Nyfrälst



Vad som hänt när vi blivit frälsta, är att vi blivit nya människor. Inte i första hand till kroppen, men fullkomligt nyfödda till anden. Så om oss som nyfrälsta, kan vi med rätta säga att: ”Vi har blivit som barn på nytt”.

Nyfrälst

Ni har lämnat ert förra liv och lagt av den gamla människan som går under, bedragen av sina begär, och ni förnyas nu till ande och sinne. Ni har iklätt er den nya människan, som är skapad till likhet med Gud, i sann rättfärdighet och helighet.

Ef 4:22-24

Vad som hänt när vi blivit frälsta, är att vi blivit nya människor. Inte i första hand till kroppen, men fullkomligt nyfödda till anden. Så om oss som nyfrälsta, kan vi med rätta säga att: ”Vi har blivit som barn på nytt”.

Detta betyder att vi har en del att både lära och kanske läraom.

Det finns ”saker” som är helt främmande för oss, som vi behöver förstå, ex detta med Anden och det inre livet: Vår nya osynliga gemenskap med Gud.

Andra ”saker” är rent fysiskt synliga och begripliga, vi behöver lära, hur vi lever som Guds barn – för det är ju det vi har blivit. Guds Ande har fött oss och vi är Hans barn.

Under kategorin ”Vidare” kommer jag skriva mer om detta – om det nya andliga livet, vi alla genom frälsningen fötts för att leva. 

Frälsningserbjudandet – ett senapskorn

Frälsningserbjudandet – ett senapskorn

 ”Himmelriket är som ett senapskorn som en man tar och sår i sin åker. Det är minst av alla frön, men när det har växt upp är det störst av alla köksväxter och blir ett träd…”

Matt 13:13-32

Vad är det som får senapskornet att växa? 

Guds kraft, finns sedan skapelsen redan nedlagt i det, vad som  ytterligare behövs är att det blir sått. Till detta tvingar sig inte kornet självt, det måste få hjälp att komma till växtplatsen.

Gud tvingar sig inte på någon enda av oss. Du och jag måste öppna upp våra hjärtan för Honom – det är så det börjar – vi öppnar upp för Jesus Kristus och tar emot Hans frälsande nåd.  

Då sker ett mirakel i vårt liv och himmelriket – Guds rike – börjar växa i oss.

Skjut inte på beslutet! En dag kommer kornet att förmultna – som du och jag – istället för att gro. Då har fröets kraft och grobarhet gått förlorad. 

Tiden är kort! Människor måste bli väckta!



De måste få höra ett genomträngande evangelium, innan förförelse, förvillelse och globalisering gör det omöjligt – eller i vart fall mycket svårt – att dela och förstå det.

 

De måste få höra ett genomträngande evangelium, innan förförelse, förvillelse och globalisering gör det omöjligt – eller i vart fall mycket svårt – att dela och förstå det.

Vi behöver öppnade ögon för tidens allvar och låta denna förståelse påskynda allas vår gemensamma kallelse.

Det är inte globalismen vi skall fokusera på. Ändetidens skeenden (bl.a. globalismen) – som vi vet måste komma – måste få bli en orsak till ökad evangelisation.

Så länge dagen varar måste vi göra hans gärningar som har sänt mig. Natten kommer då ingen kan arbeta. 

Joh 9:4

Anden och andliga möten för ”känslor och häftiga upplevelser” är inte en unik nisch. Anden skall ge styrka och kraft att övertyga världen om synd och nåd.

Och när han (Anden) kommer ska han överbevisa världen om synd och rättfärdighet och dom.

Joh 16:8

Diskussioner om kyrkans allt tydligare instämmande i världens värderingsgrunder behöver tonas ner. Vi vet: Många kommer att avfalla. Det är kyrkan själv som underblåser detta. 

