1970 den släpptes den och 1971 blev den en hitt: Rosegarden, med Lyn Anderson. Den var country, den var disco, den var kärlek, den var balad. Men jag kunde och kan också i den se en bild för vad Kristi efterföljelse innebär. Gud, som vi blivit ett med genom nåd och frälsning, har aldrig lovat oss en dans på rosor här. Mitt i allt fantastiskt med att få vara frälst, finns också taggarna, som sticker, och river. Gud lovade aldrig guld och gröna skogar och en ständigt blommande blomsteräng. Kristi efterföljelse innebär inte en flykt från allt som göra ont – från livet är. Kristi efterföljelse innebära också ofta uppoffringar.
Den som inte bär sitt kors och följer mig kan inte vara min lärjunge. /Luk 14:27
Tro inte att du inte är god nog, som kristen, om du drabbas av prövningar. Tro inte på framgångsteologin – ”dans-på-rosor-teologin”.
Mina älskade, var inte förvånade över den eld som ni måste gå igenom för att prövas, som om det var något oväntat som hände er. Nej, gläd er ju mer ni delar Kristi lidanden. Då ska ni också få jubla och vara glada när han uppenbarar sig i sin härlighet. /1 Pet 4:12-13