Maria valde!

”Marta, Marta, du bekymrar dig och oroar dig för så mycket. Men bara ett är nödvändigt. Maria har valt den goda delen, och den ska inte tas ifrån henne.”

Luk 10:41-42

Vad gör du nästa vecka? Är almanackan redan fulltecknad av allt du anser att du måste göra? Kanske är det behjärtansvärda planer, kanske sådan du menar att du inte bara skall, utan måste göra – som ”god kristen”.

Men fundera. Ger dig dessa Marta-göranden tid att vara Maria?

Kanske skall du ta fram almanacka igen och pricka in stunder för tid vid Jesu fötter. Ja, kanske skall du från och med nu tänka annorlunda när du planerar, så att du börjar med att skriva in tid för ”den goda delen”, innan du skriver in tid för allt annat.

Börja dela

”Om någon har hundra får och ett av dem kommer bort, lämnar han då inte de nittionio i bergen och går ut och letar efter det som gick vilse?”

Matt 18:12

Resonera inte så mycket med förståndet, resonera med Anden. Ge inte upp inför andras tyckande. Kanske är det enda tacket du får trots allt ekot från någon som räddats, medan de nittionio – som någon annan får – enbart är ekot av öronkli.

Om det du gör, säger och skriver känns meningslöst och litet, minns att kanske just det, räddade det ensamma, vilsna fåret.

Utvärdera inte ständigt dig själv, utan låt dig ledas av Anden. Inget blir mer rätt, än ett sådan handlande.

Jesus ÄR

Vi har hört om er tro i Kristus Jesus.

Ef 1:15, Kol 1:4

Vilken vacker och träffande översättning, varför används den inte oftare? Den citerade översättningen står i Sv. Folkbibel 1998, i 2015 års översättning står det ”på Jesus”. Bibel 1917 års översättning skriver också ”i Kristus”, medan Bibel 2000 skriver ”på Kristus”. Vilken tragisk förflyttning av vår tro.

Potatisen växer inte på jorden, utan i. Fisken lever inte på vattnet, utan i. Vår tro lever inte på Jesus, utan i. Man kan tro på Guds Son, utan att leva i Honom – så gör de onda andarna.

Har du kommit för att fördärva oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige.

Luk 4:34

Nej, vår tro lever i Jesus, för Jesus ÄR!

Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till…

Apg 17:28

Vårt kors

Sedan sade han till alla: ”Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig”.

Luk 9:23

Vad menar Jesus? Menar Han att vi skall korsfästa oss själva? Lägger vi den tolkningen på Hans ord, hur skall vi då fungera där vi är satta att verka?

Att Jesus verkligen använder ordet kors är tveklöst. Men jag tror inte Han menar att vi skall utplåna oss själv. Han menar – tänker jag – att vi var dag måste vara beredda att möta det förlöjligande och förorättande som det kan innebära att vara en kristen. Vi kan inte vika undan för massan, för politiskt korrekthet mm och samtidigt hävda att vi har Jesus Kristus som Herre.

Han led och dog för oss och våra skulder, låt oss då stå upp för Hans namn. Vi måste ta detta på allvar nu – i en snar framtid blir detta ett ofrånkomligt val.

Var inte rädd för Jesus!

Detta är en hälsning, spec till någon (eller några) som sysslar med eller har sysslat med NewAge.

… Då blev de rädda. De som var ögonvittnen berättade för dem hur den besatte hade blivit frisk. Allt folket från gerasenernas område bad då att Jesus skulle lämna dem, för de hade gripits av stark fruktan.

Luk 8:36-37

Vad skapade denna rädsla? Jo, de såg den före detta besatt mannen sitta hos Jesus ”klädd och vid sina sinnen”. Jag tror Jesus höll på att förklarade för mannen vad som hänt och undervisa honom om vad det nya livet innebar.

Jesus skrämde dem. Han kunde gör besatta friska och säkert då också göra friska besatta: ”Jesus borde man undvika, inte beblanda sig med. Han vara farlig.”

Om du blivit skrämd för Jesus, kanske för att du sett ockultismens krafter – var inte rädd för Jesus! Han är Skaparens Son. Beviset på kärlek och renhet.

Tro på Jesus så blir du frälst – också från NewAge!

Frälsningsvisshet

…också vi som har fått Anden som förstlingsfrukt suckar inom oss och väntar på barnaskapet, vår kropps förlossning. I hoppet är vi frälsta.

Rom 8:22-24

Vad beror det på att många av oss periodvis tappar vår frälsningsvisshet? Vi börjar tänka: ”Jag är för syndig? Min tro är för klen? Jag gör för lite för Gud?” Ser vi på dessa tankar, ser vi att de alla är självcentrerade och handlar om min förmåga och oförmåga.

De vittnar därmed om ”syndens kärna”. Vi förminskar Gud och gör oss själva, med vår kunskap, vår förmåga, vår möjlighet jämställda med Gud. Det var så Adam och Eva föll – självupphöjelse.

Ormen sa: ”Gud vet att den dag ni äter av den kommer era ögon att öppnas, och ni blir som Gud med kunskap om gott och ont.” (1 Mos 3:5)

Frälsningsvisshet börjar med insikten: ”Jag kommer aldrig att lyckas”. När den förtvivlan greppat oss, finns bara hoppet till Gud kvar. Vi är befriad från det egna och tillhör fullt ut Gud.

Krama om också andra

Ty hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som dig själv.

Gal 5:14

Midsommar – gemenskap, skratt, sång, glädje osv. Med midsommar avslutas vårens och försommaren vän- och familjefester. Nu drar vi ut på semesteräventyr, tar oss an semesterprojekt eller bara latar oss – ofta blir det en blandning.

Samtidigt som jag gläds under dessa högtider, så tänker jag på alla de som inte har vare sig familj eller vänkrets. Säkert känner du någon, som du anar sitter ensamma – kanske på annan ort – medan du själva har ”fullt upp”.

Hör av dig till dem och dela några minuter midsommar med dem. De är ofta bara ett telefon nummer bort.

Vågar vi

… möta de svåra frågorna och påståendena? Vågar vi låta dem ställas? Vi får inte förskansa från dem. Jag vet långt ifrån svararen på allt och jag är inte stoltare än att jag kan erkänna: ”Vet ej”!

Men mitt i all min okunskap framhåller jag, med Gud Ord som grund: ”Det finns bara en väg”. Vi kan välja, Jesus Kristus som Herre och den som valt Hans väg, kommer rätt – även om vi inte har alla svar.

För det är till sist inte alla vår perfekta teologiskt svar som frälser – det är frågeställarens vilja att be om och ta emot Guds nåd.

Jesu är Messias

Johannes fick i fängelset höra talas om Kristi gärningar. Han sände då bud med sina lärjungar och frågade honom: ”Är du den som skulle komma, eller skall vi vänta på någon annan?” (Matt 11:2-3)

Kanske började Johannes tvivla… Kanske hade han samma förväntan på vad som skulle hända när Messias kom som så många andra. Romarna skulle kastas ut, Israel befrias, allt skulle bli nytta och fantastiskt. Men här satt, han i fängelse…

Jesus bannar inte Johannes för hans tvivel, Han uppmuntrar honom: ”Se vad som händer Johannes”.

Om du som läser detta känner tvivel, känn ingen fördömelse. Men minns vad du varit med om, lyssna till vad som sker: Jesus är Messias!