. Vi ber att ni ska bli fyllda av kunskapen om hans vilja, med all andlig vishet och insikt. Målet är att ni ska leva värdigt Herren och behaga honom på alla sätt, genom att bära frukt i alla slags goda gärningar och växa i kunskapen om Gud. Då ska hans härlighets makt styrka er och ge er all kraft till att vara uthålliga och tåliga i allt.

Kol 1:9-11

Guds folk har i århundraden talat om Jesu återkomst, om allt som tillhör tiden före detta dvs ändens tid eller vedermödan. Mkt som sagts i Guds Ord, som markörer för denna tid, har fram till våra dagar ännu förblivit ouppfyllt och viktigaste markören, fikonträdet, har fram till 1948 legat i dvala. I nästan 2000 år, har detta träd – Irael – förblivit vissnat, så som Jesus sa i Matt 21:18-19. Men i våra dagar, då fikonträdet på nytt knoppats och Jesu ord, i Luk 21:29-32 uppfyllts, bör hos oss både en uppvaknandets och hoppets klocka klämta. Varning för vad som måste komma och hopp om vad som följer där på: Jesu återkomst!

Mycket tid och kraft läggs i dag vid både stora och små scenario i vår nära framtid.

  • När skall vi ryckas upp – före, mitt i eller efter vedermödan?
  • Hur skall vi handla/skydda oss om vi inte rycks upp – mat, boende osv?
  • Hur skall märket (666) se ut eller vad är märket – ett chip under huden?

Dessa frågor är på intet sätt ointressant eller oviktiga, men en större fråga är: Hur känner vi igen förförelsen och villfarelsen när ingen får peka på den? Fundera på detta ngn minut.

Den 7/9 fick jag en rubrik, när jag på morgonen satt i bön inför Herren – det är den rubriken du ser ovan, ”Utrustad”, och jag antecknade snabbt följande. Av försiktighetsskäl och ödmjukhet vill jag inte kalla det profetia, men jag tror ändå att det var Guds Ande som styrde mina tankar då jag mkt snabbt ”rafsade” ner följande på ett papper.

***

Vad innebär det att bära på utrustning – eller rustning – inför ändetidens förförelse? Ja, det innebär inte att vara uppkopplad mot nätet! Det innebär inte att söka sanningen på bloggar, Facebook, hemsidor… för att få information om vem vi skall akta oss för, eller vilka andliga trender vi skall stå emot. Att vara rustade , är att ta emot Guds vapenrustning nu.

Vi måste ha Guds Ande, för att själva se och förstå farorna i vår vardag!

De kristna medierna kommer att stegvis utsättas för en tilltagande censur:

  1. Det kommer att bli förbjudet att offentligt tala och skriva om ”Guds ordning” typ moral, äktenskap, barnuppfostran osv. Att ex tala om att Guds ordning påbjuder äktenskap mellan man och kvinna, kommer ”i kärlekens namn” klassas som diskriminering och anses brottsligt.
  2. Därefter kommer vi ”för fredens skull” förbjudas belysa olikheter i trosuppfattningar. Än mindre på ngt vis uttala oss så det vi säger kan uppfattas som kritik mot annan trosuppfattning.
  3. Nästa steg blir att vi – inte ens i diplomatisk ton – får tala om och beskriva vår egen tro: frälsningen, dopet, Anden osv.
  4. Slutligt kommer vi tvingas – om vi skall tala om ngn tro och Gud – att enbart framföra den fastslagna bilden av vem Gud är. Dvs den bild som ”odjuret från jorden” – Upp 13:11-forts. – ger.

***

Syskon!

Jag förstår det så, att vi är inne i en kritisk tid, då vi var och en måste lära oss ”stå på egna ben”. Det handlar inte om att skiljas eller bryta upp gemenskaper – tvärt om. Men vi måste fördjupa vår personliga ”gemenskap” med Guds rustning. Vi får inte, den dag obs det handlar inte om ”ifall” bloggar, Facebook och hemsidor börjar censureras, stå handfallna och aningslösa inför förförelse, villfarelse och falskhet.

Vi har fått en välsignad tid via nätet, då mycket avslöjats som falskt. Nu måste vi själva, och/eller i fysiska gemenskaper som husförsamlingar, hemgrupper, bönegrupper…, fördjupa oss i vad Gud, genom Anden, vill rusta oss med.

Dela eller skriv utShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter
Email this to someone
email
Print this page
Print

Jens Garnfeldt på Kanal 10

Jag trodde att vi sett allt från Kanal 10 som hade med Jens Garnfeldt att göra, men icke. Nu är han tillbaka…



Skall man höja ett varningens finger eller ej?

