Guds frid

Må han som är fridens Herre ge er sin frid alltid och på allt sätt. Herren vare med er alla. /2 Tess 3:16

Vilket underbart ord att få dela med er i gruppen idag. Nu när ett år är på väg ut i historien och ett annat står och stampar för att få komma i dess ställe.

”Frid alltid och på allt sätt. Herren vare med er alla.”

I alla tider får vi ha frid, inte med självklarhet fred – men i allt, frid.

Denna frid går inte att köpa för pengar. Den syns inte alltid i det fysiska. Men ges av nåd för vårt inre, till oss som väljer Jesus Kristus som Herre.

Nej, jag menar naturligtvis inte att vi alltid känner denna frid. Inte heller att det är fel på vårt förhållande till Gud, bara för att vi stundtals kan känna sorg eller oro.

Men jag menar att vi som Guds barn, ändå får ha frid, just för att vi är Guds barn och inte denna förgängliga världens barn.

Tanken fyller mig med frid: Världen kan rasa, ja rasa samman. Men Gud vår Fader och Jesus Kristus vår broder, står över allt detta och vi, får stå tillsammans med dem: Allt av nåd.

Jojo – mellan himmel och helvete?

”Var och en som frestas, dras och lockas av sitt eget begär. När så begäret har blivit havande föder det synd…” /ur Jak 1:14-15

Var kommer frestelser ifrån? Ja, inte är det från Gud (v13). Frestelser kommer från ondskans herre – Satan! Har Gud lovat oss befrielse från detta? Nej, Han varken sänder eller lyfter bort frestelsen. Vi är, som alla andra här på jorden, kvar i dem. Ja, jag vill mena att vi i dessa tider utsätts än mer aktivt och offensivt för Satans attacker.

Vi måste lära oss bygga försvar mot dem! Hur gör vi?

Det första vi måste göra är att erkänna våra svagheter! Dvs erkänna för oss själva vad det är som lockar oss: Droger, alkohol, sex, spel om pengar, våld, maktlust, depressioner…

När vi erkänt detta måste vi lära oss undvika platser, media och gemenskap som väcker slumrande begär. För när väl tanken väckts och vi tillåter den matas (födas), är det svårt att bryta den process som leder fram till fall.

Vidare måste vi tillåta Gud att resa oss upp igen – om vi faller.

Gud ger aldrig upp! Det är självklart inte okej att åka jojo mellan himmel och helvete – sådant bryter ner vår självtillit och hela vårt jag – men om vi faller, måste vi acceptera att Han är där – inte för att döma, utan för att räcka oss sin hand!

Han, ger inte upp! Vi, får inte själva ge upp!

”Marta, Marta”

Herren svarade henne: ”Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket. /Luk 10:41

Tänk så svårt vi har att få till detta.

Rent förnuftsmässig förstår vi att det är sant det Jesus säger till Martha då hon klagar över att syster inte hjälper till utan ”bara” sitter vid Jesus fötter. Men när vi själva skall sätta oss där och lyssna till Honom vaknar Martha till inom oss: ”Jag hinner inte just nu.”

Ja, vi är inte så väldigt mycket annorlunda än Martha, i alla fall inte jag.

Min egen föresats är att få ”en liten stund med Jesus” varje morgon och kväll, och som pensionär bestämmer jag över min egen tid – men ändå… Det finns ju så mycket spännande att gör och som lätt kommer i vägen, och när man påbörjat något skenar klockan snabbt iväg och stjäl tiden – även om det inte är något ”måste”.

Men trots detta som lockar, får jag aldrig sluta kämpa för att få till dess stunder med Jesus. Jag jobbar ständigt med rutiner och att vända dessa ”måsten” till att bli sekundära.

Jag jobbar på med min förutsatts, att ha morgon och kvällsstunden som ”prio ett”, och att få övriga ”måsten” passa in till detta val.

Den föresatsen hoppas jag vi delar.