Kära barn, den sista tiden är här. Och liksom ni har hört att Antikrist ska komma, så har redan nu många antikrister trätt fram. Av det förstår vi att den sista tiden är här. De har gått ut från oss, men de hörde aldrig till oss. 

1 Joh 2:18-19

Men låt det ske, som skall ske! Låt oss, som tror på Ordet som det står, gå ut till människor som behöver bli frälsta. 

Not: Med detta inlägg kritiserar jag varken undervisningen om ändens tid, undervisningen om Anden, eller varningarna för avfallet inom kristenheten. Jag vill peka på risken för att vi ”fastnar” i protester mot sådant som måste ske eller att vi enbart söker och nöjer oss med känslor…
Allt detta har ett syfte. Att förbereda oss, utrusta oss och motivera oss för att förmedla vad Jesus Kristus gjort: Gett oss alla möjlighet till nåd.
Missar vi detta, har vi missat vår kallelse.

Denna världens tankar vs helgelsen



”Hela världen”, samhället lokalt och globalt, står under den ondes (Djävulens) våld. Förstår vi alla vad det betyder?

Vi vet att vi är av Gud och att hela världen är i den ondes våld.

Joh 5:19

”Hela världen”, samhället lokalt och globalt, står under den ondes (Djävulens) våld. Förstår vi alla vad det betyder?

Nej! Vi ser hur många kristna kommit bort från insikten att: Världens tankar och värderingar styrs av världens herre, Djävulen.Hans tankar genomsyrar allt mer världens tankesätt.

Detta är självklart något vi som kristna måste vara medvetna om. Världens bedömande, styr oss ofta bort från Guds avsikt och vilja. För världens värderingar styrs osynligt mot att likställas med världens herres vilja. 

Det är inget onaturligt med detta – världen står ju under den ondes våld. Men som kristna, får vi aldrig låta oss styras av politisk korrekthet – världens bedömanden –  utan av Guds Ord.

”Jag ber inte att du ska ta dem ut ur världen, utan att du ska bevara dem från det onda. … Helga dem i sanningen: ditt ord är sanning.”

Jesu  bön i Joh 17:15-17 

Erkännandet av Guds Ord och den okluvna viljan att leva enligt detta, kallas helgelse. Vi väljer att ledas av Ordet och Anden, in i hur Gud vill att vi skall bli och vara. 

Gud har inte kallat oss till orenhet utan till ett liv i helgelse. Den som avvisar detta avvisar alltså inte en människa utan Gud, som ger er sin helige Ande.

1 Tess 4:7-8

Förnekar vi Ordet, förnekar vi Honom som gett oss Ordet och upphöjer i stället världens herre också till vår herre.

Hela sanningen

Hela sanningen

Jesus sade till honom: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. 

Joh 14:16

Vad innebär ”hela sanningen”? Är det att enbart tala om det positiva, att till exempel bara tala om fartens tjusning, i samband med bilkörning? Ingår inte också riskerna, i ”hela sanningen” om att åka fort?

Exemplet ovan kan överföras på mycket annat. Sanningen är ofta dubbelbottnad – ibland totalt polariserad. Men ganska ofta, vill vi bara se och tala om den positiva sanningen, den negativa är obekväm och vi vill helst slippa tala om den, eller ens tänka på den.

På samma sätt är sanningen om Gud, frälsningen och himmelriket bara halva sanningen – den bekväma och lättförmedlade delen. Men den sanningen har en motpol: Djävulen, domen och helvetet.

Hur obekväm den delen av sanningen än är, är den likväl en del av sanningen. Den delen utgör en nödvändig del av en helhet, som jag och du behöver förstå och ibland påminnas om, för att kunna uppfatta vad evangelium verkligen handlar om.

För frälsningen från Gud, är inte bara en bonus, eller ett möjligt tillval, här och nu. Frälsningen är en fritt erbjuden nödvändighet, för nuet – och för all framtid. 

