Vid ett tillfälle fick Jesus frågan om Han kunde gå till en officer och bota dennes tjänare. Jesus kunde naturligtvis valt att vända mannen ryggen, när Han fick frågan. Många hade kanske tyckt det varit naturligt att göra så, med tanke på att mannen tillhörde en ockupationsarm, men Jesus gjorde det inte, Han valde att gå:
“Han var nästan framme vid huset när officeren skickade några vänner och lät hälsa honom: “Herre, gör dig inte besvär. Jag är inte värd att du går in under mitt tak. Därför tyckte jag mig inte heller värdig att komma till dig. Men säg ett ord, så blir min tjänare frisk. Jag är själv en man som står under befäl, och jag har soldater under mig.” (Luk 7:6-8)
Till officeren sade Jesus: “Gå. Så som du trott ska det ske för dig.” Och i samma stund blev hans tjänare frisk. (Matt (8:13)
Jesu kärlek omfamnade och omfamnar alla. Inte bara sina egna, och inte bara de Han ansåg redan var tillräckligt “bra”. Det var och är snarare så att det är just dessa, du och jag som inte är perfekta, som Jesus på ett särskilt sätt omfamnar. Han säger själv:
“Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga till omvändelse, utan syndare.” (Luk5:31-32)
Om du inte redan vet det kan jag på uppdrag av Gud säga dig: Du är älskad av Gud!
Du behöver inte tvivla på att Han väntar på dig. Det enda som stoppar dig från att bli frälst, är du själv. Inte vad du gjort, utan din själv fördömelse och misstro mot att Guds kärlek verkligen är sann och gäller också dig. Kom ihåg, att Guds kärlek räcker, ja mer än så – den flödar över och längtar efter dig. Be om förlåtelse och om att få “börja på nytt” omfamnad av Hans nåd – Gud väntar på dess ord från dig.