Prestera eller ta emot

Med detta inlägg vill jag inte förklara hur du skall göra, men jag vill berätta för dig hur jag gör: När jag läser Bibeln.

Jag försöker läsa den varje morgon och kväll. Det är ett mål, men inte ett tvång som jag mår dåligt av, om jag inte lyckas hålla.

Jag läser inte heller Bibeln med utgångspunkt längd. Dvs jag läser inte ett helt kapitel i GT och ett helt kapitel i NT. Det är inte mängden ord jag läser, som välsignar mig, det är nyfikenheten när jag läser Ordet, som ger Ordet möjlighet att välsigna.

Jag brukar alltid följa en bibelbok, från början till slut och ofta är det en bok på morgonen och en annan på kvällen. Fast det händer att jag bara tar en ”tumvers”.

Skulle jag sammanfatta hur jag läser Bibeln blir det så här:

Jag lyssna till varje ord jag läser. Då hinner jag inte särskilt långt innan jag måste stanna upp och reagera på vad jag läst. Då utför jag ingen prestation, utan får tid att ta emot vad Gud vill säga till mig.

Vill du tro

Luk 16: 19-31, är Jesu berättelse om Lasarus och den rike mannen. Den är otvetydig i att livet efter detta har två anhalter, en plågsam och en vilsam. Två platser, dit människor förs i inväntan på den slutliga domen.

Vers 31 handlar inte om just detta, men är inte desto mindre viktig:

Abraham sade till honom: ”Lyssnar de inte till Mose och profeterna, så låter de sig inte övertygas ens om någon uppstår från de döda.”

Orden lyssnar och övertygas är viktiga, när det gäller att tro. En övertygelse till tro växer fram genom bl.a. lyssnandet. Lyssna kan man göra på direkt tilltal – predikan och vittnesbörd – men också indirekt genom att lyssna till det man läser. Lyssna är ett starkare ord än att höra, lyssna innebär att ta in och ta till sig det man hör och läser.

Vill du tro, eller vill du stärka din tro: Lyssna då till Guds Ord! Låt inte din Bibel ligga och bli dammig – läs den.

För ”Guds ord är levande och verksamt.” skriver Hebreerbrevet författare (4:12). Guds Ord har kraft som påverkar och öppnar för Anden att föda liv. Börja därför läsa Bibeln redan idag – om du vill tro.

På knä för Gud

Och han drog sig undan från dem, ungefär ett stenkast, och föll på knä och bad. / Luk 22:41

Han som böjer sina knän är Jesus, Guds Son: vår frälsare, Herre och mästare. Han böjer sina knän när Han talar med sin Far – Gud, den allsmäktige – Honom som också vi genom nåd, kallar för: ”Fader vår”.

Hur gör du, böjer du knä när du ber? Jag gör det ibland, ibland inte. Jag gör det för visa respekt och för att visa inför Gud och mig själv, att Han är min Herre. Men ibland går det av ”bara farten”, utan medveten eftertanke.

Jag uppfattar att jag idag skall påminna om att knäfallet innebär ett heligt val och löfte. Var gång jag böjer mina knä inför Gud, bekänner jag att Han är Herren, som vet och vill mitt bästa.

Men reser jag mig sedan och lever efter denna bekännelse och förståelse, eller reser jag mig, för att fortsätta leva, som om jag själv är den som bestämmer?

Kanske behöver också du fundera över detta?

Guds hand

För Gud har inte bestämt oss till att drabbas av vredesdomen, utan vinna frälsning genom vår Herre Jesus Kristus. / 1 Thess 5:9

Vredesdomen – är den period då Gud svarar på ondskan under senare delen av vedermödan. Idag fastnade jag för orden: Gud har inte bestämt oss…

Amen! Sådan är min djupaste övertygelse: Gud har inte bestäm om någon enda människa, att han eller hon skall drabbas av någon dom, efter döden. Det var aldrig och är inte så Han tänkt och tänker.

Satans mål är att så Gudstvivel och Gudsförakt via lögner typ: Gud vill plåga människor i helvetet. Inget kan vara mer fel! Gud vet i sin allmakt vad som kommer att ske, men han har inte bestämt detta, om någon av oss.

Gud vill allas frälsning!

Tro inte på Satans lögner, om att Gud vill straffa. Gud offrade sig själv – i sin Son Jesus Kristus – för att ge oss möjligheten att få frid i detta livet och frihet inför detta livets slut.

Tag emot Jesus Kristus!

”Detta är gott och rätt inför Gud, vår Frälsare, som vill att alla människor ska bli frälsta och komma till insikt om sanningen.” / 1 Tim 2:3-4

Lärjungar

Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! / Matt 28:19

Lärjungar – det är du och jag. Oavsett om vi är nyfrälsta eller varit frälsta nästan hela vårt liv. Vi är inte, och blir heller aldrig några mästare – vi som vill följa Jesus. Vi är ständigt, var dag och minut, mitt uppe i lärandets och helgandets process. Som Guds barn lever vi i ständig förnyelse och skolning.

Denna förståelse är viktig att ha med oss i mötet med andra människor, det finns ju både de som kommit längre än oss och som inte hunnit så långt.

Därför dömer vi inte, men sticker inte heller under stolen med vad Guds Ord säger, för Guds Ord är sanningen. Den får vi inte hålla tillbaka inför andra religioner, myter och läror.

