Jo, jag vet – man skall inte skryta – men så är det! Jag är väldigt, väldigt bra på att fixa saker… imorgon. Jag har lärt mig att imorgon är en bra dag, för varje imorgon erbjuder ju en ny imorgon – och det nappar jag lätt på.
Men igår gjorde jag ändå slut på mer än tjugo års imorgon och fixade nedersta svepet på stupröret. Det satte jag upp på torpet tillsammans med hängrännan – för 22 år sedan. Tänk om jag gjort det med det samma, om jag inte låtit annat komma i vägen.
Bibeln varna för, att skjuta på frågan om vår frälsning till framtiden. Det jag gjorde på torpet hade någon annan fått göra, om jag inte överlevt dessa 22 år. Men frälsningsbeslutet, kan ingen annan ta åt oss när vi dött. Då har vi gjort vårt val – att inte välja. Att skjuta frågan om Jesus till ett annat tillfälle, blir att säga nej till vår enda möjlighet.
För ”Gud har inte sänt sin Son till världen för att döma världen, utan för att världen ska bli frälst genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd. Men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn.” /Jesus i Joh 3:17-18
