Kategori: Helgelsen

Ett av de svåraste momenten vid en flygning lär vara att landa planet. Det kräver stor koncentration, närvaro och skicklighet för att förstå och tolka alla instrument och hantera reglagen. Det går inte ignorera något. Små fel, kan få ödesdigra konsekvenser.

Piloten måste lyssna till kontrolltornet och läsa instrumenten för att kunna agera rätt.

Vårt liv som kristna kräver också medvetenhet och uppmärksamhet, också vi går bildligt sett ”in för landning”. Bibeln lär oss:

Anden säger tydligt att i de sista tiderna kommer några att avfalla från tron och följa villoandar och onda andars läror, förledda av hycklande lögnare som är brännmärkta i sina samveten. /2 Tim 4:1-2

De av oss som följer tidens tecken, är ganska överens om att vi lever i de sista – ja troligen den allra sista tiden – av tiderna. Vi måste vara uppmärksamma på vindkast i läror. De sprids inte bara via nätet, som Facebook här, utan också via våra samfund, vi måste våga fråga: ”Bygger detta på Guds Ord allena, eller på Guds Ord tolkat genom ett filter av sociala aspekter”.

Vi vi lyssnar till Anden och läser Bibeln.

Var visa när ni möter de utomstående och ta vara på varje tillfälle. Ert tal ska alltid vara vänligt, kryddat med salt, så att ni vet hur ni ska svara var och en. /Kol 4:5-6

Floskel: Tomma meningar, svulstiga meningar, klyschor, ord utan grund, klichéer… Sprider vi dessa i tal och skrift? Vet vi vad det vi säger eller skriver betyder? Dömer vi kanske tom med utgångspunkt från de floskler vi bär med oss?

Vi måste våga kritisera den myckenhet av floskler som rumsterar i våra olika kristna sammanhang? En del av dessa floskler kanske behöver putsas av och ges nytt liv, då det någonstans i historien finns en värdefull grund.

Funder lite på detta med floskler, våga fråga: ”Vad betyder de, vad ger de?” Skall vi nå till människor i dagens informationsbedövade samhälle, måste vi vara enkla tydliga och precisa.

Spola flosklerna, tala sant, vänligt men med oförlorad sälta.

”Hör, du som har öron att höra med!” Jesu ord, Luk 14:35

Du som har öron, vad lyssnar du på? Öronen är ett av våra sinnen, som vi fått för att ta emot information och varningar. I ensamhet, i tystnad, är du extra mottagliga för sådant, men vad fyller du tystnaden med? Vågar du överhuvudtaget söka tystnaden – för att kunna höra…

Fyller radion, TV:n, öronsnäckorna, öronen med sövande och förträngande bedövning, eller tillåter du Gud bryta igenom – nå fram för att tala, till ditt hjärta?

Vilken fantastisk möjlighet du har när du tar din promenad, jobbar, fikar osv. Du kan tillåta Gud tala – personligt till dig!

Jesus säger: ”Hör du som har öron!”

Du som vet att Han finns, eller som någon gång anat det. Du måste tillåta dig lyssna och höra. Det Jesus säger är inte bara ord och utfyllnad, det Han talar är liv, evigt liv. Så ta dig tid, hör – om du vågar…

Tidigare var ni mörker, men nu är ni ljus i Herren. Lev då som ljusets barn, för ljusets frukt består i allt vad godhet, rättfärdighet och sanning heter. Och pröva vad som gläder Herren.  /Ef 5: 8-10

Att förverkliga sig själv innebär i folkmun att satsa på sig själv. Att förverkliga sina drömmar och sin framtid, att nå något, bli något – oftast för egen vinning. Att som kristen hoppa på det självcentrerade förverkligandet, är att anamma världens syn på framgång. 

Men ett förverkligande kan också innebära ett förverkligande av gemenskapen med Gud. Att ge sig själv tid för Ordet, bönen och stillheten, där Anden får tid att tala. Att ge sig själv tid att vandra i ljuset – det står i samklang med Guds vilja.

Ingen kan ge något, utan att fått något ge. 
Ingen kan börja ett uppdrag, utan att fått ett uppdrag. 
Ingen kan tjäna Gud, utan att få kraft av Gud att tjäna.

Ta dig tid att verkligen förverkliga dig själv – din gemenskap med Gud!

1 Joh 1:7-8 Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.

Jag kan ha fel, jag skriver ju bara av egen erfarenhet, men jag upplever att när jag vandrar nära Jesus, Anden och Guds Ord, då vill Gud rena mig mer och mer. Då ser jag mina brister – inte bara en gång, utan gång på gång. Då får jag bekänna mina svagheter, men får göra det utan rädsla – jag vet jag att Han är trofast och rättfärdig och förlåter.

Inför Guds kärlek behöver jag aldrig känna rädsla, aldrig känna uppgivenhet – inför den kärleken får jag känna trygghet.

Är du rädd för Gud? Känner du obehag inför tanke på Honom och evigheten? Du behöver inte göra det. Tala med Honom, bekänn och ta emot Hans kärlek och våga leva var dag i Hans kärlek. Lev inte kvar i olust och rädsla, gör upp med Honom, som redan gjort upp med dig.

Det är ju inte Gud som vållar din oro, det är ju du själv. Gud räcker dig sin möjlighet!

Joh 14:26 Men Hjälparen, den helige Ande som Fadern ska sända i mitt namn, han ska lära er allt och påminna er om allt som jag sagt er.

För några år sedan, fanns en liten men stark grupp i England, som på ett nästan hysteriskt sätt såg onda andar och demoner i allt och alla. Ledarskapet gick så långt att man avrådde gruppens medlemmar från att handla på second hand. Föremålen man köpte kunde ju dra med sig onda andar in i hemmen, man viste ju inte varifrån de kom.

Artikeln på deras hemsida, som talad om att inte handla på second hand, avslutades med ord: ”Den som har Guds Ande vet att det jag skriver är sant!”

Vilket fruktansvärt, farligt och omoget sätt förstärka sitt budskap på. Den som inte såg på saken som författaren gjorde, skulle manipuleras att tro att han eller hon inte hade Guds Ande och ändra åsikt.

Bruka aldrig denna typ av argumentation. Anden är vår hjälpare, inte ett tillhygge vi lättsinnigt använder för att förtrycka andras åsikter. Missbruka inte Guds namn, vare sig i egenskap av Fader, Son eller Ande.