”De gudlösa gamla myterna ska du avvisa. Träna dig i stället i gudsfruktan.” / 1 Tim 4:7

Tycker du det är spännande med andra religioner, gamla folksagor, newage och dylikt: släpp detta! Bestäm dig för att bara hålla dig till Bibelns sanning och Gudsfruktan.

Syndens dubbla natur

Kan goda gärningar frälsa människan, eller kommer den som levt perfekt ändå missa paradiset?

En laglärd sa ”Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.” / Luk 10:27

Där är svaret: Kärlekslösheten mot Gud och nästan, pekar på syndens dubbla natur.

Synden föddes ur kärlekslöshet mot Gud, kärlekslösheten mot nästan blev reaktionen. Revolten mot Gud (1 Mos 3:1-5) tvingade oss själva ta ansvar, då vi satte oss över Gud.

Det finns de som lyckas bra med att leva rätt här, men inför Gud är de ändå syndare. Att återupprätta relationen med Honom, klarar de inte av. De är dömda och bär denna synd med sig i graven – att ställas utanför paradisets gemenskap med Gud – utlämnade åt sig själva.

Men Gud har inte lämnat människan åt sin oförmåga. Han har sänt Sonen och skapat en möjlighet till gemenskap, en väg – den enda – till relation med Sig Själv.

Tron på Jesus Kristus är den vägen. Låt ingen lura dig med att du kan skapa en väg själv. Goda gärningar, löser inte syndens dubbla natur.

Processen

Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och genomtränger tills det skiljer själ och ande, led och märg, och det dömer över hjärtats uppsåt och tankar. / Heb 4:12

Ovanstående är ur Sv.Folkbibeln 2015, Folke Åkesson skriver ”ända till åtskillnad”. Andra översättningar utelämnar tidsformen och skriver ”så det” (Sv.Folkbibeln 1989), ”att det” (Bibel 2000).

Detta kan få en avgörande betydelse för vår frälsningsvisshet.

Jag har träffat på två alkoholister, som jag menar verkligen var frälsta! Men båda fick då och då återfall och båda dömde sig själva förödande hårt.

Andra alkoholister vittnade om hur de i ett nu, blivit lösta från sitt begär – själva var de alltså inte riktigt frälsta! Vad som var omöjligt för dem att ta in, var att frälsningen är ett omedelbart verk av Gud – därmed börjar också en process – helgelsen.

Ordet måste predikas, det får inte pratas bort – synd är synd! För några är sedan omvändelsens process snabb, omedelbar, för andra är den livslång.

Orden om synd är tydliga och måste delas i sin tydlighet. Men Ordet innehåller också tröst och nåd. Dessa begrepp får aldrig mixas till en liberal sörja!

Om AI

Det finns ett avancerat, AI-styrt kontrollsystem, hos bl.a. Facebook. Det scannar varje inlägg och kommentar och klassar misstänkt objekt som skräppost. Ingen utomstående vet fullt ut, hur AI agerar, men vi vet att det fattar fel beslut ibland och vi vet att det kan programmeras att klassa ord som otillåtna. Det kan sätta samman ord och länkningar och tolka dem som ”otillåtna” åsikter.

För ett år sedan blev jag själv, med omedelbar verkan, utslängd som administratör för en grupp på Facebook. Den påstådda förklaringen var att jag gjort ”otillåten reklam”. Jag har inte en susning om hur man kunnat tolka det jag skrev så, och med så drastisk konsekvens: Jag kunde inte längre administrera den grupp jag administrerade, men kunde strata en ny.

Nu drabbar AI på nytt en av medlemmar i den nya gruppen, ”Radikal Kristen Tro”, inte med utkastning, men med censur, som inte går att komma runt: Kommentarer hamnar bland skräppost. Jag godkänner, men efter en stund tar Facebook bort dem och lägger dem som skräppost igen.

Detta är det nya AI-samhället och jag känner oro inför vad det kommer leda oss, särskilt med avsikt på uppmuntran till en radikal kristen tro. Kommer sådant klassas som störande eller t.o.m. samhällsomstörtande?

Hyschar vi åt Jesus?

Nikodemus sa: ”Rabbi, vi vet att du är en lärare som kommer från Gud. Ingen kan göra de tecken som du gör om inte Gud är med honom.” / Joh 3:2

Orden ”vi vet” har jag ofta läst, utan att reagera, idag föddes en fråga: Vilka är ”vi” och vad ”vet” vi?

Jag är övertygad om att Nikodemus inte bara framförde sin egen undran, utan i hans fråga, låg mångas erkännande och fråga: ”Vi vet att du är från Gud! Vi vet att ingen kan göra det du gör om inte Gud är med dig!” Underförstått: ”Vad skall vi göra med dig och det du säger?”

Ur ett mänskligt perspektiv blir det alltså mycket märkligt det som sedan sker, när de judiska ledarna dömer och korsfäster Jesus. De vet, men vägrar rätta sig efter det.

Hur är det med oss idag? Påstår vi att Jesus är från Gud och att det Han säger är från Gud, samtidigt som vi hyschar åt Honom och tonar ned det?

Jesus säger: ”Lär dem att hålla allt som jag befallt er.” / Matt 28:20

Hur tror man?

Den som tror på Sonen har evigt liv. Men den som vägrar att tro på Sonen skall inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom. / Joh 6:36

Ett av de mer svårkommunicerade budskapen om Jesus Kristus och nåden, är detta med ”tro”. Vad menas med: ”…tror på Sonen…” respektive: ”…vägrar att tro på Sonen…”?

Hur vill du beskriva ”tro”, i kontext med lydnad?