Appell

”Tystnad!”

av

…gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er.” (Matt 20:19-20)

Måste vi som kristna sträva efter att undvika konflikter? Nej, jag menar att det borde vara tvärt om. Undvikandet av konflikter leder till en tystnadskultur, där gråzonen inom kristen efterföljd växer och växer.

Där saltet fråntas möjlighet att verka, breder förruttnelsen ut sig. I gråzonen, hamnar helgelsen i skymundan.

Vi måste självklart inte skapa konflikter, men vi får inte heller ständigt undvika dem.

När Jesus håller sin bergspredikan, tonar Han inte ned lagen, Han skärper den. I vår tystnadskultur, läggs en filt över den.

Men Jesu befallning till sin lärjungar ovan innebär inte tystnad. Jesus är inte diffus med hur vi skall agera efter vår omvändelse, vi skall hålla fast vid Hans Ord

Vi kan inte behålla tystnadskulturen, om vi vill stå på Guds Ord, vi måste våga ta konflikter. Antingen låter vi förruttnelsen växa, eller låter vi helgelsen växa.

Utsända NU

av
Karta över Sverige

Var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst. Men hur ska de kunna åkalla den som de inte har kommit till tro på? Och hur ska de kunna tro på den som de inte har hört? Och hur ska de kunna höra om ingen predikar? Och hur ska några kunna predika om de inte blir utsända? Som det står skrivet: Hur ljuvliga är inte stegen av dem som förkunnar det goda budskapet! / Rom 10:13-15

Syskon – vilka är de utsända i texten ovan? Är det inte vi, som själva hört och kommit till tro? Jo visst!

Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt som jag befallt er. Och se, jag är med er alla dagar till tidens slut.” / Matt 28:19-20

Detta gällde inte bara apostlarna då. De är döda sedan två tusen år, men budskapet lever, och gäller, och brådskar.

Vi är de som kan förkunna evangelium om Jesus Kristus i dessa sista dagar, och som ännu har möjlighet att fritt göra det.

Så låt oss då göra så! I arbetsliv, i skola, bland släkt och vänner, via ännu fria media. Sverige är idag ett missionsfält, större än på flera hundra år, och det finns just utanför vår dörr, i vår mobil och i våra datorer.

Vi är utsända NU!

Jojo – mellan himmel och helvete?

av

”Var och en som frestas, dras och lockas av sitt eget begär. När så begäret har blivit havande föder det synd…” /ur Jak 1:14-15

Var kommer frestelser ifrån? Ja, inte är det från Gud (v13). Frestelser kommer från ondskans herre – Satan! Har Gud lovat oss befrielse från detta? Nej, Han varken sänder eller lyfter bort frestelsen. Vi är, som alla andra här på jorden, kvar i dem. Ja, jag vill mena att vi i dessa tider utsätts än mer aktivt och offensivt för Satans attacker.

Vi måste lära oss bygga försvar mot dem! Hur gör vi?

Det första vi måste göra är att erkänna våra svagheter! Dvs erkänna för oss själva vad det är som lockar oss: Droger, alkohol, sex, spel om pengar, våld, maktlust, depressioner…

När vi erkänt detta måste vi lära oss undvika platser, media och gemenskap som väcker slumrande begär. För när väl tanken väckts och vi tillåter den matas (födas), är det svårt att bryta den process som leder fram till fall.

Vidare måste vi tillåta Gud att resa oss upp igen – om vi faller.

Gud ger aldrig upp! Det är självklart inte okej att åka jojo mellan himmel och helvete – sådant bryter ner vår självtillit och hela vårt jag – men om vi faller, måste vi acceptera att Han är där – inte för att döma, utan för att räcka oss sin hand!

Han, ger inte upp! Vi, får inte själva ge upp!

Ett nytt skeende

av

Från Paulus, apostel, utsänd inte av människor eller genom någon människa, utan av Jesus Kristus och Gud Fadern som har uppväckt honom från de döda. /Gal 1:1

Vilken fantastisk entré!

Paulus kommer inte som representant för någon människa, församling eller samfund. Han är utsänd av Gud! Vilken grund, vilken kallelse, vilken bärande kraft bakom vad Paulus gör, säger och skriver – Gud Fadern själv är hans uppdragsgivare!

