Bertil Rosenius

Kanske tycker du jag är tjatig med denna rubrik, men det finns för lite av återkommande enkel Biblisk undervisning i dag. Så mycket av församlingens verksamhet handlar om social engagemang. Utrymme för Bibliskt förankrad förkunnelse tycks hamna i skymundan.

Äktenskapet

”Hur tar vi hand om de skilda?” Det är en fråga som kan få stort utrymme, i församlingens verksamhet, och det är självklart en viktigt fråga. Men vart tar predikan om ett livslångt äktenskapet vägen – mellan man och kvinna? Detta är det nästan tabu att predika om: ”Vi har ju de som är sambo och de som är homosexuella.” Så måste predikan anpassas, urvattnas och tystas.

Vid skapelsen skapade Gud först mannen, men mannen behövde en kvinna vid sin sida (1 Mos 2: 20-23). Så tog Gud av mannen och skapade kvinnan. Han gjorde förening mellan man och kvinna till en helhet. Här finns inte utrymme för samkönad förening.

📖 1 Mos 2:24

”Därför skall en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de skall bli ett kött.”

Man och hustru är termer för gifta män och kvinnor. I detta äktenskap växer vi inte från varandra, vi växer ihop och problemen fördjupar gemenskapen, då vi löser dem tillsammans.

Det är inte bara genom deltagande och införlivande av nya läror i den kristna tron som man vilseför. Genom att tiga, blir vi deltagare i förförelsen. Vi måste föra fram sanningen. Sanningen dömer inte, sanningen gör oss fria att förstå och fatta beslut. Genom att förtiga Bibelns sanning, tas Guds Ords verktyg från oss – vi kan inte pröva och förstå.

Jesus är Kristus

En av de viktigaste sanningarna för mig som kristen är kunskapen om att Jesus är Kristus!

Jesus är inte bara en profet, ett fördöme, en rabbi! Jesus är Kristus! Guds Son! Guds röst! Jesus är ett med Gud! Jesus är enda vägen! Detta är sanning och ingen dom. Detta är det enda som kan befria de redan dömda. Religioner har inget att tillföra.

När vi säger oss tro att Jesus är Kristus, kan Hans Ord inte ignoreras. Sanningen måste predikas igen och igen. Inte blandas upp med islam, budism, hinduism och österländsk filosofi? Ett sådant agerande i ord och gärning är ett förnekande av Jesus som Kristus!

📖 Joh 13:17-18

”Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd…”

Att tiga är att samtycka.

Förförelsens absolut mest effektiva anfallsväg, går via etablerade rörelser för tro och helgelse. Samfund, församlingar och pastorer deltar idag i större utsträckning än vi anar till smygförförelse och avfall.

Islam och andra religioner

En av dessa förförelser utgörs av ett avdramatiserande av islam och ett deltagande i likställande av kristen tro och islam.

📖 1 Joh 2:19

”Från oss har de (antikristerna) utgått, men de hörde aldrig till oss.”

Från oss… Vi som förstått vem Jesus Kristus är. Som bildat eller gått med i troende grupperingar. Från oss har antikristerna utgått!
Vem är då en antikrist? Det är en som är förelöpare för Antikrist.

📖 1 Joh 2:22-2

”Den är Antikrist som förnekar Fadern och Sonen.”

Islam talar om Jesus, men islam erkänner inte Jesus som: Kristus, Frälsaren, enda vägen, Guds enfödde Son… Detta hjärtats erkännande, är nyckeln till gemenskap med Gud! Jesu fullhet måste därför predikas, så att ingen tvekan finns om vad ex. islam står för.

📖 Joh 3:18

”Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn.”

Vi måste förstå, att om en kyrka eller person, försöker förena islam och kristen tro, närmar den sig en antikristlig religion. Genom sitt agerande, blir den en källa till förförelsens, ett antikristligt verktyg.

Säljs inte fem sparvar för två kopparmynt? Och inte en enda av dem är glömd inför Gud. Ja, till och med alla hårstrån på ert huvud är räknade. Var inte rädda! Ni är mer värda än många sparvar.

Luk 12:7-7

Tror du att du är bortglömd av Gud? Minns att inte en enda sparv är glömd av Gud!

Tror du inte Gud med kärlek vakar över dig. Minns att på dig är tom hårstråna räknade.

Vad än känslor och rädsla säger, är de tankekonstruktioner – som tar kraft och bryter ner. Försök ersätt fruktan med tillit till att mitt i din kamp är Gud nära – mäktigare än den förtvivlan du kämpar med.

Den mäktigaste i himmel och på jord – Han står på din sida. Han har burit dig och kommer fortsätta så.

Morgon inför Alla Helgons Dag, Lördagen den 2 nov. Klockan är ca halv fyra och jag upplever att jag skall dela något, men vet inte vad. Nu, en stund senare, tror jag mig förstå: Gud vill jag skall dela några verser ur Bibeln som jag fick i går kvälla, här är de.

2 Kor. 4:16 Därför tappar vi inte modet. Även om vår yttre människa bryts ner, förnyas vår inre människa dag för dag. 17 Ty vår nöd, som varar ett ögonblick och väger lätt, bereder åt oss på ett oändligt rikt sätt en härlighet, som väger tungt och varar i evighet. 18 Vi riktar inte blicken mot det synliga utan mot det osynliga. Ty det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt. 5:1 Vi vet att om vårt jordiska tält rivs ner, så har vi en byggnad från Gud, en boning som inte är gjord med händer, en evig boning i himlen. 2 Så länge vi bor i detta tält, suckar vi därför och längtar att få ikläda oss vår himmelska boning.

Så länge jag vet har jag trott på Gud! Jag kommer visserligen inte från ett ”frireligiöst” hem, men så är det.

Mamma bad aftonbön med mig och min syster och mina föräldrar såg till att vi gick i Sv. Kyrkans Söndagskol – så mycket mer var det inte. Jo, vi gick alltid till någon kyrka på 1:a Advent, ibland gick vi också på julotta.

Ur detta föddes min bergfasta tro.

När jag därför kom upp i konfirmationsåldern var fråga om konfirmation eller inte, aldrig något jag funderade på, det var en självklarhet.

Det var där och då jag började förstå vem Jesus var, vad frälsning var och hur frälsning ”gick till”. Då jag förstått detta tog jag emot frälsningen – konstigare var och är det inte. Året var 1969 och frälsningen håller!