Tro är förtröstan

Då blåste det upp till full storm på sjön, så att vågorna slog upp över båten. De kom då fram och sade: ”Herre, rädda oss, vi går under! ”Han sade till dem: ”Varför är ni rädda? Så lite tro ni har!” Sedan reste han sig och talade strängt till vindarna och sjön, och det blev alldeles stilla.

Ur Matt 8:22-26

Förstår vi möjligheten det erbjuder, att vi alltid har med oss Jesus. Någon kan uppfatta berättelsen som en anklagelse om svag tro, jag uppfattar den som en påminnelse om bönens möjlighet.

Vänta inte med att lita på bönen kraft tills du nästan går under i egna försök. Var alltid bedjande, i allt. För kan du inte be för det du gör – vad gör du då?

Vem äger vårt hjärtat

Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre, eller hålla fast vid den ene och förakta den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.

Matt 6:24

Jesus sade till honom: ”Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har ingenstans att vila sitt huvud.”

Matt 8:20

Jesus svarade: ”Följ mig, och låt de döda begrava sina döda.”

Matt 8:22

När vi blir frälsta från straffet för våra synder, föds vi av Anden till ett nytt, ett annat liv, vi kommer att tillhöra ett nytt rike – Guds rike, Joh 3: 5-6. Det betyder inte att vi lämnar det rike vi nu lever i – världens och köttets rike.

Innan vi blev frälsta hade vi bara världen att tänka på, vi agerade som alla som tillhör världens rike. Efter vår frälsning behöver vi förstå att vi nu lever i två riken, som ofta står i konflikt med varandra.

Denna konflikt handlar om vårt hjärta. Hjärtat kan inte delas – då upphör det att fungera.

Lyssna till det du läser.

Texten nedan har jag byggt på Matt 7: 24-27.
”De två husbyggena”

Den som läser och verkligen lyssnar till Jesus ord och handlar så, han bygger sitt kristna liv som en noggrann byggmästare bygger ett hus. När det sedan utsätt för regn och snö, kyla och värme, stormar och allt annat ett hus kan utsättas för, står det kvar och ger skydd.

Men den som läser utan att lyssna till Jesus ord och handla så, utan bygger sitt kristna liv på religiösa sägner och obibliska traditioner, han liknar en slarvig byggmästare. När hans hus står färdigt, står det inte emot värmen eller kylan, fukten tränger in och när stormar och annat som kan drabba huset, kastar sig mot det, rasar det samman och blir en dödsfälla för dem som litar på det.

Om du skall kunna lita på att din kristna tro bär, i kommande tiderna, måste du lyssna till vad Jesus säger. Du måste kunna skilja sanning och äkthet, från fabler och sägner och sådant som bara kittlar öron och sinne.

”Om det blir så…”

Så sa min fru och jag, på väg till ”Ladan” för att äta lite på fars dag. Till jul stängs kafét och öppnas inte förrän runt påsk – nästa år.

”Om det blir så då…?” Så säger vi allt oftare. Inte för att vi blir äldre, även om det är sant, utan för vi ser hur skeenden berättar att framtiden inte är självklar. Krig, pandemier, ekonomiskt kaos… ”you name it”!

Ändå är vi tacksamma och trygga och får påminna varandra: ”Vad som än händer, är Jesus Kristus vår Herre”

Vårt liv slutar inte i kaos och hopplöshet, det kommer förvandlas och övergå i gemenskap med Gud Fadern, genom Jesu Kristi seger.

Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller svält, nakenhet, fara eller svärd?… Jag är viss om att verken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som ska komma, varken makter, höjd eller djup eller något annat skapat ska kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.

(ur Rom 8: 35-39)

Genom bruset

Hör detta, alla folk! Lyssna, alla som lever i världen, både låg och hög, rik som fattig. Min mun ska tala vishet, mitt hjärtas tanke ska vara förstånd.

Ps 49:2-4

När jag var ung, gillade jag klassisk musik: Alvén, Dvorak, Petersson-Berg, Grig var några favoriter. I de brusande mästerverken, kunde jag koncentrera mig och lyssna in ett enstaka instrument. Jag kunde säga till någon jag försökte dela mitt intresse med: “Men lyssna till oboen.” eller “Hör du inte flöjten?”. Men nej…

Jag tycker fortfarande om dessa verk, fast andra intressen har tagit över och hörseln är inte vad den varit. Nu inser jag, när jag tänker på hur andra missade detaljerna: “Det handlar om träning.” Att kunna lyssna in och urskilja.