Judarna – Guds tjänare i Guds frälsningsplan

På pingstdagen sa Petrus till judarna:

”… och med hjälp av dem som är utan lagen spikade ni fast honom på korset och dödade honom.” /Apg 2:23

Så långt är det sant! Det var judarna som via hedningarna korfäste Jesus Kristus. De som kallas ersättningsteologer – dvs som hävdar att Gud förkastat judarna och insatt de frälsta hedningarna i deras ställe – har uppfattat detta skeende rätt – så långt. Men det lever i ett farligt Andligt mörker. De blundar för de ord som står före detta konstaterande.

”Efter Guds fastställda plan och beslut blev han utlämnad…”

Guds utvalda folk judarna, har varit, är och förblir Guds utvalda folk! Detta folk har ända sedan Abraham, varit Guds redskap i Guds frälsningsplan.

En del i denna frälsningsplan var att offra Guds egen Son för att besegra syndens udd – döden. Judarna var redan utvalda redskap för detta, judarna som redan hade lagen om offer för synd.

Syskon det är inte som ersättningslärarn säger och judarna är inte förkastade. De som hävdar detta och tar på sig judarnas roll, har upphävt sig själva och ställt sig över den Högstes, Gud Faderns, plan. Ja, de har faktiskt förnekat och förändrat, och därmed förkastat, Guds frälsningsplan!

Syskon håll er borta från dessa, som lär sådant!

Lärd och klok – eller barn

Jesus sa: ”…gläd er över att era namn är upptecknade i himlen.” I samma stund fylldes han med jublande glädje genom den heliga anden och sade: »Jag prisar dig, fader, himlens och jordens herre, för att du har dolt detta för de lärda och kloka och uppenbarat det för dem som är som barn.” / Luk 10:20-21

Måste det finnas ett motsatt förhållande mellan ”lärd och klok” och ”barn”?

Nej! Lärdom och klokhet innebär inte att man inte kan vara barn hos Gud. Men lärdomen och klokheten är döda, om de inte får öppna upp för Anden, så Han kan komma inte och föda oss på nytt.

Ja, vi kan faktiskt klara oss utan böckers lärdom och klokhet. Man vi kan inte klara oss utan att bli och vara barn till Gud – genom Anden.

Grunden för vårt verkliga liv här och vägen till en evig, ljus och kärleksfull gemenskap med Gud Skaparen, går genom barnaskap till Gud.

Ur detta barnaskap kan allt växa, men utan det blir allt enbart trasiga fragment av verkligt liv.

”Tack Gud för möjligheten och nåden att få var ditt barn!”

Utsända

Därefter utsåg Herren sjuttio andra och sände dem framför sig två och två till varje stad och plats dit han själv skulle komma. /Luk 10:1

Varför gjorde Jesus så – sände ut lärjungar framför sig? Varför gick Han inte bara från plats till plats och frälste människor direkt? Eller varför gav Han inte de sjuttiotvå denna kraft?

Detta belyser vårt viktiga uppdrag – och det är en stor tröst – vi är alla utsända.

Du och jag kan inte frälsa människor, det är bara Guds Helige Ande som kan göra (Joh 3:3-6). Vad vi kan göra – som utsända – är att luckra upp jorden, att mjuka upp människors hjärtan. Sedan kan Anden tränga in och väcka till liv det som jag menar finns djupast hos alla: Längtan till livsfullkomlighet – gemenskap med Gud.

Åter igen: Vi är alla utsända!

Genom ord och handlande kan vi värma människors förfrusna hjärtan, utan att för den skull var fullfjädrade teologer eller avskiljda som evangelister.

Vi vet inte – när vi enkelt kopplar till vår tro i samtal med en förbipasserande – hur mycket dessa ord planterar tankar, som förbereder så att Anden senare kan tränga igenom och väcka till liv det som sedan länge varit fruset.

Du och jag är alltid, i alla situationer utsända. Vi tackar Gud för detta förtroende och vi ber Honom ”led oss”, också i de mest vardagliga samtalen.

Stor är den som lyder Jesus

Bland lärjungarna kom frågan upp om vem som var störst bland dem. Men Jesus visste vad de tänkte i sina hjärtan. Han tog ett barn och ställde det bredvid sig och sade till dem: ”Den som tar emot det här barnet i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig. Den som är minst bland er alla, han är störst.” /Luk 9:46-48

Vem är störst av oss, vem betyder mest i våra kristna sammanhang? Är det den kända världsevangelisten, den trogne herden för den lokala kristna gruppen eller är det mannen/kvinnan som ligger på värkande knä i sin bönekammare?

