Vad är kristen tro?

”Den som förkastar mig och inte tar emot mina ord har en domare över sig: det ord som jag har talat ska döma honom på den yttersta dagen. Jag har inte talat av mig själv, utan Fadern som har sänt mig har befallt mig vad jag ska säga och tala. Och jag vet att hans befallning är evigt liv.” / Joh 12:48-50

Kristen tro, är det att ha åsikten att Gud och Jesus existerar?

Nej, en sådan åsiktstro, är inte en livgivande tro. Den åsikten kan vi bära med oss hela livet. Så gjorde jag tills jag blev 15 år.

Jag hade aldrig tvivlat på Gud! Jag hade hört Hans ord, många gånger, men när jag var 15 förstod jag orden i nytt ljus.

Att tro på Jesu existens, är att tro på Guds.
Att i Bibelns målande ord se Jesus, är att se Gud.
Att lyssna till Jesu Ord, är att lyssna till Guds Ord.

När vår tror lett oss så långt, måste vi förstå, att kristen tro är mer än tro på en existensiell åsikt.

Kristen tro är ett medvetet val, som leder till efterföljelse och bekännelse av Gud, Jesus Kristus och Guds Ords auktoritet i våra liv.

De två portarna

Så skall det vara vid tids- ålderns slut. Änglarna skall gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga och kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder. / Matt 13:49-50

I går skrev jag om vårt hemland, som jag menar att vi faktiskt talar ganska lite om. Lika lite, eller mindre, talar vi numera om ”den brinnande ugnen” – helvetet.

Varför har vi tillåtit Satan tysta ner undervisningen om himmel och helvete – varje människas oavvisliga framtid. Kristenhetens budskap har blivit socialt anpassat efter rådande tidsandan. Budskapet gäller vårt liv här, 80 år eller så, men resten då – livet där efter? Vårt liv här behandlas som vore det evigheten, medan evigheten behandlas som något spektakulärt och ovidkommande.

Vi har låtit Satan stjäla det allra viktigaste – talet om varje enskild människas framtid. Vi viskar lite om himmel och sopar helvetet under mattan. Vi undanhåller människor förståelsen av livets nästa fas, livet efter livet.

Det finns två portar in i nästa tid – himmelsporten och helvetesporten. Någon port med någon annan option finns inte. En leder till gemenskap med Gud. En leder till platsen för smärtande ånger, sorg och tårar.

Först när en ”Ny himmel och ny jord” uppenbaras (Upp 21:1-2), upphör tiden, för där är evig dag (Upp 21:21-25). Då först tycks tidsåldrarna upphöra.

Paradis eller avgrund

Den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. / Matt 7:13

Världens herdar blir mer och mer högljudda. De lockar så många som möjligt med löften om att under deras ledning, blir livet lätt att vandra, kantat med framgång.

Vågar vi avslöja och beskriva dessa vägars mål? Vågar vi varna för stupet och plågan? Eller har humanismens kärleksanda nått så djupt också i oss, att vi tiger med denna sanning?

Vill du få tro

Det händer att människor säger: ”Tänk om jag bara kunde tro på Gud och Jesus.” Människor vill verkligen tro, men de förstår inte hur de skall göra. Tillhör du dessa, läs då vidare.

Du behöver inledningsvis förstå att tro inte är en prestation – du kan inte pressa fram tro. Viljan att tro däremot, är viktig, ja viljan är faktiskt början. När du erkänner att du vill tro, gör du det för att du inser att tron är av betydelse. I den tanken ligger redan ett livskraftigt frö av tro till tro.

Vad du behöver göra med detta frö, är att ge det livsutrymme. Du kan inte lägga ett frö i en låda, glömma bort det, och kanske efter en tid komma ihåg lådan igen och se om där finns en vacker blomma eller nyttig grönsak.

Det är på samma sätt med trons frö. Du kan inte plocka fram troslängtans frö då och då, och beklaga att inget sker. Du måste plantera det och vattna det, och när det börjar växa behöver det näring.

Du planterar troslängtans frö i ditt hjärtas rum, och vattnar det med Guds Ord och en bön: ”Gud, hjälp mitt frö att växa.”

Ty Guds ord är levande och verksamt… / Heb 4:12

Om jag skull få välja en Bibelbok åt dig att läsa – om du inte brukar göra det – skulle det bli Markus eller Lukas evangelium. Men fastna inte i sådant du inte förstår, lämna sådant tillsvidare.

Inte försent, än

”Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de ska ha liv, och liv i överflöd.” / Jesu ord, Joh 10:10

Hur kan du tro på alla lockelser? Hur kan du tro att de har gott att erbjuda? De är ostbiten i musfällan. En illusion av gott. En dröm som gömmer något fruktansvärt. En fiktion som förblindar dig och hindrar dig se sanningen om Jesu framräckta möjlighet.

Tro inte att det du kallar frihet i form av alkohol, droger och sex är livet – de är tjuvens – Satans – illusioner och de kostar ditt livet…

Några som sålt sina liv så, blir medvetna om det i ett tidigt stadium, de öppnar upp för Guds förlåtelse och helande.

Andra behöver leva nästan ett helt liv för att förstå och vända sig till Gud.

Åter andra, vill inte förstå det – inte här…

För dig som ännu kan läsa detta, vill jag berätta: Det inte försent, än!

Frihet

Alltså, bröder, är vi inte barn till slavinnan utan till den fria hustrun. Till denna frihet har Kristus gjort oss fria. / Gal 4:31-5:1

Det är en diametral skillnad mellan ”världens” och ”evangeliums” frihet.