Stadigt från början

Stadigt från början

Regnet öste ner, störtfloden kom och vindarna blåste och kastade sig mot det huset. Men det föll inte, eftersom det var grundat på klippan.

Matt 7:25

Jag drack mitt morgonkaffe, läste ett ord i Bibeln och såg på ljusstaken framför mig.

Ljuset i ljusstaken stod snett, såg ut att vilja trilla omkull och riskerade att börja droppa på bordet. Orsaken var lätt att upptäcka och gick att lösa. Men det gick inte att böja ljuset – det skulle bara resultera i att det bröts av.

Med försiktiga fingrar böjde jag den sneda ljushållarna som ljuset stod i rätt igen och ljusstaken blev som ny.

Jag kan inte själv gå tillbaka i livet och rätta till alla de misstag jag gjort. Men jag har en Far som vill förlåta. Han är min frälsning. Han ställer mig på säker grund och låter mig börja på nytt – på ny och säker grund.

Tro…

En för många nästan ångestladdade fråga, i samband med frälsningen, är frågan om tro: ”Hur mycket tro behövs, för att bli frälst?”

Kanske har du aldrig funderat på detta, dvs i form av mängd – då skall du inte heller göra det. För tro är inget man kan bygga upp, som muskler. Man kan inte träna sig till ”tillräckligt mycket” tro – bita ihop, tvinga fram – prestera ett mätbart resultat. Tro är inte fysiskt mätbar, tro är en inre visshet, en inre övertygelse.

Tro börjar ofta med en aning, en fundering, en vilja som tar sig uttryck i att du söker förståelse för vad tro är – t.ex. att du läser denna sida. ”Något” har lockat dig att söka och läsa, detta är trons frö. Gud har planterat det i ditt hjärta! Detta är ingen slump och nu har nyfikenheten bildat en grodd, som visar sig i att du kommit hit.

Du bär alltså redan på ett frö – ja, ett redan spirande frö av tro! Tron har visat livstecken, så minns detta: Tro är inte mängd, tro är inre liv, som förändras, växer, blir starkare och starkare, och tar sig uttryck i vilja till livsförvandling. Tron ger din tillåtelse till Gud att låta Honom frälsa dig.

Du är påväg, i ett växande – värna och vårda din tro! 

Vem är Gud?

För den som inte funderat tidigare över detta kan Han behöva en presentation

Gud är den som skapat universum och jorden, Den Högste! Han kallas därför också Skaparen, men Han kan även kallas Fadern. Söker jag i min Bibel (via datorn) på dessa tre namn blir statistiken denna:

• Fadern 2 gånger
• Skaparen 116 gånger
• Gud   3201 gånger

Att försöka förklara vem Gud är eller hur Han är, är omöjligt. Men låt mig försöka ge dig ”en smula av en smula” – en både komprimerad och ofullständig förståelse. 

Vem/vad är Han

Kristen tro, är tron på en monoteistisk Gud, till skillnad från polyteistisk gudstro. Som kristen tror jag på Gud, inte gudar.

Vem är då Jesus Kristus och vem är Den Helige Ande? Är inte dessa gudar? 

Nej, de är ”personligheter”, genom vilka Gud förmedlar sig och sina egenskaper för oss. Gud verkar (arbetar) i och genom Jesus Kristus, i och genom Den Helige Ande. De utgör tillsammans det vi kallar för ”treenigheten”. De är Gud, inte gudar.

Hur är Han

Han är kärleken: Den ursprungliga, rena, fullkomliga, osjälviska…  och Han vill oss enbart allt tänkbart gott! 

Profetior om kommande händelser

Guds agerande och handlande med oss människor, sker alltid av kärlek. När Han meddelar profetior utgår de alltså från Hans vilja för vårt bästa och vi kan ana två huvudsakliga grupperingar.

