Till alla de heliga i Kristus Jesus som bor i Filippi, tillsammans med församlingsledarna och församlingstjänarna. (Fil 1:1)

Heliga – enkelt uttryckt – vigda till, sammanbundna med, tillhöriga Gud, Fadern.

Heliga är vi inte i vår egen kraft, heliga är vi i Kristus Jesus. Vi är därför inte mer eller mindre heliga, ingen är ett helgon – mer än någon annan. Vi är alla heliga – i Kristus Jesus.

Res dig upp! Du är inte förlorad för att du inte är perfekt. Du är redan helig i Hans nåd. Se på Honom, försök bli Honom lik. Bli Hans efterföljare! Men gör det alltid med tacksamhet över att du redan är en av alla heliga. Genom Jesu Kristi offer är du vigd att tillhöra Gud. För…

… var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst. (Apg 2:21)

Se till att ingen fångar er med den tomma och förrädiska filosofi som bygger på mänskliga traditioner och världsliga makter och inte på Kristus. (Kol2:8)

Många religiös människor jobbar hårt med sig själva. De oroar sig över brist på förmåga att nå fram till en nivå, där den gud de tror på inte längre fördömer dem utan – om än med nöd och näppe – accepterar dem.

Men vi är inte religiösa! Vi är Guds barn, i tro på Jesus Kristus. I Honom är vi långt mer än accepterade, vi är förlåtna och älskade!

Vi får tacka Gud, så ofta vi tänker på tron med glädje, eller kanske oror. Vår relation med Gud bygger inte på vår prestation, utan på vad Jesus Kristus gjort.

Det Han gjort kan inte Satan göra ogjort: Skuldbrevet är sönderrivet!

Han har förlåtit oss alla överträdelser och utplånat skuldebrevet som vittnade mot oss med sina krav. Det tog han bort genom att spika fast det på korset. (Kol2:13-14)

Detta är några av de bilder Jesus lägger på sig själv. Det tar bara bråkdelen av en sekund för att se det unikum som den grammatiska formen ger dessa bilder. Det finns bara en dörr, en herde, en väg!

På många sätt talar Jesus om sig själv som den enda och när Jesus talar är det Fadern som talar genom Honom. Jesus är inte en av flera – Han, bara Han är…!

Vi får aldrig luras att tro på någon eller något annat. Inga allternativ finns, inte ens vår egen förträfflighet – om vi inte vill förkasta Bibeln som Guds Ord. Det går inte tro på flera möjligheter och Bibeln samtidigt – om vi inte vill göra Bibeln till en mänsklig filosofisk idésamling.

Bejakar vi flera vägar, förnekar vi Guds Ord.

Jag i Kristus och Kristus i Fadern, det innebär: ”Jag i Fadern – i Gud…”

Amen! Tänk vilken oförtjänt verklighet vi får leva i, som tror på Jesus Kristus och låter oss omslutas av Honom. Vi lever redan här och nu i Gud, i Guds rike –  fast vi inte fysiskt alltid upplever det så.

Låt oss greppa och hålla fast vid detta, hur livet än ser ut. Vi är visserligen fortfarande bundna i köttet och det som tillhör köttets villkor. Men vi tillhör inte denna världens herre, vi tillhör himmelrikets Gud.

Denna världens herre kan aldrig behålla oss, som överlåtit oss till Gud genom att i  trons lydnad ge oss själva till Jesus Kristus. Vi tillhör inte denna världen och denna världens plågor för alltid. 

Vi tillhör Guds rike, vår framtid är ljus och bortom det vi ser – genom tro och överlåtelse till vår nya Herre,  Jesus Kristus.

Frågan kan verka banal, men jag frågar inte för att få ett svar, utan för att du skall ge dig själv ett svar.

Var Jesus en människa av kött och blod – inget mer? Då var Han ett föredöme och en religionsstiftare. Men var Han Guds Son, Guds utvalde, Guds Kristus – då är Han mer än en människa av kött och blod. Då är Han någon du måste lyssna på. Någon vars ord du förkastar eller väljer att acceptera som Guds Ord – ord du behåller ditt avstånd till, eller väljer att följa.

Ingen kan tvinga dig tro på Jesus, så som Bibeln beskriver Honom. Det är ett val, du måste göra. Så länge du inte gjort det är Han meningslös historia. Men när du beslutar dig att tro, att Han är Guds Son, måste du fatta nästa beslut – följa eller inte följa. Man kan tro att Han är Guds Son, men neka att följa.