Världens frihet är en chimär, ett hjärnspöke. Detta skapar ett skimmer av lycka, ett luftslott utan verklig och evig bärighet. Den lockar med pengar, jobb, status, droger, sex osv. Den kallar målet med allt detta för frihet – verkligheten är en annan.

Källan till chimären är Satan, målet är att locka in dig och låsa in dig i fångenskap. Chimären är synvilla, en blindhet inför sanningen.

Jesus sade: ”Om ni vore blinda skulle ni inte ha någon synd. Men nu säger ni att ni ser. Er synd står kvar.” / Joh 9:41

Du måste tillåta dig se att världens frihet är en chimär – först då kan evangelium göra dig fri.

Friköpta – början på vägen

”…med Ditt blod har Du friköpt människor åt Gud av alla stammar och språk och länder och folk.” / ur Upp 5:9

”Friköpta” innebär att Jesus Kristus med sitt blod betalt och löst oss från syndens skuld, fångenskap och död, till ett liv åt Gud. Vi är inte friköpta, för att leva för oss själva, vi är friköpta för att leva för Gud. Frälsningen är inte enbart ett momentant skeende, det är en livslång pågående process.

Denna process kallades förr helgelsen, idag har detta ord nästan försvunnit ur frikyrkosveriges ordlista. Helgelsen är den fortsatta processen. Att vi blivit friköpta, innebär att vi därefter vänder oss bort från det som styrt vårt gamla liv.

Vi är köpta åt Gud, för att ur den positionen tjäna Gud. Att ”vara snäll och hjälpa andra”, utan att vara friad från synden, frälser oss inte till gemenskap med Gud.

Första steget för att bli en kristen är att ta emot frälsningen. Där efter följer det som kallas helgelsen – vi låter Gud, genom Bibeln och Guds Ande förändra vårt dagliga liv.

”…arbeta med fruktan och bävan på er frälsning, för det är Gud som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja ska ske.” Fil 2:12-13

”Gör dig intet ont!”

Paulus ropade orden till en man, som i mörker just var på väg att ta sitt liv. (Apg 16:28) ”Då lät mannen hämta ljus.” (Apg 16:29)

Rubrik fick jag, när jag vaknade, text kom till mig vid morgonstunden med Ordet och bönen, den är till någon eller några speciellt. Kanske kan vi alla upptäcka nytt i den.

Vet du, jag är övertygad om att Gud och Jesus och hela himmelen gråter, över alla som på olika sätt ”gör sig själva ont!” Gråten kommer ur längtan och kärlek, som inte når fram.

Gråten uppstår ur allt ont som många gör sig, genom överkonsumtion av många olika slag, känslan av meningslöshet och skuld. Ja den uppstår när människor tar sina egna liv – gör sig själva ont.

Nu gäller det dig.

Gud älskar dig med outplånlig kärlek! Genom hela Bibeln ropar Han till dig: ”Jag älskar dig!”

När Gud talar om synd, tar du det som krav du inte orkar svara upp mot. Men lyssna till vad Han ropar, Han ropar: ”Gör inte så, gör dig inget ont!”

Nu har jag fått dela några ord med dig, som jag får sammanfatta så här:

”Gör dig inget ont, se Gud i nytt ljus. Gud kräver inget mer av dig än att du skall låta Honom få älska dig, med sin gränslösa kärlek. Meningen med ditt liv börjar inte i din förmåga – den börjar i Guds kärlek till dig!”

Sluta att bara betrakta – kliv ut!

Han har frälst oss och kallat oss med en helig kallelse, inte på grund av det som vi har uträttat, utan i kraft av sitt beslut och sin nåd, som han har gett oss i Kristus Jesus… / 2 Tim 1:9

Kan vi förtjäna frälsning genom att uppfylla olika religiösa måsten? Nej, vi är fria till frälsning genom tro på Jesus Kristus.

Detta frihetserbjudande får vi all dela. Frihet ges inte via religion och läror – via lydnad mot bokstav och muntlig tradition. Den är framräckt till oss och tas emot genom självinsikt och tro.

Vad är det då för självinsikt som behövs? Det är insikten om vår ofullkomlighet inför Gud – Skaparen. Han är en förtärande eld i sin renhet, ingen smuts kan existera inför Honom. Vi måste bli rena, för att komma Honom nära och leva.

Jesus Kristus, ingen och inget annat, kan lösgöra oss till den renheten. Vi måste ta emot den i tro, utan tanke på egen förtjänst. När vi tagit emot Hans befrielse och återlösning, så låt oss aldrig återvända till religiösa måsten.

Vi är fria att blomma ut i förlåtande och kärlek – vi har ju fått allt förlåtet.

Hagar eller Sara

Abraham hade två söner, en med sin slavinna och en med sin fria hustru. Slavinnans son var född av mänsklig vilja, den fria hustruns son däremot i kraft av ett löfte. / Gal 4:22-23

Vem är du barn till – i biblisk bemärkelse – till Hagar, eller Sara?

Hagar står för köttets verk, Sara står för Andens. Köttets verk – lagens underkastelse – upphöjer oss själva, Andens upphöjer Gud.

Betyder det då att vi skall förkasta lagen, för att Gud skall bli upphöjd? Nej! Anden – måste vi förstå – förnekar inte lagen och motarbetar den inte, vilket några vill påstå. Anden skriver Guds lag i våra hjärtan (Heb 8:10).

När vi föds av Hagar, verkar lagen köttslig självgodhet och dom över andra. När vi förs av Sara, verkar Anden Guds helgande med oss.

Som barn till Gud – genom Jesu blods rening och Andens nya födelse – växer vi i vilja att följa Guds avsikt för oss. Den avsikten är grundlagd i Hans lag, men är också personlig för var och en av oss.

Du är unika, och som Saras barn har Gud har en särskild vilja just för dig!