Gud har ansett oss värdiga att anförtros evangeliet och därför talar vi som vi gör, inte för att behaga människor utan Gud, som prövar våra hjärtan. / 1 Tess 2:4
Hur lätt är det inte att falla för detta: Att fega ur och inte vilja vara obekväm. Vi ser och hör, har ett svar, men tiger. Tillfällen ges – tillfällen går förlorade.
Varför vill vi inte vara obekväma, är det av omsorg om oss själva, eller för att ”skydda” den eller de andra som sagt eller gjort något som vi uppfattar som fel?
Kanske behöver vi bli mer medvetna och skilja på egna åsikter och Guds vilja och ord. Att sticka under stol med vad vi själva tycker, är ju upp till var och en av oss, men att hålla inne med vad Gud säger…
Om vi säger vad Gud säger, säger vi inte fel. Men om vi inte säger vad Gud säger, då greppar vi inte det anförtroende och uppdrag som Gud gett oss.