Vet ej!

Gjorde så förra gånge. Har dock inte ännu lyssnat till om det han kommer med är förändrat. Är det inte det så:

SE UPP!”

Med de orden vill jag inte ännu ”tycka” ngt, men med tanke på tidigare erfarenhet vill jag uppmana dig:

Var väldigt väldigt vaksam!”

 

 

Dela eller skriv utShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter
Email this to someone
email
Print this page
Print

Våga Pröva Väktarna

Vilka är bärarna av väckelsen, dvs Jesu ord om att “Gå ut och göra alla folk till lärjungar!”, och när upphör Hans ord att gälla? När skall vi inte längre tala om väckelse och istället varna för den?

Vi har en situation i Sverige idag, där man från vissa håll går ut och säger att en väckelse i ändens tid inte bara är omöjlig, utan också farlig/falsk (hur det är i andra länder vet jag inte). Detta är en av de största villfarelserna – kanske den största – som förts in i vår kristna gemenskap någonsin!

Och jag vill uppmana dig: Se upp för denna förförelse och villfarelse – den är inte av Gud. Den kommer ur munnar i våra egna led, med avsikt att förleda och förlama bärarna av väckelsen – du och jag.

Väckelsens eld” har alltid varit och är varje Kristustroendes uppdrag. När denna eld slocknar, slocknar också till sist tron.

Har du torka i ditt Guds förhållande? Är allt i ditt liv uppgivenhet och elände. Be Gud att Han fyller dig med tro för väckelse och visar dig din position i denna.

Tänk också på att du har ett ansvar med vad du låter komma ut ur din mun – vad du förmedlar och för vidare. Ge inte villfarelsen “draghjälp”.

Dela eller skriv utShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter
Email this to someone
email
Print this page
Print

Anstöt

19) …sträva efter det som tjänar friden och den ömsesidiga uppbyggelsen. 20) Riv inte ner Guds verk på grund av mat.
 Allt är visserligen rent, men maten blir till skada för den människa som har betänkligheter när hon äter. 21) Det är bättre att avstå från att äta kött eller dricka vin eller göra något annat som din broder tar anstöt av

Rom 14:16-21

Det är inget populärt budskap jag kommer med, men jag har fått det och kommer att förmedla det, för det innehåller sanningar som är viktiga, oerhört viktiga, i upplösningstider avs kristna värderingar.

Vad det djupast sett handlar om finner vi i vers 19) ”…den ömsesidiga uppbyggelsen.” Enkla vardagliga steg, under vår vandringen på trons väg: Väck inte andras anstöt! (vers 21)

Ordet broder, i vers 21, handlar i första hand om våra trossyskons uppbyggelse. Vi har ett ansvar gentemot varandra!

Idag – ja ända sedan 70-talets liberalteologiska revolution – är det populärt att tala om den kristna friheten: ”Bort med regler, etik, traditioner… bort med allt sådant – allt är ju nåd.” Jo, visst är allt nåd, men i detta skall vi inte fresta varandra med att tänja gränser – bort detta!

Väck inte anstöt!

Grundtexten är mer laddad än så. Den består av tre ord: proskoptō, skandalizō och astheneō.

Se till att ditt leverne inte får ditt trossyskon att: Snubbla på vägen, känna sig utpekad (för att inte ha samma ”starka” tro som du) och därmed försvagas i sin tro!

Väck inte anstöt! Låt ditt leverne ständigt och tydligt hålla sig betryggande innanför helgelsens ramar. Att ständigt tänja dem, får dem till slut att brista. Kanske inte för dig, men kanske för ditt syskon på vägen.

Dela eller skriv utShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter
Email this to someone
email
Print this page
Print

Profetior och deras uppfyllelse

Det finns i Ordet ett tidsbegrepp som kallas ”ändens tid”. Detta begrepp innefattar skeden som: uppryckandet, vedermödan, vreden m.fl. – jag skall inte här skriva om deras inbördes ordning. Men jag upplever att jag fått i uppdrag att understryka att det finns skillnad mellan olika profetiors tidsmässiga uppfyllelse – och att det finns en fara i att inte förstå detta.

Jag tycker mig märka, när jag läser kommentarer till profetior, hur många blandar samma nutid med ändetid på ett sätt som kan vara förödande. Det finns profetior som specifikt berör ändens tid. Dessa profetior finner vi framför allt i Guds eget Ord och det finns profetior som lika specifikt avser nutid. Vi kan naturligtvis, i vissa fall, säga att de kan vara en del av den tilltagande ondskan som tillhör änden, men de pekar på enskilda profetiska händelser i vår tid. Gud vill inte att vi skall förkasta dessa profetior – Han har ju gett oss dem med avsikt!