Vi har så lätt att gradera allt och alla – också vår syskon i tron. Vi tänker och bestämmer kvickt och lätt på världens vis. Ja, vi kanske till och med bröstar upp oss själva, eller tvärt om oroar och tröttar ut oss, för vi tycker vi inget gör och är.

Låt oss sluta agera som världen! Kristet agerande handlar inte om berömmelse utifrån uppenbara prestationer. Kristet agerande handlar om trohet och lydnad i den uppgift vi fått. Denna trohet och lydnad kanske inte syns och får ryckte om sig. Men Jesus Kristus vet vad Han bett oss om. Gör och handlar enligt Hans vilja, för att Han har sagt det, då har du och jag gjort något stor.

”Den som gör Guds vilja är min bror och min syster och min mor.” /Mark 3:5

Fylla oss med Bibelordet

Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till Gud med tacksamhet i era hjärtan. /Kol 3:16

Gods Ord är levande, dvs bär himmelskt liv inom sig. Dessa Ord vill Guds Ande, på ett märkligt sätt, lyfta fram för att leda oss i olika situationer.

Men hur skall Anden kunna lyfta fram detta levande Ord, om vi inte låter det fylla oss. Om vi dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad, låter det få stå tillbaka för saker som inte gör oss något evigt gott – mer än ger oss nöje för stunden?

Hur skall vi släcka vårt behov av vatten, om vi hela tiden skall skjuter vattnet åt sidan?

Detta resonemang: ”Senare, imorgon, när jag får tid…”, blir till slut förödande för oss. Världens ande är snabb med att mata oss med sina värderingar. Vi utsätts ständig för världens manipulerande lobbyism!

Hur skall vi klara av den och se sanningen, om vi negligerar och flyr bort från gemenskapen med Guds Ord?

Att förneka sig själv

Sedan sade Jesus till alla: ”Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig.” / Luk 9:23

Starka ord! Så starka att man ibland ryggar tillbaka inför dem. Ibland blir de därför förbigångna eller förklarade så de mister sin skärpa.

Själv läser jag dem så här – utan lägga vad jag tänker på dina axlar.

Att förneka sig själv är att i sann enkelhet försöka leva med målet att allt jag gör skall kasta ljus på Gud. Det är inte mitt och mig jag fram håller, håller före eller tjänar.

Jesus – vår Herre – lät sig inte betjänas, utan var den som betjänade.

Jesus krävde inte att bli ärad, trots att Han var ära värd.

Jesus bodde inte i palats, trotts att Han var högt över alla som gjorde det.

Jesus avstod från vad Han tveklöst hade rätt till. Han krävde inte, Han tog inte. Han blev ett med oss och gav oss allt – Han är vår ofelbara förebild.

Så där tänker jag. Hur tänker du?

Spåkulor och medier

Vänd er inte till andebesvärjare eller till spåmän. Sök inte sådana så att ni blir orena genom dem. Jag är Herren er Gud. /3 Mos 19:31

Jag vet inte hur vanligt det är att troende kristna söker sig till medier av olika slag för att förstå framtiden, eller kunna göra rätta val. Inte heller vet jag hur vanligt det är att troende kristna söker kontakt med de dödas andar.

Kanske finns här ett mörkertal, som bara tystas ner. Jag fick i vart fall igår något som jag upplevde som en uppmaning från Anden att dela ordet ovan och jag kan inte – oavsett min egen tveksamhet – ignorera att dela det.

Att forska om framtiden via medier, eller att söka kontakt med de döda, är att gå emot Gud! Hälsningar från Gud i form av Guds Andes tilltal, profetior eller bön om Gud ledning, är en sak – det är så det skall fungera – men att gå till medier och delta i seanser är fel!

Guds Ord varnar för detta. Detta är ockultism, det gör oss orena och kan leda till besmittelse och besättelse.

Gör inte så! Den som säger det är Herren vår Gud.