För man kan inte halvtro på Jesus Kristus, inte forma en tro, med ”om” och ”undantag”. Det Jesus sa då, säger Han idag. Så frågan kvarstår – och nu blir den tillspetsad:

Vem är Jesus för dig och vad gör du med Honom?

Han ska stadfästa ett förbund med de många under en vecka…

Dan bok 9:27 

Det vi nu ser hända i Israel, kan mycket väl vara det som blir orsaken till att det förbund, som många pekar på som inledningen av ändens svåra tid, kommer att tvingas fram.

En tvingad situation, ett tvingande avtal, som måste till för att förhindra en katastrof, en negativ eskalerande utveckling i Mellanöstern, som också skulle påverka hela världen.

Har du inte tidigare funderat över ändetiden och dess profetior, är det dags att börja göra det nu. Vi kan inget ändra, men måste vara vakna och ha olja i våra lampor!

(Jag fick en hälsning vid sjutiden att dela denna morgon.)

Herren söker inte vackra hus, väloljade organisationer eller verksamheter. Han söker såningsmän och skördearbetare.

Än är det inte försent att så, men redan är det tid att skörda. Nu gäller uppdraget: ”Gå ut i hela världen…”. Men tiden är kort, vad lägger vi den på?

Lägger vi den på det som har evighetsvärde? Vågar vi se på vårt agerande ur denna aspekt? Eller vet vi redan – innan vi ens ställt frågan – att svaret kommer anklaga oss?

Herren söker oss, för att vi skall förkunna, och genom vår förkunnelse fullborda Jesu verk, att dela med andra, vad Han gjort för alla.

Jesus sa: ”Vad ska jag likna Guds rike vid? Det liknar en surdeg, som en kvinna tar och blandar in i tre mått mjöl tills allt blir syrat.”

Luk 13:20-21

Låt oss omsätta detta i våra liv.

Kvinnan lägger inte surdegen som en klimp bredvid mjölet hon arbetar med. Hon lägger inte heller klimpen på eller under mjölet. Inte heller rullar hon bara lättvindigt in klimpen i mjölet. Nej hon arbetar in den, tills den och mjölet blir ett. 

På samma sätt arbetar vi in Guds rike i varje del av våra liv. Inga dolda, hemliga nischer… Det sker genom bibelläsning, bön och stillhet inför Gud, tills Guds rike fullkomligt genomsyrar tanke, ord och gärning.

Jag har en hälsning, jag fick den i går kväll (29/9 -23) när jag läste Luk 14:15-35, en allvarlig text vi måste ta ställning till. Vi måste räkna med och vara beredda på kostnader att följa Jesus. Men jag fick dessa ord:

”Det kommer i tiden som följer att kosta att följa Jesus. För några blir priset för högt, man vill inte se kostnader, bara välsignelser. Man har aldrig bestämt sig att osvikligen följa vägen, hela vägen, man har bara dragits med, hängt på. 

Men för de som vill, som vet att det finns ett pris och bestämt sig att betala detta pris, kommer det bli en tid av mirakler! Tiden kommer handla om Guds mirakler, mer än vår förmåga, förnuft, beräkningar och planeringar. Ingen som bestämt sig att ta kostnaderna, kommer stå utan Herrens hjälp. Detta gäller även om man mänskligt sett saknar förmåga och möjlighet att förbereda sig.

Gud kommer ta hand om alla som medvetet vill gå Hans väg. Som grundar sitt liv på Ordet, på samtal med Herren och som låter sig omslutas av Herren i allt.”

Vid ett tillfälle kom några personer och talade med Jesus om olyckor, de ville föra in samtalet på de drabbades skuld och straff. Men Jesus flyttar focus till dem själva:

”Om ni inte omvänder er, går ni alla under på samma sätt.”

Luk 13:5

Jag vill påstå, att många gör ett evighetsavgörande misstag. Man staplar fråga på fråga kring kristen tro, skapar ursäkter för att skjuta upp beslutet om sin egen omvändelse, man missar en viktig förståelse: Omvändelsens port kommer en dag att stängas.

”Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Många, säger jag er, ska försöka komma in men inte lyckas. När husets Herre har stigit upp och stängt porten och ni står utanför och bultar på porten…”

Luk 13:5, 24-25

Tillhör du dem som söker motsägelser i Guds Ord, pekar på andras fel och brister och ständigt hittar nya ursäkter för att inte omvända dig. Då vill jag bara påminna dig:

Sök Herren medan han låter sig finnas, åkalla honom medan han är nära.

Jes 55:6

En dag stängs porten – då finns inga ursäkter som öppnar den igen.