Varför…

…drabbas jag av detta? Varför är inte min väg rak och problemfri? Varför måste jag gå igenom det här? Varför…

Ibland målas den kristna vägen upp som en autostrada – rak, problemfri och utan minsta gupp. Vi lovas ”guld och gröna skogar”, om vi bara tror tillräckligt starkt och tillräckligt rätt.

Kontentan av denna förledande förförelse är att om vi drabbas, finns något i vårt liv som hindrar Guds välsignelse. Orsaken till vårt ”varför” finns hos oss, i vårt förhållande till Gud.

Broder, syster, vän, det finns ingen ”frälstas autostrada”, det finns ingen ”frälstas genväg”. Vi lever detta livet här och nu, i en trasig värld, drabbade av jordlivets realiteter som så många andra.

”Varför… får man ens fråga varför?” Ja! Du får fråga, utan att frågan är ett tecken på svag tro!

”Varför… får vi alltid svar? ” Nej! Vi får inte alltid svar – sådant är livet!

Broder, syster, vän! Frågan är inte fel, frågan avslöjar inte otro, frågan är en medvandrare, under vår vandring här. Guds Son kände dess börda och vågade uttala den.

”Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?”
/Matt 27:46, Mark 15:34

Harmoni mellan vårt liv och Guds Ord

Ty Guds ord är levande och verksamt. /ur Heb 4:12

Levande… Det är inga tomma, döda, staplade ord och meningar, inga teologiskt uträknade lärosatser. Trotts att Ordet är två tusen år eller mer är det levande – och det föder liv.

Verksamt… Det händer något när vi läser det eller lyssnar till det. Hur det går till vet vi inte, men vi vet att det är så – det vet vi som lever med det. När vi verkligen lyssnar till det, påverkar det oss – ända in i hjärtats djup.

Det finns Ande i Guds Ords, och om vår Ande och Ordets Ande lever i harmoni, vet vi att lever i samklang med Gud vilja. Men om vår Ande och Ordets Ande skapar disharmoni med varandra, måste vi våga fråga oss: Vad är det för Ande som talar i oss.

Orden som vi ”hör” – Guds Ord, Bibeln

Låt oss därför med fruktan se till att ingen av er visar sig bli efter på vägen, när nu ett löfte att komma in i hans vila står kvar. Ty evangeliet har predikats för oss liksom för dem. Men för dem blev ordet som de hörde inte till någon nytta, eftersom det inte genom tron hade smält samman med dem som hörde det. /Heb 4:1-2

Första frågan som vi bör ställa oss inför texten är: ”Hör” vi Guds Ord? Läser vi Bibeln som vi har, eller blir den bara liggande och samlar damm? Låter vi den ligga på ett bord eller hylla som en prydnad, eller vid vår säng – som om den skulle ge att mystiskt beskydd som en amulett?

Nästa fråga blir: Lyssnar vi på Ordet när vi läser (hör) det, eller läser vi med tankarna på helt annat håll? Följer vi bara en ritual, som vaggar själ och samvete, eller låter vi Ordet föda Anden?

Tredje frågan får bli: Låter vi Ordet smälta samman med oss och bli ett med vårt liv som helhet? För vi delar väl inte in vårt liv i en sekulär del och en del för vår kristna tro.

Ordet måste få smälta samma med oss och vårt liv – hela livet, hela vägen.

Vår enda frälsning

Jesus sade …: ”Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. /Joh 14:6

Om vi inte tror på Jesus, hur blir det då? Ja, då finns varken nåd eller himmelrike att få. Då blir döden en permanent skilsmässa från Gud och kärlek. Då återstår bara en kall och kärlekslös evighet.

Låt oss därför aldrig falla i fällan att gömma undan Jesus Kristus eller negligera Honom och enbart tala om Gud, för att inte störa relationen med olika religioner. Jesus är människans enda frälsning!

Så även om ordet Gud, skulle kunna var en form av ”minsta gemensamma nämnaren”, i samtal med olika religiösa grupperingar, är inte Gud möjlig att skilja från Jesus Kristus, Sonen. Gud och Sonen är ett och blir därmed det som omöjliggör synkretism.

Vi behöver förstå och hålla fast vi detta, särskilt gentemot islams barn och företrädare. För även om islam förföriskt kan tala om Jesus, är det inte Jesus Kristus – Han som är ett med Fadern – som avses.

Islams Jesus är inte Guds Jesus.

Medveten vaksamhet

…låt oss då lägga bort allt som tynger och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp vi har framför oss. Och låt oss ha blicken fäst på Jesus… /ur Heb 12:1-2

Jag skrev om det nyligen, men upplever att jag skall påminna om det:

Vi måste hålla oss borta från gråzonen!

Dvs det där som kanske inte riktigt räknas som synd, eller fel, men som ändå snabbt kan leda oss bort från frimodigheten inför Gud. Det där som kan verka oskyldigt – särskilt i världens ögon – men som för en kristen lätt blir inkörsporten till något som går rakt mot Guds Ord och vilja.

Låt oss hålla blicken fäst på Jesus, inte snegla mot lockelser till vänster eller höger. Vi måste lära känna oss själva och våra svagheter – sätta gränser.

Vi vet ofta vilka situationer, som lätt förleder. Vi måste lära oss hur vi fungerar, lära oss undvika dessa gråzoner – lära oss lyssna och lyda Guds Ande.