Paulus står inte ansvarig för att följa människors eller samfunds riktlinjer. Han ansvarar inför Gud. Han är Guds sändebud oavsett om det budskap han fått att dela är politisk korrekt, eller förankrat och ”välsignat” av någon människa eller mänskligt.

Paulus lyder enbart under Gud!

Frågan är, vem eller vad lyder jag och du? Vem och vilka rådfrågar vi, för att få ”tillstånd” att säga vad vi uppfattar att vi skall säga, eller agera som vi uppfattar att vi skall agera? Är det Gud vi representerar eller vem/vad?

1:a Advent 2025, ett nytt kyrkoår börjar, ett nytt skeende. Nu bryter vi med den pk-anda som råder – nu låter vi Gud tala och handla!

Medveten vaksamhet

av

…låt oss då lägga bort allt som tynger och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp vi har framför oss. Och låt oss ha blicken fäst på Jesus… /ur Heb 12:1-2

Jag skrev om det nyligen, men upplever att jag skall påminna om det:

Vi måste hålla oss borta från gråzonen!

Dvs det där som kanske inte riktigt räknas som synd, eller fel, men som ändå snabbt kan leda oss bort från frimodigheten inför Gud. Det där som kan verka oskyldigt – särskilt i världens ögon – men som för en kristen lätt blir inkörsporten till något som går rakt mot Guds Ord och vilja.

Låt oss hålla blicken fäst på Jesus, inte snegla mot lockelser till vänster eller höger. Vi måste lära känna oss själva och våra svagheter – sätta gränser.

Vi vet ofta vilka situationer, som lätt förleder. Vi måste lära oss hur vi fungerar, lära oss undvika dessa gråzoner – lära oss lyssna och lyda Guds Ande.

Men vad vill Gud?

av

Tidigt på morgonen, medan det ännu var mörkt, steg Jesus upp och gick ut till en enslig plats och bad där. Simon och de som var med honom skyndade efter, och när de fann Jesus sade de till honom: ”Alla söker efter dig.” Han sade: ”Vi går någon annanstans, till byarna här omkring, så att jag kan predika där också. /Mark 1:35-38

Jesus hade väckt beundran i synagogan i Kapernaum, minst lika stor beundran väckte Han sedan hos Simon och Andreas. Markus skriver att ”hela staden” samlades, för att uppleva hur Jesus bota sjuka och drev ut onda andar.

”FANTASTISKT!” – skulle vi säga, om ngt likande hände hos oss! Så skulle vi bestämma oss att fortsätta på den inslagna banan och ”köra på”.

Men redan tidigt nästa morgon, är Jesus upp för att be i ensamhet. Simon och de andra skyndar efter Honom och berättar: ”Alla söker efter dig!” Jesus har dock andra planer som inte alltid är likt våra – Han går åt ett annat håll.

Vi måste alltid vara lyhörda till Guds vilja. Vi kan inte alltid följa vårt förstånd. När Gud genom sin Ande säger annat, måste vi våga följa.

En stav på livets vandring

av

En pilgrimssång

Jag lyfter mina ögon till bergen. Varifrån kommer min hjälp?
Min hjälp kommer från Herren, som har gjort himmel och jord. /Ps 121:1-2

Pilgrimssånger är speciella sånger i Psaltaren. De sjöngs när man vandrade upp mot Jerusalem, vid de stora högtiderna. Pilgrimssånger kallas i bland vallfartssånger, sånger man sjunger då man vallfärdar.

Jag vet inte hur man sjöng dessa sånger. Kanske sjöngs de med hjälpa av en försångare som ställde en fråga, eller gjorde ett påstående, varefter medvandrarna svarade.

Också idag behövs dessa texter – påminnelser om vem som är Den Högste, vem som har all makt, och vem vi är på väg till. Vi kan själva skapa nya ”vandringssånger”, dela uppmuntran och vittnes bör med varandra. Förmedla mod och hjälp på vår resa genom livet för att möta Honom, som har skapat himmel och jord.

En sådan hjälp, behöver inte var lång och avancerad, ett par ord, kanske ett vittnesbörd på någon mening kan var det stöd någon just för stunden behöver.

Låt dina ord bli ett stöd för någon annan.