Vi har på liknande sätt andliga öron som hör Gud. Dessa öron måste tränas. Vi måste ta tid att lyssna in Gud, annars kommer världens allt mer påträngande brus göra oss döva och för oss vilse.

Den enkla sanningen

Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. … Innan himmel och jord förgår ska inte en bokstav, inte en prick i lagen förgå…

(ur Matt 5: 17-18).

Har Jesus satt lagen ur spel – upphävt den! Nej! Han har fullbordat dess avsikt.

Lagen bevisar att alla är syndare, utestängda från evigt liv i Guds ljus och hänvisade till en evighet i mörker och ondska. Men detta är inte Guds avsikt med människan. Han avsikt är gemenskap med oss, vilket inte är möjligt så länge vi är syndare.

Sanningen om lagen är att den visar sanningen om oss själva. Men det är inte ändå inte hela sanningen – Amen!

Sanningen om Jesus Kristus är att Gud sände Honom för att uppfylla lagens krav på dom och straff för vår olydnad. Hans offerdöd och uppståndelse blir vår försoning inför Gud. Lagen är kvar, men Jesus tar vår dom. När vi överlåter oss själva till Honom, blir vi delaktiga av Hans försoning.

Kärleken och de andliga gåvorna

Men sträva efter de nådegåvor som är störst. Och nu ska jag visa er en väg som vida överträffar alla andra:

1 Kor 12: 31

”Kärlekens väg”

1 Kor 13: 1-13

Sträva efter kärleken, men var också ivriga att få de andliga gåvorna, framför allt profetians gåva.

1 Kor 14:1

Liksom frälsningens grund är Jesus Kristus, är grunden för kristet liv Anden.

När Anden utestängs, och liv och verksamhet byggs på enbart mänskligt förnuft, kommer vi fel. Genom historien har förnuftet i perioder upphöjts till ledning för kristet liv – då uppstår: kyrkor, samfund, läror… strider, som får näring från förnuftet.

Ibland ser vi hur Anden griper in och skapar nytt, men ofta skapar förnuftet splittring.

Hur blir då Anden och Andens gåvor ledare för vår liv?

Det sker när kärleken griper oss, som svar på vår kärlek till Gud och nästan.

Andens gåvor ges till dem som osjälviskt strävar efter att älska, så som Gud älskar. Det är i dessa som Andens verktyg kan komma i funktion att tjäna och bygga upp Herrens kropp.

Vad söker vi 

Jesus sa: Sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också.

(Matt 6:25-34)

Var börjar meningen med livet? Det börjar naturligtvis hos livets Skapare! 

Varför tar vi oss då mer tid att lyssna till världen och låter den påverka oss, än vi tar oss tid att faktiskt söka Guds rike – som vi så trosvisst säger att vi gör? 

Heliga i Kristus Jesus

Till alla de heliga i Kristus Jesus som bor i Filippi, tillsammans med församlingsledarna och församlingstjänarna. (Fil 1:1)

Heliga – enkelt uttryckt – vigda till, sammanbundna med, tillhöriga Gud, Fadern.

Heliga är vi inte i vår egen kraft, heliga är vi i Kristus Jesus. Vi är därför inte mer eller mindre heliga, ingen är ett helgon – mer än någon annan. Vi är alla heliga – i Kristus Jesus.

Res dig upp! Du är inte förlorad för att du inte är perfekt. Du är redan helig i Hans nåd. Se på Honom, försök bli Honom lik. Bli Hans efterföljare! Men gör det alltid med tacksamhet över att du redan är en av alla heliga. Genom Jesu Kristi offer är du vigd att tillhöra Gud. För…

… var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst. (Apg 2:21)

Skuldbrevet är sönderrivet!

Se till att ingen fångar er med den tomma och förrädiska filosofi som bygger på mänskliga traditioner och världsliga makter och inte på Kristus. (Kol2:8)

Många religiös människor jobbar hårt med sig själva. De oroar sig över brist på förmåga att nå fram till en nivå, där den gud de tror på inte längre fördömer dem utan – om än med nöd och näppe – accepterar dem.

Men vi är inte religiösa! Vi är Guds barn, i tro på Jesus Kristus. I Honom är vi långt mer än accepterade, vi är förlåtna och älskade!

Vi får tacka Gud, så ofta vi tänker på tron med glädje, eller kanske oror. Vår relation med Gud bygger inte på vår prestation, utan på vad Jesus Kristus gjort.

Det Han gjort kan inte Satan göra ogjort: Skuldbrevet är sönderrivet!

Han har förlåtit oss alla överträdelser och utplånat skuldebrevet som vittnade mot oss med sina krav. Det tog han bort genom att spika fast det på korset. (Kol2:13-14)