Exempel på vad jag menar är profetior, sådana som Anton Johansson fick delge sin tid. Visst kan man säga att de var och är en del av ändetiden, men för de som sett dessa händelser uppfyllas och som nu av ålder är borta, blev de en absolut del av deras nutid – mer än en del av änden.

Medan ändetidens profetior i Guds Ord ofta berör hela mänskligheten, ger Gud i nutid också varningar till folk, länder och världsdelar avs. enskilda tider.

För att återkomma till Anton Johansson, så fick han i en syn bl.a. se första världskriget. Jag vet inte hur många troende som tog hans ord på allvar och som förberedde sig. Kanske tog man Anton med en axelryckning, för ett krig – sådant som Anton varnade för – passade inte in just då… Det var ju Israels nybildande man väntade på.

Kom ihåg: Alla profetior går inte att sätta in i ett exakt ändetidsschema – kronologi – även om man kan se dem som händelser i ändetiedens era av tilltagande oro och ondska.

Vi behöver ta Guds varningar till Sverige på allvar!

Dela eller skriv utShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter
Email this to someone
email
Print this page
Print

är Facebook ett “MÄRKE”…

 

… eller ytterligare en markör?

…om angreppet är mot Jesus – Guds son, den främste – då protesterar vi. Att framställa honom som en transvestit i en erotisk miljö vid nattvardsbordet är en sådan provokation att vi inte kan vara tysta, anser han.

världenidag.se

Ungefär så uttryckte sig Stanley Sjöberg på sin Facebooksida och blev därmed avstängd.

Kan vi kristna fortsätta använda Facebook, då Facebook så grovt förnekar vad den kristna tron och Guds Ord förkunnar, och i stället och därmed blir ett språkrör för det Guds Ord kallar “laglöshetens människa”.

Säkert minns du texten om “när han är borta…”. Denne “han” översätts ibland i våra tankar med Anden. Men grundordet är ett ord som saknar genus – kön – det kan betyda också den eller det, ex: lagen eller ordningen.

Översätter vi då texten med “… när lagen och ordningen är borta…”, förstår vi hur detta banar väg för “….laglöshetens människa” – antikrist.

Vad som hänt med Stanley Sjöberg är förfärande i sig, med det handlar om mer! Djupast sätt är det nu Guds Ord, som i ett av världens största media, ställs åtsidan och förnekas.

Inser du vad detta innebär och VEM det är… vi som Guds folk, Guds barn, Guds frälsta skara stöttar, när vi bara tiger och samtycker?

Dela eller skriv utShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter
Email this to someone
email
Print this page
Print

“Se mot öster, men stå stadiga i mig”

Detta talade Herren – Han som skapat både himmel och jord – till mig, natten till onsdagen den 9 aug ca 02.50. Det gäller vårt land och det gäller oss som bekänner oss som Hans barn:

 


 

Jag vill sända en vind från öster, en brännande vind – och förtärande. Den förtär allt i sin väg och lämnar inget och ingen oberörd, men i dess följe kommer nytt liv. Landet skall blomma igen. Landet skall över hela världen kallas ett välsignat land: “Ett land välsignat för att välsigna och trösta.”

Se mot öster, men bli inte förskräckta!

JAG är med er, mitt folk, i denna tid – ni som är mitt folk.

Denna tid blir kort, men mycket intensiv. Men oroas inte! Jag känner er alla till namn, ni är MINA!

Stå stadiga i MIG!
Stå stadiga i MIG!
Stå stadiga i MIG!

Vik inte bort från er tro – vad som än händer! Ingen och inget kan rycka er bort – om ni inte låter er ryckas bort. Låt ingen stjäla… får er att förneka… eller skrämma bort er från… …er tro på Mig.

Jag är A, men också O!

Slutet är MIN seger – håll ut!

 


 

Dela eller skriv utShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter
Email this to someone
email
Print this page
Print

Alla tio jungfrurna väntade!

Vi måste – menar jag – ständigt vaka på oss själva. Jag tror det är så att vi kan veta allt – men ändå vara utan olja.

 

 

Då ska himmelriket bli som när tio jungfrur tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen. Fem av dem var oförståndiga och fem var kloka. De oförståndiga tog sina lampor men tog inte med sig någon olja, medan de kloka tog olja i kärlen tillsammans med sina lampor. När brudgummen dröjde blev de alla dåsiga och somnade.
   Fortsätt läsa “Alla tio jungfrurna väntade!”

Dela eller skriv utShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter
Email this to someone
email
Print this page
Print