Löften

Exempel på uppfyllda sådana är att: Gud skulle sända sin Son. Jesus Kristus skulle uppstå och efter uppståndelsen lyftes upp till Fadern. Exempel på löften som kvarstår är att: Guds frälsta barn skall lyftas upp till Jesus. Jesus skall komma tillbaka, besegra ondskan och därefter initiera tusenårsriket. Detta sker före den slutliga dom och upprättandet av en ny himmel och en ny jord.

Varningar

Gud varnade Lot och hans hustru för vad som skulle ske med Sodom på grund av synden. Lots familj fick möjlighet att fly och att inte se sig till baka. Lot, hans hustru och hans två döttrar flydde, men Lots hustru såg sig tillbaka och blev en saltstod, 1 Mos 19:1-30.

Men det finns också Bibliska beskrivningar av sådant som ”avblåsts”, jag tänker på Jona och staden Nineve. Jona begav sig till Nineve och förkunnade Guds Ord: Att staden, på grund av sin ondska, skulle ödeläggas – han angav till och med en tid: ”Om fyrtio dagar…! (Jon 3:4).

Då händer det som var Guds avsikt med profetian, folket i staden vänd sig bort från sin ondska. ”När Gud såg vad de gjorde, att de vände om från sin onda väg, ångrade Han det onda som Han hade hotat att göra mot dem och gjorde det inte.” (Jon 3:10).

Det får dock inte leda oss till att tro att bara för att Gud ”avblåst” en profetia, är allt som vanligt och att vi kan fortsätta som förut. Folket i staden Nineve ”glömde” efter några generationer Guds varning och återföll i sitt onda agerande. På nytt faller Herrens ord över staden, förmedlade av profeten Nahum. Så läggs Nineve till slut i ruiner vid babyloniers och mediers anfall – ca 200 år efter den omvändelse som skedde då Jona meddelat Guds profetia.

Sammanfattning

Låt oss inte blunda för profetiorna, med rädsla för att de handlar om kommande hemskheter eller dom. Vi måste minnas att Gud meddelar dem av kärlek. Han ger oss genom dem möjlighet till omvändelse eller förberedelse. Låt oss heller inte glömma vad Gud en gång låtit profeterat, så som människorna i Nineve gjord.

Profeter och profetior

Profeter, profetior och talet om ändens tid bemöts ofta med avståndstagande, förringande och skepticism – så också i våra församlingar. Ur detta perspektiv tänker jag dela något av vad jag funnit avseende ”profeter och profetior”.

Profeter och profetior är inget som vi ohejdat kan koppla till det kristna eller judiska, profeter förkommer i flera religioner. Också i helt sekulära sammanhang, finns något likande de kallas konspiratörer, provokatörer, influenser m.fl. Vi behöver bejaka detta och lära oss syna vem som talar och vems ärende ”profeten” går. Bara för att något styckevis syns rätt, behöver inte helheten vara så. Det rätta, kan utgöra en inkörsport för att sprida falska och förförande läror. 

Men när vi som kristna talar om profeter, talar vi underförstått om Guds profeter, dvs personer som oförskönat, i olika situationer och i olika sammanhang, talar vad Gud bjuder dem att tala. Även om vi ofta tänker på profeter som personer som talar om större händelser i närtid, eller i långt fram kommande tider, är profetens uppgift också att avslöja pågående skeenden i det fördolda, i nutid. Kort sagt profeten ser och talar hemligheter, som Gud låter profeten vet.

När vi talar om profetior tänker vi ofta på Guds oföränderliga framtids beskrivningar. Gud har sagt… och det kommer att ske. När/om det inte sker menar vi att profetian är falsk. Men vi måste ha i minnet att somliga profetior inte är ovillkorliga, utan uttalas med ett syfte: Att rädda människor. 

”Om ni inte vänder om, kommer…!” Under förstått: ”Men om ni vänder om…”, kommer den profetiska varningen att lämnas utan åtgärd – eller ställas på framtiden!

Mer om detta i kommande inlägg.