Med lyfta händer

Herren är min styrka och min lovsång, han blev min frälsning. /Ps 118:14

Tack Gud Fader, för Jesus Kristus, Din Son!

Det är enbart genom Din Son, som får jag tillträde till Din närhet – en svindlande tanke. Utan Jesus Kristus kan jag inte närma mig Din förtärande renhet. Men iklädd Jesus Kristus, är det fullt möjligt.

Vilket ämne för lovsång och tillbedjan.

När jag bränt min bro till Dig Gud och omöjligt kunde bygga upp den igen, byggde Din Son en ny bro – amen, halleluja!

Insikten gör mig nästan mållöst, jag vet inte hur jag skall formulera min tacksamhet.

Jag kan bara tyst viska: ”Tack!”

Jesus Kristus Är

Men om Sonen säger Han (dvs Gud): Gud, din tron består i evigheters evighet, och ditt rikes spira är rättens spira. Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet. Därför, Gud, har din Gud smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder. /Heb 1:8-9

Läs gärna Heb 1:4 – 2:4.

Hela detta stycket visar på:

•   Jesus Kristus som större än änglarna!
•   Jesus Kristus som Guds Son!
•   Jesus Kristus som Gud!

Om vi skall kunna uppfatta Jesus rätt, dvs förstå vem Han är, måste vi bejaka detta.

Om Jesus inte är – och förblir – det Han är för oss förlorar Han sin kraft att rädda.

Om Jesus bara är, eller blir, en historisk person, ett gott föredöme, eller en personlighet i någon religion – ex. som i islam – men inte Sonen till Gud Fader och själv Gud, blir Han kraftlös i våra liv.

Vi får inte kompromissa om Jesus. Vi får aldrig förminska och förringa Honom.

Jesus måste förstås och få vara den Han är, hur går det annars med vår frälsning. Det är vår tro på vem Jesus är och vårt val att leva med Honom som Herre – i enlighet med vår tro – som är vår frälsning.

Hemlöshet som leder oss hem

(Dessa ord kan synas svåra och märkliga, men jag delar dem så som jag fick dem, morgonen den 3 november 2025.)

I sin nöd och hemlöshet minns Jerusalem alla skatter hon hade i forna dagar. /Klag 7:1

Det drabbar både enskilda och folk, detta att Herren för en tid helt tycks överge oss. Men Hans mål med detta är inte straff, utan tuktan, vad är då skillnaden?

De flesta av oss förstår innebörden av straff. Straff kan var proportionellt, men kan också vara baserat på rent hämnd begär. Tuktan är något helt annat.

Tuktan ges inte som hämnd, urskiljningslöst eller planlöst. Tuktan – från Gud – är kärleksfull ”undervisning” – ofta praktiskt utformad.

Gud vill genom tuktan väcka människor och folk. Han kan göra det genom att för en tid avlägsna det välstånd Han gett oss. Välstånd och fred som vi tar för givna, och som vi inte ens tackar för, utan menar att vi förtjänat – att vi själva byggt.

Måste du och jag och Sveriges folk och regering förstå detta och vända om och böja oss inför Gud – medan tid ännu finns.

Hela vägen

De gick då in i graven och såg en ung man sitta på höger sida, klädd i en lång vit dräkt, och de blev förskräckta. Men han sade till dem: ”Var inte förskräckta! Ni söker Jesus från Nasaret, den korsfäste. Han har uppstått, han är inte här! /Mark 15:5-6

Var och när söker du – och kanske tycker dig ana – Gud och Jesus Kristus? Är det vi ljuständningen vid någons grav? Är det vi någons begravning, eller vid minnet av någon nära och kär som du mist?

Det är inte fel med dessa reflektioner, men vart leder de dig? Blir Jesus levande för dig i ditt liv här och nu, eller förblir Han bara en religiös ikon, en temporär tröst?

Vi har den gångna helgen firat ”Alla Helgons dag”. Kanske har den väckt känslor, frågor och ett flyktigt hopp. Ta vara på detta. Sopa det under under mattan. Ta tag i dina frågor och funderingar!

Jesus är inte bara tillfällig religiös tröst, vid en grav. Han är här och nu och vill vara med i ditt liv – alltid, fullt ut och hela vägen!

Uppifrån och ner

Men Jesus ropade med hög röst och gav upp andan. Då brast förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ner. /Mark 15:37-38

Oh, vilken djup och tacksam glädje vi får känna inför orden ovan – vilken manifestation!

Förlåten brast i två stycken, uppifrån och ner. Vägen är nu helt öppen till Fadern. Det blev inte bara en liten rev, som vi tvingas treva oss igenom. Vi behöver inte lyfta på nedkanten för att kunna kika in. Vi har fritt tillträde – i Jesu Kristis namn.

Allt som hindrade oss att nå Gud Fadern, är röjt ur vägen, vi behöver inte röja mer. Det som var mellan oss och Gud – våra synder – har Gud, genom sin Son tagit bort.

Vår frälsning – som vi inte förmår förtjäna – ges oss i valet av Jesus Kristus som Herre.

Gud, som var där uppe, rev sönder vårt fängelse – uppifrån sig själv och ner. Vår frälsning kommer inte från oss själva, nej den kommer uppifrån Fadern, genom Sonen, ner till oss.

Vi får nu komma Honom nära och smaka himmelriket redan här.